RSS Flöde

Etikettarkiv: heter

Den Hundvänliga Skogen /erviluca

Postat den

 

Hemma på min gata i staaaaan…”

Nästan.

20111016151

I Den Gamla Skogen, där jag gick mina hundpromenader FÖRUT – när jag hade Flisa (och sen Bosse och sen Sally) och bodde i radhuset ; DÅ gick jag långa promenader på dom slingrande stigarna i skogen intill. Där mötte jag ofta allehanda människor med hundar, och blev väldigt sällan utskälld, eftersom dom flesta var som jag, dvs hade sina hundar lösa, och vi lät våra hundar hälsa, umgås och leka.

Jag ”lärde känna” allehanda hundägare, av olika storlek, ålder och kön, och allehanda hundar av olika storlek, ålder och kön, och det var sååååå trevligt!

Jag bodde då på Världens Hundvänligaste Gata, tror jag. Det bodde 13 hundar på den korta gatsnutten då. Nu är det säkert fler. Hundägande KAN nämligen ”smitta”.

Ibland träffades vi på gräsmattan bredvid det första huset på gatan, och lät våra hundar leka, samtidigt som vi mattar och hussar snackade skit en liten stund. Det var alltifrån 80-åriga gubbar till tonårstjejer, och alltifrån små taxar till Rotweilers. Stora och små, hanar och tikar om vartannat.

Jag har saknat den gatan, dom promenaderna,  DEN skogen, dom hundarna och DOM hussarna och mattarna.

Så jag åkte till Den Skogen häromdagen. Det är inte långt alls.

Jag gick Den Långa Vändan och träffade på ett ungt par, som var nyinflyttade i området. Dom hade en Rhodesian Ridgebacktik, som var 10 månader och som Fiona lekte en lång stund med. Dom berättade för mej att det var ”såååå trevligt” att gå i den där skogen, eftersom alla som gick med sina hundar där, var ”såååå trevliga”, och gärna lät sina hundar hälsa och leka.

Sedan den promenaden har jag åkt dit varje dag. Igår träffade jag ”Ronjas husse” (ja, dom heter ofta så, eftersom man inte frågar efter ägarens namn – bara hundens) och han blev sååå glad och berättade att han saknat mej (!). Då blev jag såååå glad!!

Mars 2013 (mest hundar) 001

Han berättade att dom nu är ca 7 stycken + hundar, som går på dom slingriga stigarna i skogen tillsammans. Stigarna har fått namn. En stig heter ”Pensionärgöstas stig” berättade han stolt (eftersom han tydligen heter Gösta). En annan stig heter ”Överstens stig”. Han frågade om jag sett snögubbarna dom ”byggt” i skogen. Dom har jag sett, och trott att det är någon barnfamilj som fikat i skogen, och låtit barnen göra snögubbar. Näe, det är Gösta & comp som gjort dom!

Gösta är 81 år gammal, och dom andra hussarna är på ett ungefär i samma ålder….Det finns en del mattar också, med dom är lite yngre….

Fast jag undrar om inte Kings matte är i 80-årsåldern….

Jag tycker man ska döpa den skogen till Den Vänliga Hundens skog eller Den Hundvänliga Skogen, och så skulle dom som INTE tycker om hundar, eller är rädda för hundar, låta bli att gå i just den skogen.

 Och dom som har elaka hundar kunde också hålla sej därifrån…

Jag längtar tillbaka till radhuset på Den Hundvänliga Gatan nära den Hundvänliga Skogen…..

…… men så länge jag inte kan ”hosta upp” 2,5 milj får jag ta min skruttiga Volvo och åka dit varje dag istället.

Det går bra det med.

🙂

 

Annonser

En liten (rasist-) tant /erviluca

Postat den

Hon ler emot hundarna och säger att dom är fina. Sen berättar hon att hon själv har en liten hund – en norfolkterrier som heter Nisse. Hon pratar lite med hundarna också, och så berättar hon att hundar kan förstå upp till nästan 200 ord, och vi kan båda konstatera att ”ja, så är det – dom förstår väldigt mycket!”.

Sen berättar hon att hon är lite arg på sin läkare, eftersom hon har så ont i ryggen och han borde verkligen ha givit henne en remiss till sjukgymnasten och inte bara en massa medicin.  Hon vet i och för sej att hennes sjukgymnast är bortrest, men det finns ju andra (!) som också är anslutna till Försäkringskassan. ”Eller hur?!?”

