RSS Flöde

Kategoriarkiv: children

Ett oväntad möte/erviluca

Postat den

släntra 3

För cirka 20 år sedan arbetade jag som socialsekreterare i en ekonomigrupp på Liljeholmen i Stockholm. Där hade jag en jättebra chef: Tydlig, vänlig, rättvis, lugn, klok, kunnig. Tyvärr slutade hon och sedan har jag inte haft någon riktigt bra chef förrän jag började där jag nu jobbar. Min nuvarande chef och chefen för 20 år sedan är dom bästa jag haft.

minnen

När jag släntrar gatan ner, tillbaka till jobbet, efter att ha tagit en lunchpromenad, kommer hon gående – chefen jag hade för 20 år sedan. Hon ser EXAKT likadan ut som för 20 år sedan och jag känner igen henne DIREKT, och hon mej.

Liljeholmen

”Hej! Vad konstigt. Jag tänkte just på dej”, säger hon, som om det inte vore konstigt att hon tänkte på mej, som var en av hennes personal för 20 år sedan. Vi pratar lite och sen säger hon: ”Du hade väl en massa barn, va?”. ”Ja, och när jag jobbade på Liljeholmen fick jag flera…”, svarar jag.

 

Hon berättar hur ”dagens unga som har barn” inte verkar klara av stressen på samma sätt som man gjorde förr, och ”…då tänkte jag på dej…Du hade ju flera barn och klarade galant av att jobba också.” Hon säger det som om det var enkelt och som om jag var en God Förebild.

stressad

Jag tänker på hur det fullkomligt KOKADE i huvudet ibland och hur jag vid några tillfällen började dagen med att gå in på toaletten och GRÅTA av stress efter att ha lämnat skickat iväg 1 barn till skolan och lämnat 2-3 barn på dagis (och allt innan det: väcka, mata, klä….etc etc etc). Det kändes som om jag hade gjort en hel arbetsdag innan jag kom till jobbet.

Jo, ja visst…jag klarade det, men med nöd och näppe.

tack gud.png

Och nu är det över. Tack Gode Gud!

Plötsligt är det över och barnen är vuxna, och jag fattar inte hur jag orkade och hur jag stod ut och hur jag…..ÖVERLEVDE.

stressad mamma 3

Faan, vad det är jobbigt att vara småbarnsförälder (läs: MAMMA) OCH ha flera småbarn OCH försöka upprätthålla sitt arbetsliv (och vara en någorlunda vettig socialsekreterare), och sitt äktenskap (det gick inte).

Men det var i alla fall jättekul att träffa min gamla chef och påminna henne om hur BRA jag tyckte att HON var: ”En av dom bästa”.

 

 

Annonser

En liten skrutt kom till Sverige…/erviluca

Postat den

ledsen pojke

….för 3 år sedan. Då när ”alla andra” också kom. Från hela världen. Nästan.

Den här lilla skrutten var 12 år första gången jag träffade honom. Han satt hemma hos sin ”nya familj”, förvirrad och ledsen och stirrade ner i bordskivan och undrade var han hamnat.

kaos vid gränsen 3

En 12-årig pojke som varit på flykt i ungefär 1 år. Flykten hade startat tillsammans med mamma och två småsystrar, efter det att pappan ”försvunnit”. Mamman och barnen lyckades ta sej några länder iväg, men vid en gräns i ett land var det kaotiskt och bråkigt och pojken kom ifrån sin mamma och sina systrar. När kaoset lagt sej hittade han inte sin mamma. Han stannade på samma plats i 1 månad och letade och letade. Till slut sa en familj åt honom att sluta leta och följa med dom istället. Dom skulle till Tyskland. Han följde med dom – ledsen och rädd.

gråtande pojke 2

När dom kom till Tyskland sa familjen att nu fick pojken klara sej själv. Dom skulle stanna i Tyskland och dom kunde inte ta hand om honom. Pojken hörde andra människor prata om Europa och Sverige och hängde med ett gäng som skulle dit.

vargar.jpg

Plötsligt sitter han i köket hos en svensk familj i en liten ort i Sverige, och förstår ingenting. Vi vuxna försöker förklara var han är och varför. Han är för förvirrad för att riktigt förstå. Han säger att han är ”rädd för mörkret och vargarna”, och det är verkligen MÖRKT i Sverige i november…

