RSS Flöde

Kategoriarkiv: humor

När ”ja” låter som ”nej” /erviluca

Postat den

Det är mina ”mamma-öron” som hör ”nej:et” när ”ja:et” uttalas. Om och om igen.

Ska jag lyssna och tro på ”ja:et” eller ska jag ifrågasätta varför ”ja:et” låter som ett nej? funderar jag.

”Är det HELT SÄKERT?” säger jag

”Mmmm….” svarar han

”HELT SÄKERT?! LOVAR DU??”

”Mmmmm….” suckar han.

Men min magkänsla säger att han inte säger ja, utan att han säger: ”Nej-det-har-jag-inte-men-jag-säger-ja-för-att-slippa-undan”.

”Varför låter det som om du säger nej, fast du säger ja!” säger jag

”Vetn´te…” säger han trött, utan att försvara sej alls.

Vi lägger på luren (=trycker av mobilerna).

Hm.

Magkänslan ligger kvar.

Och visst brukar väl ”mamma-känslor” nästan alltid stämma?!

Vi får väl se när jag kommer hem….

 

Annonser

Plötsliga moderskänslor /erviluca

Plötsligt får Flisa moderskänslor för valpen Fiona.

Hon, som nästan skrämt livet ur Fiona, när hon morrat och skällt när Fiona gått för nära dom ben och mjukisdjur som Flisa anser vara hennes, blir plötsligt otroooligt vårdande!

Fiona tittar förvånat på Flisa när hon ”tvättar av” Fiona i stjärten. Flisa är grundlig när hon gör något. Hon fortsätter lite kring ögonen och nosen på Fiona, som lugnt avvaktar och låter sej bli ”mammad”/tvättad.

När Flisa är färdig bestämmer hon sej för att lägga sej bredvid Fiona i korgen, varvid jag tänker att jag måste skaffa en större korg……

Flisa trycker och bökar sej ner i korgen, och en liten stund, då Fionas huvud är UNDER Flisa, tror både jag, och Storing –  som står och tittar på Flisas attack av moderskänslor – att Fiona ska kvävas där under Flisa, men när vi lyfter lite på Flisa och tittar under henne ser vi att Fiona ser rätt nöjd ut där under, och är inte alls döende eller flämtande efter luft. Flisa bökar sej tillrätta, och så ligger dom där, tättintill.

Dom ligger där i godan ro och Fiona tuggar på, och drar lite i, Flisas öra.

Det är så fint att jag måste fota dom:

Det gillar dom inte så dom sänder ut laserstrålar med sina ögon så att jag tappar mobilen….

Jäklar, att jag fick såna med laserögon!!

Till Migrationsminister eller Magnus Rosenberg eller till Dej som Bryr dej /erviluca

 

Aj, vad det värker i hjärtat för Haddile, som kanske ska ryckas upp med sina rötter.

 

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/overgiven-baby-hotas-av-utvisning

 

Men Migrationsverket är väldigt duktiga på att inte blanda in känslor, psykologi och sånt ”trams”. ”Vi följer lagen”, säger dom så duktigt. Oj, vad dom är sakliga och rättsliga. Följer lagen.

Men jag funderar så mycket över VEM eller VILKA som skapar lagarna, som stiftar dom? Jag har för mej att det är VI människor, men jag är inte riktigt säker. För det är såååå ofta som man hänvisar till Lagen, som om den vore ett Självständigt Väsen från En Annan Planet: Lagplaneten.

Och följer man inte Lagen så är man….oskicklig, eller otroligt fånig och känslomässig. Och att vara känslomässig, klädd i fin kostym/dräkt med slips, det går ju inte.

Att människor tolkar lagen på olika sätt har inte med saken att göra alls.

Att man förstör en liten människas hela liv…. bah! Shit happens! Bara man följer Lagen. Den självständiga Lagen, som inte går att ändra. Vem eller vilka stiftade lagen nu igen??

Går det att ändra den, eller ta hänsyn till andra viktiga saker i en liten människas liv? Nähä. Varför inte då? Jo, för att LAGEN inte vill det.