Hon är nog en liten tant som gillar att prata, tänker jag. En social liten tant som pratar med den som lyssnar. Och kanske med dom som inte lyssnar också.

Hon hoppar tillbaka till hundpratande och säger till Fiona att hon inte har ”hundjackan” på sej och därmed inte har hundgodis i fickan. Jag säger att jag tror att Fiona nosar så mycket på henne för att hon känner att tanten luktar hund. Det tror tanten också. Vi konstaterar att hundar har väldigt gott luktsinne.

Sen går det förbi några barn som vill klappa Fiona och Milton. Det får dom. Tanten berättar då att lilla Nisse ääälskar barn och därför går dom förbi en skola nästan varje dag. Där kommer det alltid fram en massa barn som vill klappa Nisse. ”NIIIISSSEEEEE!!!” ropar barnen när tanten går förbi.

Tanten ser glad och stolt ut. Hon gillar nog också barn, tänker jag. Där har dom ett gemensamt intresse, hon och Nisse.

”Men en dag kom det fram en kvinna till mej. Hon var väl i 30-årsåldern. Hon sa åt mej att jag inte fick gå förbi skolan där varje dag. Hon gillade nämligen inte att hennes barn klappade på Nisse. För dom blir smutsiga!”  Tanten låter irriterad.

”Du vet väl hur dom är?!?” fräser hon. ”Dom tror att man blir smutsig av hundar och så måste dom tvätta sej tre gånger för att bli av med smutsen! Jag tycker dom kan sluta skaffa så många barn, jag!” pratar hon vidare.

”Ett, två eller tre barn räcker väl?! Men neej, fler ska dom ha! Jag tycker dom kan knyta ett snöre runt snoppen jag!”

”Snart befolkar dom väl hela vårt land, dom där! Ja sanna mina ord, dom kommer att ta över hela Sverige! Det sa faktiskt ett barn till mej häromdagen: Är du kristen eller muslim, sa barnet. Jag är SVENSK! svarade jag”, skrockar hon – nöjd över sitt eget svar.

”Jag kommer att slippa uppleva det, men mina barn….dom kommer att behöva uppleva att hela landet blir muslimskt. Alla kommer till slut att vara svartmuskiga och muslimer. Dom kommer att ta över! Det är så det kommer att bli!”

Hon har nu riktigt hunnit hetsa upp sej nu, och jag står mest och lyssnar, men känner mej mer och mer obehaglig till mods.

”Näe, nu måste jag gå vidare!” säger jag till slut och tänker när jag går: ”Det där var faktiskt en Äkta Rasist. Jag visste inte att dom ser ut SÅ!? Som små snälla gummor…. Men dom ser väl ut som vemsomhelst egentligen, om man tänker efter”.

Jag funderar lite på vad  hon sa:  Att ”Hela Sverige kommer att bli muslimskt”….och jag frågar mej själv: ”Bryr jag mej om det?”

Näe, faktisk inte, svarar jag mej själv, för jag bryr mej faktiskt inte om om människor är vita, svarta, bruna, gula eller röda, vilken färg dom/vi har på ögon eller hår och om det är krulligt eller rakt, och jag bryr mej heller inte om vilken Gud dom/vi tror på,och om vi alla tror på samma eller inte….

…för det jag bryr mej om är att människor är snälla och goda, vill varandra väl och försöker göra sitt bästa, att vi respekterar varandras olikheter och likheter och att vi inte bryr oss om vilket land andra kommer ifrån, utan att vi alla i grund och botten är MÄNNISKOR  – oavsett utsida.

Så OM hela Sverige är muslimskt och alla svenskar har bruna ögon om 50 år eller 100 år, så gör det mej inget, bara alla mår bra inuti och att krigen upphör och människor hjälper och stöttar varandra.

insidan på ALLA

Utsidan är ju ändå bara ett skal, och den gud som människan tror på tror den på, oavsett namn på den. Det viktiga är att vi gör så gott vi kan och ”älskar min nästa såsom mig själv”.

På ett ungefär.

Det BORDE inte vara så svårt.

Men det är det tydligen.

 

 

Världen ÄR verkligen upp-och-ner /erviluca

TVÅ INLÄGG I ETT, kan man säga:

http://www.rb.se/press/kampanjer/Pages/varlden_ar_upp_och_ner.aspx

Ovanstående klipp är väldigt bra, tycker jag.