Jag träffar den här killen regelbundet och pratar med honom om vad som hänt honom och hur han mår. Han har mycket sorg och ilska i sej och jag tror på att sådant måste ”ut” för att det inte ska fastna inuti och bli ångest (och ilska). Så vi pratar. Och pratar. Och han gråter.

lära sig svenska.jpg

Han lär sej svenska på ett kick. Får vänner. Men alla är till att börja med från samma land. ”Svenskarna vågar inte prata med oss…”, säger han besviket. Han längtar tills han kan svenska ordentligt så att han kan få gå i en svensk klass, och ”bli svensk”. Han blir glad när en svensk tjej ”frågar chans”….

ledsen pojke 2

Han längtar också mycket efter sin mamma och sina syskon, tänker på dom mycket och vill att Röda Korset ska leta reda på dom åt honom. Jag tänker på allt som kan hända med en ensam kvinna och hennes små döttrar i alla ”kvinnofientliga länder” dom måste igenom för att komma till ett land som inte är lika kvinnofientligt, men jag säger inget om det.

När jag slutar träffa pojken har han hunnit bli 14 år och vi behöver inte längre tolk när vi pratar. Han går på dans och spelar gitarr och älskar att sjunga. Och går i svensk klass.

They-Grow-Up-So-Fast

Häromdagen hörde jag av mej till honom. Jag undrade hur det gått med allt. Tanken på att han INTE skulle få uppehållstillstånd har inte ens föresvävat mej.

Han berättar att Migrationsverket uppdaterat hans ålder. Plötsligt är han 17 år, snart 18…. och jag blir alldeles…chockad! Jag träffade ju honom när han var 12 och jag SÅG ju att han var 12 år! Han betedde sej som en livrädd liten 12-åring och berättade sin historia som en liten 12-åring, dvs man har ingen riktig koll på vad som hände i dom vuxnas liv…

svart moln.jpg

Det vilar ett stort svart moln över pojken nu och det finns risk för att han blir utvisad.

Det enda jag kan säga är:

”FY FAAN, Migrationsverket och alla myndighetspersoner som utför denna sållning – FY FAAN! SKÄMS på er!”

BYGG, för i helvete, BYGG! /erviluca

Postat den

bostadsbrist-intro

(affischen är från 1946)

Människor i och utanför storstadsområdena behöver ha någonstans att bo!

Varför byggs det inte mer bostäder??

 

Det är ungdomar som inte kan flytta hemifrån, äldre som vill flytta ifrån sina hus till lägenheter, nysvenskar och flyktingar, och alla möjliga andra. Vi har också en massa hemlösa människor som lever på våra gator – flera tusen faktiskt – och även om en del har haft  väldigt svårt att anpassa sej till ett normalt boende och sköta det, så finns det många som skulle klara det.

bostadslösa

Vet ni att det finns och existerar BOSTADSLÖSA FAMILJER nuförtiden?? Flera utav dom är mammor med barn, som flytt ifrån misshandel, tortyr, krig och elände. Man flyr inte om man inte måste. PUNKT. Många familjer flyttar runt hit och dit, bor i ett kontor här och i ett garage där, i ett rum här och ett rum där, i många fall får dom betala ockerhyror, och dom har bara skyldigheter och kan inte kräva någonting, för då åker dom ut.

öppna landskap.jpg

Vi har ju en massa PLATS här i Sverige för att ta emot flyktingar och människor som behöver börja om. Se dej omkring!

Men varför BYGGS det inte??

Eller, rättare sagt:

VARFÖR BYGGS DET INTE BOSTÄDER SOM VANLIGA MÄNNISKOR KAN BO I??

Jag ser ju att det byggs en massa bostadsrätter, villor och radhus – i alla fall där jag bor – men inga hyreshus.

containerhus.jpg

För ungdomar skulle man kunna slänga upp ett gäng containrar lite här och där och göra bostadsdugliga – det första boende behöver inte/ska inte vara Perfekt! Och sen ska det vara hyra som går att betala om man är ung och pluggar ELLER har sitt första jobb, som troligen inte är så högavlönat.

DET SKA GÅ ATT BO OCH LEVA ÄVEN OM MAN INTE ÄR RIK.