Alla, som kan lite om människor, psykologi och barn VET att ett litet barn behöver få KNYTA AN. Utan anknytning dör en liten människa. Därför DOG barn på barnhem i Sverige för länge sen, trots att dom fick mat och rena kläder. Vi VET det. ALLA borde veta det.

Haddile är anknuten till sin mamma och pappa i Broby. Punkt.

En anknytning är djup. Bryter man den tillfogas den lilla människan psykologiska skador, som kan vara svåra att läka. Denna lilla flicka har redan utsatts för Svåra Saker då hon som liten inte blev väl omhändertagen av sina föräldrar. Mamman övergav henne, och pappan misshandlade henne.

Detta BORDE betyda att dom biologiska föräldrarnas rättigheter har upphört. Enligt LAGEN!

Varför ska man leta efter en mamma som faktiskt övergivit sitt barn??

VAR ÄR BARNENS RÄTTIGHETER?? Har barn inga rättigheter alls i dagens Sverige? Är det bara dom biologiska föräldrarna som  har rättigheter till sina barn, som dom misshandlar och överger??

Näe, kom igen nu Migrationsverket.

Låt Haddile få ett så normalt liv som möjligt, trots sin svåra start i livet! Låt henne stanna och låt familjen hon bor hos få bli hennes föräldrar for ever and ever!

Det vore DET ENDA MÄNSKLIGA i detta sammanhang, och är det beslut som mest bäddar för att Hadille ska kunna bli en harmonisk vuxen.

Kanske har hon ändå vissa psykologiska skador pga den tidiga misshandeln, som hon kommer att behöva hantera som vuxen. Men låt det räcka då! Låt resten av hennes liv bli så bra som möjligt, och slit henne inte ur den trygga Verklighet hon lever i nu!

Snäääälllla!!!!

Det gör ont i hjärtat för denna lilla flicka, för jag VET hur stora skador ett uppbrott skulle tillfoga henne.

Och: ”Jag är inte bara familjeterapeut – jag är mamma också!”

 

 

Sanningens minut /erviluca

Tankarna mal

Känslorna spelar dig spratt

följer inte den spelplan

du lagt upp

Livet blev rörigt

Du vet inte hur

eller varför

och du kommer inte i fatt

dig själv

Du flyr in i Andra Saker

Skapar stress och oro

Du flyr bort

dit där du tror

att inga tankar bor

När tankar och känslor

kommer ikapp

hittar du ingen flyktväg

längre

Du åker då längre bort

med kroppen

till ett annat land

och tror att du där ska få ro

Döm om din besvikelse

när du vaknar på hotellet

morgon efter morgon

och märker att stressen är kvar

och alla svåra beslut

Hela kaoset

 följde med

inuti

Tankarna virvlar

lämnar dig inte ifred

Kräver ett svar och en handling

Dagarna går med sol och med bad

med goda middagar och vila

men inuti är kaoset kvar

Du är tankar och känslor och vilja

Du har fastnat i dig själv

Trasslat in dig

Ta fram nyckeln

Lås upp dörren

och slå upp den på vid gavel

Låta Sanningen komma in

eller släpp ut den

och hantera den

  

Sanningen är aldrig så svår att

den inte går

att  hantera

 

Låt tornadon  storma färdigt

låt vindarna blåsa motvind

för att sedan vända

bli medvind

Låt solen stråla

från ren och klarblå himmel

när stormen mojnat

och vindarna vänt

Välkommen hem!

 

 

Såg du Skavlan igår? /erviluca

Såg du Skavlan igår?

Dessa tre fina Palme-söner, som berättade lite om sin version kring deras pappas mord. Det var fascinerande att se dessa tre söner, som jag just igår, mer såg som söner än som vuxna män (som dom ju är!). Söner till en känd psykolog och en statsminister. Bara det!

Dom fick sedan sitta kvar när nästa gäst kom; Lena Olin – kroniskt vacker som en dag. Det var kul att höra henne berätta lite om sitt liv också. Gästerna får ju bara några minuter på sej så det gäller att säga ”rätt saker”, tänker jag.

