RSS Flöde

Etikettarkiv: dej

Han mumlar OCH ”missar” bussen…/erviluca

Postat den

 

Ååååh, vad skööönt det är att ha så stora barn att dom fixar mornarna nästan själva, håller koll på klockan och piper iväg själva, i tid, på morgonen, tänker jag när jag står i duschen och låter duschens strålar smeka min lekamen…Eftersom en ”Huvudvärks-period” startade igår, är det extra skönt att duscha hett, och låta vattnet mjuka upp stela och värkande nackmuskler (eller vad det är som sitter där och gör ont!).

Efter duschen sätter jag mej i soffan, slänger en blick på klockan – ”08.00” – och konstaterar att Minstings kängor står kvar i hallen. När börjar han idag, tro? tänker jag och går till hans rum.

Han sitter vid datorn. Suprise?!?

Not.

Jag: ”När börjar du idag?”

Minsting: *mummel*

Jag: ”Va?!? Jag hör inte!”

M: *mummel*

J: ”JAG HÖR INTE!  DU MUMLAR!!”

M: ”…vet´nte…”

J: ”VET DU INTE när du börjar?! Näe, du har ju bara gått i 7:an i 7 månader, så det är klart…det måste vara svårt…!” fräser jag irriterat.

M: *mummel*

J: ”Men klockan är 8.00! HUR tänker du ta dej till skolan??”

M: *mummel*

J: ”VA!?!”

Jag håller på att krypa ur skinnet av stress! Jag står inlindad i handduk och med blött hår – så OFÄRDIG så det är inte klokt! – och jag tänker att Minsting har bestämt sej för att Stanna Hemma. Detta gör mej Gaaaalen!

M: ”Jg kn nte”

Jag tyder detta otydliga uttalande till: ”Jag kan inte” och blir ÄNNU MER stressad och irriterad.

J: ”Fåna dej inte! Vaddå – KAN INTE?!?”

M:*mummel*

Alltså: Så här håller vi på fram och tillbaka en lååång stund! Och jag får tre hjärnblödningar och två hjärtstopp under tiden! Iallafall mentala/psykiska. Samt fyra utbränningssyndrom….typ.

Till slut har jag tagit reda på när bussen går, fixat ett SL-kort och puttat iväg Minsting ut genom dörren.

”Slow-motion-Minsting”.

Varför blir dom så ”mumliga” och så ”slow-motioniga” när dom är i tonåren??

Jag pustar ut.

Klär på mej, sminkar mej och klär sen på mej för att gå ut med hundarna.

”Jag måste nog se om Minsting kommit iväg”, tänker jag sen, och går med hundarna till busshållplatsen.

Där står…..Minsting!

Bakom busskuren. Och sparkar i snön.

HerreGuuuud! tänker jag.

 

Fortsättning följer i nästa blogginlägg.

 

 

 

 

 

Annonser

Lev och må bra! Annars…. /erviluca

Postat den

Jag skulle så gärna vilja ge Världen åt mina barn!

Och ALLT!

Ibland bara överfaller mej känslan av Kärlek för dom – alla fyra!

Och då vill jag bara HÄLLA Kärlek och Omtanke och Godhet över dom, och sen ställa ett Stort Jävla Skydd – som en betongmur – runt dom, som skyddar dom mot allt ont och alla dumma!

När Mellan säger:

”Jag tänker sticka till USA direkt efter gymnasiet!” så blir jag Rädd och Stolt och Glad och Orolig och Nöjd i en salig blandning.

Och jag vill bara säga:

Men OM du kör bil – kör försiktigt! Och stanna inte och hjälp någon galning! Akta dej för Dom Dumma; det syns inte på dom, så du måste vara försiktig…och prova inga droger och akta dej för…ALLT!…..

…..ÅÅÅÅK INTE!!!!”

Jag VET att jag egentligen vill att alla mina barn ska åka runt i världen, uppleva och få erfarenheter – både bra och dåliga – för att lära sej och bli kloka och erfarna vuxna,

…..men samtidigt vill jag låsa in dom i ett vadderat rum och bara släppa in kärleksfulla och snälla människor där, som är Godkända av MOI (!)….