VARFÖR BYGGS DET INTE HYRES-BOSTÄDER NÄR DET ÄR SÅ STOR BOSTADSBRIST?

Jag förstår inte.

containerboende.jpg

Man skulle kunna starta ”Bygg Ditt Eget Boende” där ett gäng människor, som är utan bostad (och kanske också är arbetslösa?) skulle kunna bygga sina egna enkla bostäder med hjälp av några kunniga bostadsbyggarmänniskor.

rik och fattig.jpg

Det är INTE ok att en familj på 6 personer bor i ett litet rum!

Det är inte ok att andrahandsmarknaden blomstrar och människor med två eller flera bostäder skor sej på dom som ingen har.

Det är inte ok att man kan sätta vilka hyror som helst bara för att människor måste bo!

Det är inte ok att ensamstående mammor med små barn, tvingas till olika konstiga krav för att få behålla tak över huvudet för sej och sina barn!

Det är inte ok att det endast byggs bostadsrätter och dessa är så dyra att bara dom rika kan köpa dom.

Det är inte okey!

Tjuvlyssnar/erviluca

Postat den

roslagsbanan 2

Jag stör i deras samtal när jag slår mej ner bredvid honom, men eftersom det är så ont om platser ignorerar jag känslan deras blickar ger mej, och drar fram min iPad för att spela ett spel – eller LÅTSAS spela ett spel….he he he…. Nyfiken som jag är, och med min otroliga multitaskingtalang, lyckas jag BÅDE lyssna på samtalet OCH spela spelet!

alphabetty 1.jpg

Visserligen går jag inte vidare till nästa nivå, men det gör inget, för det brukar jag ändå inte göra….Ibland tar det uppåt två tre veckor innan jag kliver vidare till nästa nivå i det här spelet, och det är okey när nivån är rolig och spännande, men trååååkigt när banan är seg och tråkig.

Neighbors Having a Backyard Barbeque.

Jag listar ut att paret som pratar är f d grannar, eller så är dom grannar men umgås inte till vardags. Dom kan också ha haft sina barn i samma klass…. Dom har i alla fall inte träffats på något år, och brukar inte umgås utanför ”vad-det-nu-är”…. Dom har barn i åldrarna 2 år och upp till gymnasiet och den ena träffade sin partner när hon var typ 12 år (eftersom hon hänvisar till ”…när Martin var 12 år…” och jag förstår att Martin är hennes sambo/man).

stor bil.jpg

Mannen vid min sida är skild om omgift/omsambo med en kvinna och sammanlagt är dom 8 personer i den familjen numera (och de har köpt en KIA som har plats för allihop) och dom har en gemensam dotter som hunnit bli två år. Detta är dom båda chockade över: ”Hon föddes ju nyss!!” och sen pratar dom en lång stund om TIDEN och hur fort den går och så jämför dom: ”Gissa hur gammal Jocke är nu!!” Han tror att Jocke borde vara ”åtminstone FEM år vid det här laget…?”. Näe, han är 9 år! Till och med jag blir chockad över att han hunnit bli så gammal (!). Och så fortsätter dom att rabbla åldrar på barnen och chockas över att åren gått så fort och att alla barn blivit så stora/gamla. ”Jag känner mej ju fortfarande som 22!” säger han upprört. Hon håller med och säger att Martin säger samma sak.

alphabetty 2.jpg

Jag känner igen mej och känner nästan att jag också vill vara med och prata, och berätta hur gamla MINA barn har blivit. Men fortsätter spela. Inser att det skulle bli helt knäppt!

tonårstjej 1

Så kommer dom in på tonåringar och hur deras respektive tonåringar beter sej…och jag blir nästan rörd över hur fint dom beskriver irriterade suckar och stönar, och hur sonen smäller igen bildörren och ”hatar” en stund, för att senare skina upp och fråga om dom ska ha fredagsmys på fredag. Och hur hon tror att dottern är kär, men när hon frågar får hon bara stönanden och suckar till svar (och himlande med ögonen).

baksätesbråk

Han beskriver hur en av sönerna inte går att ha i bilen tillsammans med dom andra eftersom han hela tiden petar på dom andra, och drar igång bråk – han kan liksom inte sitta still! Därför får han åka buss, eller tåg, istället när dom ska någonstans. Det har blivit en bra lösning för dom. Hon suckar och säger att hon ibland blir GALEN när dom alla ska åka bil ihop, för barnen fullkomligt SLÅSS i baksätet. ”Ibland får man ju bara SPEL!” suckar hon.