Världen ÄR verkligen upp och ner, och jag tänker på det rätt ofta – typ varje dag.

Jag tänker ofta på Orättvisorna. Att vi i västvärlden är så bortskämda och  ofta ägnar vår tid åt egocentriska saker, att vi blir upprörda över småsaker och att vi inte är tacksamma över hur bra vi har det.

……………………………………………………………………………………………….

En liten historia om Oviktiga Petitesser:

Igår gick jag för att köpa ett par ”promenadskor”, fast nuförtiden heter det ”walking-shoes”, eller nåt sånt. För man GÅR inte längre – man POWERWALKAR! Dom skor jag hittills gått i var rätt så slitna och började mer se ut som ”extraskinn-på-fötterna”, än som skor.

”Kan jag hjälpa dej?” sa den coola killen i Sportaffären.

”Ja, jag ska ha ett par skor som jag kan GÅ MYCKET i! Jag är mycket ute och går med mina hundar, i skogen och överallt och hittills har jag gått i DOM HÄR!” sa jag och lyfte upp ena foten med ”extra-skinnet” på.

Jag hade faktiskt köpt dom skorna i samma affär, och dom har varit JÄTTEBRA, så därför tänkte jag att jag skulle köpa ett par till i just DEN affären.

”DOM HÄR har varit jättesköna och bra att gå i, så något liknande skulle jag vilja ha”, sa jag.

”Men det där är ju JOGGING-skor!” sa coola killen upprört. ”Har du GÅTT i ett par joggingskor?!”

”Ja…”, sa jag och fick skämmas mej rödansiktad…

Jag tittade i golvet och skruvade lite på mej.

”MENAR DU ATT DU GÅTT OMKRING I ETT PAR JOGGINGSKOR!?!”

Nu var Coola Killen riktigt upprörd.

”….förlåt….” pep jag.

”Ja, det får väl gå för den här gången, men lova att inte göra om det!!” sa Coola Killen myndigt.

Jag lovade, men ärligt talat hade jag fingrarna i kors bakom ryggen….

Nu har jag ett par ÄKTA Walking-skor, och jag har LOVAT Coola Killen att INTE jogga i dom….

…men jag tror inte jag kan hålla det. Får väl kika mellan träden så att han inte spionerar på mej, när jag får för mej att jogga i mina walking-skor….

…………………………………………………………………………………

Och återigen tänkte jag på Den Upp-och-ner-vända Världen:

VI köper Specifika skor för Specifika tillfällen. Många – speciellt tjejer – har dessutom X antal skor bara för att vara snygga, och matcha sina out-fits.

Men på Andra Sidan Världen får kanske en liten kille ett par ärvda skor, som är tre nummer för stora, och dessa skor släpar dom med sej dom första åren – tills dom passar ett tag – och sen har dom skorna tills dom hänger i remsor på fötterna.

Samma sak med kläder. Vi byter kläder varje dag, matchar, försöker vara snygga, köper nya stup i kvarten, fast vi inte BEHÖVER.

Men på Andra Sidan Världen får man EN t-shirt och den har man på sej tills den ramlar av av sej själv….och då kanske man måste knyta ihop den på något sätt, för att ha den kvar ett tag till….eftersom man inte får tag på någon ny.

Det är VERKLIGEN Upp-och-Ner-vända Världen!

Och varför fick just JAG lyckan att födas just HÄR, där vi har det så himla BRA?!? Och varför är jag inte superdupertacksam varje dag? Och varför klagar vi på småsaker när det är INGET att klaga på EGENTLIGEN?!

Saken är den att jag retar mej på folk som klagar och gnäller på småsaker, för jag har ”Den Andra Världen” ständigt i mitt sinne….

…även när jag grottar ner mej själv i småsaker som egentligen bara är en ”piss i havet”.

Jag VILL INTE reta mej på andra och jag VILL INTE grotta ner mej i småsaker själv (någonsin!), MEN jag  får väl ursäkta mej med att jag är ju ”bara en vanlig människa”, med fel och brister – precis som du!

Fast jag tror ändå att det är BRA och VIKTIGT att vi inte glömmer bort att vara tacksamma över det vi har, och att ägna en liten tanke, då och då, åt ”Den Andra Världen”, där dom inte har det lika bra.

 

😉