Jag kollade lite på äldsta sonen  Mårten Palme när andra människor intervjuvades. Han såg så GENUINT intresserad och nyfiken ut samt strålade som solen själv! Vilken karisma!

Därefter intervjuvades en till fascinerande människa, en norsk rock-punk(?)-bandsmedlem/tv-personlighet. Jag minns inte vad han hette, men han pratade bl a om att känna sej som 8 år inuti, och att han trodde det var lite typiskt för ”medelålders män” nuförtiden, varvid jag tänkte att jag är en medelålders man (!).

      

Sen kom dom två MEST fantastiska människorna; iallafall EN utav dom:

 En vit kvinna (Jessica Thomson Caninno) blev våldtagen i USA, som 20-åring, och en svart man (Ronald Cotton) åkte fast efter att ha blivit utpekad av Jessica. Han blev dömd, mot sitt nekande, och fick 60 år i fängelse (eller om det var livstid?). Efter ca 1 år i fängelse träffade Ronald på Den Riktiga Våldtäktsmannen (i fängelset) och bad honom erkänna sitt brott, vilket han inte gjorde. Ronald talade också om för sin advokat och för andra, vem den Riktiga Våldtäktsmannen var, men ingen lyssnade, eller gjorde något åt det.

EFTER 11 ÅR FÄNGELSET hörde han talas om DNA-prov, och bad att han skulle få ta det. Han fick det, och det visade sej att han INTE var Den Rätta Våldtäktsmannen. Han släpptes fri.

Den Riktiga Våldtäktsmannen fick också ta DNA-prov, och åkte fast för brottet.

Jessica fick veta detta och kände en OERHÖRD skuld över att hon pekat ut fel man, och så blev hon också rädd för att Ronald, som suttit oskyldigt dömd, skulle hämnas. Efter ett tag sökte hon upp denne man, för att be om förlåtelse. Han sa att han förlåtit henne för länge sedan.

Nu satt han där, i TV-rutan, och såg så lugn och sansad ut: Strålade omtanke och värme, och pratade om förlåtelse.

Han och kvinnan hade blivit mycket goda vänner.

Jag kände att jag skulle vilja ha en sån människa nära mej, i mitt liv. En sån människa som kommit så långt med sej själv att han/hon kan GE utan att säga ett ord. Med ett inre lugn och en kärleksfullhet som strålar i stillhet.

Jag blev helt tagen av denna man!

Det blev förresten alla i studion, såg jag.

En sån människa som bara ÄR och ändå GER, och det verkar så ENKELT och SJÄLVKLART.

En sån vill jag ha i mitt liv.

Nära.

…..så att jag kan lära mej mer, om kärlek, omtanke, värme, godhet, förlåtelse och att GE.

Dom har tydligen skrivit en bok ihop också, och den måste jag givetvis läsa!

Chokladbollar med snorkråkor /erviluca

Jag lyssnade på Titti, Ola Lustig och Roger på radion i morse. Dom är verkligen underhållande! Bl a skulle Titta ”hissa” och ”dissa” något. Hon dissade hembakta bullar när barnen varit inblandade, och jag förstår precis vad hon menar….

….och minnen dök upp ifrån den tid jag jobbade på dagis:

Jag och ”4-åringarna” skulle baka. Jimmy var en liten kille som dreglade så det stod härliga till!

”Sug in dreglet!” uppmanade jag honom  hela tiden, för att dreglet inte skulle hamna i smeten, som han fick den stora äran att vispa.

*Slurp* hörde jag hela tiden,  *slurp*. Han ansträngde sej verkligen att inte dregla i smeten!

I mitt stilla sinne tänkte jag att JAG iallafall inte skulle äta av den kakan.

Dom andra 4-åringarna skulle göra chokladbollar. Kära nån vilket geggande! Det hamnade nog både snorkråkor, dregel, och kanske lite annat också efter toalettbesök, eller kli i stjärten, i smeten, för att inte tala om alla små fingrar som det slickades på och sen ner i bunken igen!

Det gick faktiskt inte att hålla reda på vad alla gjorde, även om jag försökte: ”Tvätta händerna! INTE slicka på fingrarna!”