alphabetty 1.jpg

Även här vill jag lägga mej i och berätta om hur mina barn bråkat i bilen, att jag fick köpa en bil med ett säte på varje ledd, liksom, och att resorna ibland varit rena helvetet! Men jag spelar tappert vidare.

tonårskille hemma

Sen säger han att äldsta sonen bökar lite med livet just nu och härom-månaden snattade han en kexchoklad på ICA i Centrumet. Sedan dess får han inte vara i Centrum för sina föräldrar. Det är han ändå, för ”alla andra” är ju där…och pappan förstår det…”…men NÅGOT straff måste han ju få!” Liksom.

tonårsben

Och hon delar med sej av att hennes äldste son knappt kommer ur sängen på mornarna när han ska till skolan och att det är ett helvete att försöka få upp honom. Men på helgerna, när han helgjobbar, flyger han upp som ingenting. ”Är det pengarna som gör det tro?” funderar hon, och han svarar: ”Säkert!”.

alphabetty 1.jpg

Dom stöttar varandra och delar sina upplevelser. Jag vill vara med! Men jag spelar, förlorar och gör om samma bana för hundrade gången…..

Det är spännande att åka kommunalt.

 

Hemligt samtal från Andra Sidan Jorden /erviluca

Postat den

Chinesisch Sprachreise Peking

http://paandrasidanjordenn.blogspot.se/2015/02/kort-uppdatering-plus-bilder-av-lagenhet.html

Det är spännande att läsa Storings blogg om hur det är för honom i Kina! Och så får jag veta att han pratat med Mellan!

Mellan, som bor i samma lägenhet som jag. I Åkersberga. I Sverige. Och sitter i rummet alldeles här intill. Han, som alldeles nyss passerade genom vardagsrummet, där jag sitter, för att gå till köket. Han! Han har pratat med Storing. I Kina. Gissa om han har berättat det för mig!? Gissa då!

NÄE!

Mellans storebror är i KINA – på Andra Sidan Jorden! Om jag hoppar riktigt hårt kanske Storing känner det i fötterna när han står där i Peking med fötterna mot mina. Typ. Det var iallafall så jag tänkte när jag var barn….och sååå mycket har det ju inte hänt med mej sedan dess…. *hostar*…men kanske med Kina.

Nåja.

Jorden runt - Resekoll.se

Mellan, som bor i rummet här i min lägenhet, har alltså pratat med Storing som befinner sej På Andra Sidan jorden, och så har han inte berättat det!!! WTF!! Utan jag får läsa det i Storings blogg! Från andra sidan jorden.

Det är ju nästan löjligt!

Och jag VET vad Mellan kommer att säga om jag knackar på hans dörr, öppnar den och frågar: ”Har du pratat med Storing??”.

Shh Do Not Disturb

Först säger han: ”VAH?!?” och ser förvirrad ut, och som om jag stör jättemycket.

”Har du pratat med Storing?!?” Jag måste upprepa för han var inte beredd.

”Aaa….”

”Meh! Varför berättar du inte för mej om det!? Vad SAAAA han?!”

”Typ inget….meh! Jag är Upptagen! Gååååå!”

Jag har en Otroligt Upptagen son. Hans liv måste vara Väldigt Märkvärdigt och Spännande, och så fort jag stör honom i hans otroooligt spännande värld, är det som om jag förstör ALLT. Allt faller PLATT när jag stör. Jävla jag!

Men NU vet jag; Jag kan ju ringa till Storing, på Andra Sidan Jorden, och fråga hur det är med Mellan!

Ja!

DET ska jag göra!

🙂

Att ha ett trött´t ansikte… /erviluca

Postat den

Vissa dagar är jag så superdupertrött så att det värker i hela ansiktet.

Det känns då som om huden i ansiktet liksom hänger ner till knävecken. Att dra upp hänget i normalhöjd kräver sin kvinna. Om jag är hemma behövs det inte. Då kan jag gå med ansiktet hängande vid knävecken, dinglande bredvid magen och tuttarna….