…och så kan dom få sina erfarenheter, och lärdomar. via TV:n – serverade liksom.

Ibland kommer ILSKAN mullrande:

”OM NÅGON JÄVLA IDIOT SÅ LITE SOM RÖR NÅGON AV MINA SÖNER, SÅ HAN SKADAS, ELLER GÖR SEJ ILLA PÅ NÅGOT SÄTT, SKA NI FANIMEJ FÅ SE PÅ EN TIGERHONA SOM HETER DUGA!!! FY FAAN! JAG SKA HAUNT:A DEN MÄNNISKAN TILLS DEN BEEER OM NÅÅÅÅD!”

Och om någon av dom skadas svårt i en olycka el dyl….då vet jag inte vad jag gör! Bara TANKEN gör ONT!

”LEV och MÅ BRA, för min skull!”, om inte annat….har jag lust att säga.

Och samtidigt släpper jag ut mina söner, så fritt jag bara kan, för att jag tror det enda sättet att ”lära sej flyga”, är att pröva – att göra det!

Huvva!

Och jag är TACKSAM över att jag inte var mamma till mej själv!

HUR orkade hon?!

Jag som ”kastat mej ut” om och om igen, hela livet!

Jag, som ”sprang iväg och gifte mej” sådär lite ”hejsan-hoppsan” utan att varna i förväg!

Pust!

Jag, som hoppade in i en liten Fiat, i Spanien, med ca 10 okända spanjorer och min 14-åriga lillasyster…för att ”dom ska köra oss hem!”…..och så gjorde dom det!

*ryser*

Så; mina snälla rara söner:

Lev och må bra!

Annars…..

….. får ni stryk!

😛

 

 

En vanlig början på en vanlig dag /erviluca

Postat den

Vaknar av att en stor tass dunkar på madrassen: ”DONG!” låter det.

Tittar in i ett par otrooligt kärleksfulla ögon, och samtidigt får jag ett meddelande via  brainreading (vad sjutton heter det?!): ”Jag är hungrig OCH kissnödig!” säger meddelandet.

Jag kliver upp och häller upp 2 dl torrfoder åt Jättebebis. När hon äter klär jag på mej för att gå ut.

Morgonpromenad med små vassa regndroppar som liksom sticker i skinnet på kinderna.

Jättebebis bajsar, båda kissar.

När vi kommer in äter jag frukost och lägger mej sen i soffan för att SLAPPA. Jag är TRÖTT, nämligen.

Läste bok halva natten. Typ. Och drömde sen om Felicia Feldt (Anna Wahlgrens dotter). Hon skulle bara VETA att jag faktiskt nu ”fixat till” hennes barndom, så hon behöver inte må så dåligt längre. 😉

Tittar på ”Bachelorette” och skäms så att jag måste gömma mej bakom kudden. ”HerreGud människa!” fräser jag irriterat åt henne, när hon gråååååter stora krokodiltårar för att EN av dom kvarvarande männen berättar att han har känslor kvar för sin ex flickvän, och därför måste lämna programmet. ”Men åååååh! Ge dej nu! Du har ju två män kvar, som du sagt att du är kär i och kan tänka dej leva resten av livet med! Hur många måste du ha för att vara nöjd, liksom?!”

Annandag jul 2011 084

Jag pratar högt med henne, för att jag är så upprörd, så hundarna tittar sej omkring och undrar vem jag pratar med. ”Hon på TV:n är ju inte klok!” förklarar jag för Milton. Han ser ut att förstå. NOT. Han ser faktiskt aldrig ut att förstå. Hans blick är lika ”tom”, fast väldigt snäll, nästan jämt. Han ser ut som ”Öööööööh???!!”.

Fiona ser mer ut som: ”Fattar du inte vad jag försöker säga till dej?!? Är du DUM eller?!?” när jag inte fattar hennes stirrande, och otroligt tydliga, blick (tycker hon).