Korkade jag! Att tro att en liten behovs-styrd fyra-åring kan LÅTA BLI att slicka på sina jättegoda choklad-doppade fingrar är ju faktiskt helt…korkat!

Nåja.

JAG åt varken av sockerkakan eller chokladbollarna, men många föräldrar gjorde det på föräldramötet. Modiga föräldrar! Eller korkade? Kanske bara helt enkelt Ovetande…..

Jag har därefter nästan aldrig ätit av ”barnbakade” bullar eller kakor (om det inte varit mina egna barn som bakat, förstås, för deras snor och skit fick jag väl i mej ändå! 🙂  ) på dagis eller i skolan.

Jag BRUKAR tänka att degen faktiskt varit i ugnen och att alla baciller borde ha dött där….

…men jag kan inte njuta när jag minns hur det gick till när dagisbarnen bakade!

Och chokladbollar har man ju INTE i ugnen. Så där stannar alla snorkråkor och bajsbitar kvar!

Uäck!

 

 

 

Jag – en lagbryterska /erviluca

 

 

 

EN HEL MÅNAD…..

…gick det utan att jag blev utskälld av NÅGON!

Det har varit en MYSIG månad.

En. Hel. Månad.

Jag borde ha firat – igår!

Idag blev jag utskälld:

”Det är faktiskt KOPPELTVÅNG i den här kommunen!! Hör du vad jag säger!? Jag tycker inte om hundar som springer lösa och DET ÄR FAKTISKT KOPPELTVÅNG!!” vrålade han åt mej.

Vi gick på spåret i skogen, och jag hade precis släppt lös två av hundarna.

”Det är faktiskt KOPPELTVÅNG ÖVERALLT här: Domarudden, Smedby, Skånsta….” rabblade han.

Han kanske trodde att jag var hörselskadad, eftersom han var tvungen att prata så HÖGT, och jag svarade inte (men han ställde ju heller ingen fråga….) – LOG bara stort.

Jag-ska-inte-bli-arg-och-jag-ska-inte-be-om-ursäkt-och-jag-ska-inte-koppla-hundarna! tänkte jag och loooog så det gnistrade om tänderna (om det inte fastnat någon matrest där…).

Han måtte trott att jag var utvecklingsstörd eller nåt.

Han joggade sen iväg, och vände sej om flera gånger för att se om jag kopplade hundarna. Det gjorde jag INTE! Jag hade två hundar lösa NÄSTAN hela promenaden, och försökte fundera ut något finurligt att säga till honom om jag skulle möta honom en gång till. Men jag kom inte på något.

Bara typ: ”Jaha, men då bryter jag väl lagen då!”. För det gjorde jag ju.

Jag gick omkring och bröt lagen.

Hemska, otäcka lagbryterska!

Ring polisen!

Promenaden blev inte lika mysig som den brukar vara….Det ÄR inte kul att bli utskälld och sen tänkte jag bara på att jag bröt lagen och på att, när jag gör det,  måste stå ut med att bli utskälld ”stup i kvarten”……

….. och att jag tyckte att människor som inte gillar hundar borde förbjudas! Dessutom tänkte jag att koppeltvång borde förbjudas, för det är hundmisshandel, tycker jag.

Sen borde man förbjuda knäppa människor också! Både såna som har hund och såna som inte har hund!

Hundar som aldrig får springa lösa är det SYND om! Så det så!

Mina hundar kommer I PRINCIP alltid när jag ropar eller visslar. Fast bara ”i princip”. Flisa är nästan alltid lös eftersom hon ALDRIG går fram till andra hundar eller människor. ALDRIG! Och hon kommer NÄSTAN alltid när jag ropar, även om hon stannar en meter ifrån (!).

Men men….

Kanske jag en dag finner mej i (lyder) lagar och regler – precis som ”alla andra” lagliga och Duktiga Människor, som aldrig gör några fel….

….. men till den dagen kommer……

….. kommer jag att förbli en lagbryterska, och dessutom kommer jag att bryta lite andra regler också! Ba´fatt jag vill det! Eller för att just dom reglerna är knäppa!

Så det så!

Ha!

Där fick ni!