…men om jag är ute och ska ”träffa folk”, som jag gör när jag jobbar tex, så kan ju inte ansiktet hänga där nere och dingla. Folk ska ju inte behöva böja sej UNDER bordet vi sitter runt för att få ögonkontakt, förstås, så då får jag med alla mina krafter använda dom helt supertrötta ansiktsmusklerna till att draaaaaaa upp ansiktet i rätt höjd. Ibland måste ögonbrynen hjälpa till att lyfta ansiktet: ”Åheeeej-åhååååå!”

När ansiktet kommit på plats igen, måste jag anstränga mej allt vad jag orkar för att hålla kvar det där. Ibland går det, ibland inte.

Ibland blir vissa delar av ansiktet hängande kvar där nere…..

….eller så gliiiiiiiider vissa delar av ansiktet nedåt igen – speciellt om jag fokuserar på Andra Saker, såsom att prata. Mitt i en mening kanske jag upptäcker att kinderna hänger likt två långa deeegklumpar utefter sidorna av ansiktet….

*suckar*

Det är INTE lätt att ha ett ansikte som blir såååå trött!

Idag, när jag stod i hissen, efter jobbet, på väg hem, tittade jag mej i spegeln där. I hiss-spegeln BRUKAR jag alltid vara snygg! Jag älskar hiss-spegeln i ”mitt” hus, och hiss-spegeln på jobbet, för i dessa är jag ALLTID snygg!

”Hej, snygging!” brukar jag säga till mej och ge mej själv en slängkyss i hiss-spegeln.

Spegeln hemma gör mej bara FUL. Gammal och ful och tjock! I den ger jag mej själv Fingret! Fuck-you-fingret!  Jag borde slänga den! Den är DUM!

Men, iallafall: Jag tittade mej i hiss-spegeln och upptäckte att skinnet häääängde under ögonen, som stora gråa bajspåsar, och det såg ut som om jag var…..72 år!

Jag lovar!

Då förstod jag HUR trött jag var! För om t o m hiss-spegeln gjorde mej ful, gammal och trött; DÅ måste jag vara riktigt trött!

När jag kom innanför dörren föll jag ihop på hallmattan och somnade på studs!

Tänk dej att somna på en studs! Mitt i studset liksom. Jag vet inte varför jag studsade innanför dörren, men jag kanske blev lite smittad av Fiona, som studsade av lycka  när hon fick syn på mej.

Tänk vad besviken hon måste ha blivit när jag somnade mitt i studset!

Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz osv…..

 

”Kom igen nu, gubbar!!” /erviluca

Postat den

Han låter väldigt arg och irriterad, ganska sträng faktiskt, och jag tänker att ”det är bara att LYDA eller så får man väl smaka på….riset”, eller nåt.

Så låter det.

JAG skulle INTE vilja vara med i det laget! Jag skulle skita på mej, av rädsla, för han fortsätter:

”Nu MÅSTE ni kunna hålla avstånden mellan er!! Jag fattar inte att jag måste säga till om det fortfarande!! Lukas!! Skärp dej!”

Usch, jag ryser av obehag. Han låter så ARG!

”Så dribblar ni bollen runt den högre vänstra skanken som lutar runt hörnet och håller samtidigt koll på var ni har era motspelare, samtidigt som ni…….bla bla bla bla”.

Det låter jättesvårt!

Att hålla koll på allt, samtidigt!

Titta hit och titta dit och dribbla bollen och snurra den runt och bakom och under och hålla koll! Kära nån!

Och gör man INTE som han säger, åker man säkert på en smäll! Han låter sån på rösten.

”Kom igen, gubbar!!! SKÄRP ER NU!!” vrålar han ilsket.

Jag går därifrån. Risken är annars att jag anmäler honom till….Barnombudsmannen!

Eller nåt.

För spelarna är bara i 8-årsåldern.

Jag undrar om ens hjärnan är utvecklad så mycket att en 8-åring KAN ”titta hit och dribbla dit och hålla koll på Allt Annat”!?

Inte konstiga att så många småkillar/tjejer SLUTAR spela fotboll/handboll/golf/ishockey när tränaren låter som om han skulle mörda en om man gjorde fel!

Jag trodde idrott och sånt skulle vara KUL! Iallafall under barnaåren.

Men, men….