Nåja.

Fiona tycker INTE att jag ska titta på Bachelorett. Hon tycker inte att det är bra för min utveckling, säger hennes ögon. Typ. Så hon försöker få mej att leka: Hon hämtar den ena grejen efter den andra för att jag ska leka med henne med den, men hon får inte riktigt igång mej. Jag fortsätter uppröras över Bacheloretten.

Men när hon börjar rota i papperskorgen i badrummet blir jag tvungen att resa mej upp för att gå dit och BANNA henne. Sen sätter jag mej vid datorn istället, eftersom det tydligen inte går att ligga i soffan och slappa….

…och då lägger sej Fiona vid mina fötter och somnar!

Jävla hund!

Eller inte.

Först ska hon väcka mej och sen ska hon sova när jag är riktigt vaken. Typ.

Men nu ska vi äta igen – alla tre.

Sen blir det långpromenad, i STICK-regnet.

See you later – alligator!

 

Tomten är uppäten! /erviluca

Postat den

Fiona 121212 006

”Fiona, har du sett tomten som jag ställde i fönstret?”

”Näe….”

”Vad har du i skägget?”

”Inget….”

 

Fiona 121212 002

”Men där ligger ju en tomtemössa, Fiona!”

 

 

Fiona 121212 004

”VAR??”

 

 

Fiona 121212 003

”Mitt framför dej. Du har ÄTIT UPP TOMTEN, Fiona!”

 

 

Fiona 121212 007

”Eeeeeeh…vad betyder tomten?”

 

 

 

Göra smycken själv /erviluca

Postat den

En kvinna har en liten utställning idag i restaurangen på jobbet. Hon gör smycken och schalar (vad konstigt det ser ut med sch…stavas det verkligen så? Shalar? Schalar?  Sjalar?…!) sjalar. Fina. Jag frågar vad halsbanden kostar. 150 kr. Jag vill köpa! Tur att jag inte har några pengar i plånboken. Eller nåt.

Men så kommer jag på: Göra själv! Kan själv! Jag är ju en riktig ”kan-självare”! Jag kan faktiskt nästan allt (+ – En Massa Grejer, tex koppla in en bänkdiskmanskin….det kan jag inte. Visserligen har jag inte ens försökt ens…men ändå!).

Jag säger till en kollega: ”Kan vi inte köpa in en massa grejer som man kan göra smycken av, och starta någon slags tjej/tant-klubb där vi en gång i veckan ska sitta och pyssla/göra smycken?” ”JA!” säger hon och berättar att hon redan köpt in såna saker, för hon tänkte att hennes dotter skulle tycka det var kul, att göra smycken. Det tyckte hon inte….

Så vi kan starta ”typ i morgon”!

”Då kan vi väl vara hos dej, för hos dej är ingen man i vägen?” säger hon.

”Ja!” säger jag.

Åh, vad jag ser fram emot vår första Pysselkväll!

 

 

Ibland blir det liksom bara GRRRRRRRRRRR! /erviluca

När man försöker och försöker och försöker och försöker få en människa att förstå att det handlar inte om att DEN ANDRA ska ”göra om sej” eller ”bli annorlunda”.

Det handlar inte om att vi ska svänga våra trollspön, som vi givetvis har flera stycken på lager (!), och TROLLA OM Den Andra personen så att den PLÖTSLIGT gör precis som Den Ena Personen vill och tänker!

DET HANDLAR OM ATT TÄNKA OM SJÄLV! RIKTA BLICKEN MOT SEJ SJÄLV: ”VAD KAN JAG GÖRA?”

Idag sa jag: ”Det handlar om att ni behöver lära er LYSSNA på varandra, båda två!”

”Meh! Jag lyssnar ju!”

”Ja, men jag menar LYSSNA och verkligen HÖRA vad hon tänker/känner/vill!”

”Det gör jag ju redan! Men hon tänker ju så bakvänt om allt! Hon är en jävla egoist!”

”Nej, du lyssnar inte på det sättet jag menar, för JAG hör ju vad hon säger….och det låter lika vettigt som det DU säger, anser jag, men ändå krockar ni!”

Han tittar irriterat på mej, som om jag vore helt dum i huvet.

”Det handlar om att du ska tänka dej att gå i hennes skor en stund, och på så sätt förstå HENNE, för att kunna veta hur du ska kommunicera med henne.”

Han tittar på mej med avsmak.

”Gå i HENNES skor!?! FY FAAN! Det skulle jag aldrig göra!”

”Jag menar givetvis inte bokstavligt”, säger jag och undrar om han förstår vad jag menar.

”Näe, det fattar jag väl, men hon är ju så jävla trångsynt och egoistisk så bara TANKEN på att försöka….näe!”

Jag suckar.

Som vanligt är det BARNEN som kommer i kläm.

Och dom krockar kring ALLT ALLT!

”Ni beter er som 3-åringar båda två!” säger jag.

Men jag VET att båda tänker: Näe, bara han/hon!

Båda vill ha RÄTT!

Dom säger båda att dom vill LÖSA PROBLEMEN och att : ”….det skulle gå om bara HON/HAN bla bla bla….”.

BÅDA är övertygade om att den andra är en Egoistisk Idiot, och jag får lust att ställa mej upp och säga:

”JA, JAG HÅLLER MED ER BÅDA: NI ÄR TVÅ EGOCENTRISKA EGOISTER SOM  ABSOLUT INTE VILL LÖSA ERA MENINGSSKILJAKTIGHETER KRING ALLT ALLT!

NI VILL BÅDA BARA HA RÄTT!

BÅDA VILL BARA VINNA!

ATT NI SKADAR ERA BARN UNDER TIDEN SKITER NI BÅDA FULLKOMLIGT I, FÖR OM NI  VILLE LÖSA ERA PROBLEM, SKULLE NI BÅDA SLUTA ATTACKERA, RESPEKTIVE FÖRSVARA, FÖR VARJE ORD DEN ANDRE UTTALAR.

VAR OCH EN AV ER SKULLE VÄNDA BLICKEN MOT SEJ SJÄLV OCH TÄNKA:

VAD KAN JUST JAG GÖRA FÖR ATT FÖRÄNDRA DETTA?”

Sen har jag lust att ”kasta in handduken” och fräsa:

” Fortsätt kriga ni, om det är det som håller er uppe här i livet! Men jag ska bara tala om för er, att så länge ni håller på så här, förstör ni för era barn, oavsett vad ni tror båda två.

Var och en av er är fantastiska föräldrar. Här sitter en underbar pappa och där sitter en härlig mamma, men ni sabbar för barnen genom att fortsätta kriga om småsaker.

 Nu kommer jag att stänga in er i ett rum och låsa, och låta er vara där tills ni bestämt er för att förstå varandra, lyssna på varandra och sluta kriga. Under tiden får barnen bo hos sina far- eller morföräldrar. Men ni kommer inte ut ur det här rummet förrän ni bestämt er för att lösa det här. OM ni tänker slåss, spotta på varandra, fräsa och klösa, samtala, skrika, böna och be….jag skiter i det!

Men ni släpps inte ut förrän ni löst det och kan uppskatta varandras olikheter utan att se dom som FAROR.”

Sen låser jag dörren och oavsett om det tar en dag, en vecka, en månad eller ett år, så ska dom vara instängda med BARA varandra tills dom kan komma överens och tro på varandra!

DET är en medicin jag skulle vilja ge MÅNGA av landets bråkande separerade föräldrar.

 

Kropp till salu! /erviluca

Näe, nu orkar jag inte längre med den här kroppen. Jag lägger ut den för försäljning. Rätt billigt. För den är såååå jobbig!

Äsch, nu kommer alla tankar på alla andra människor som har det MYCKET VÄRRE! Skit också! Kunde jag inte få vara värst bara en liten stund??

Jävla hjärna!

Jag tänkte verkligen GOTTA mej i Den Eländiga Kroppen och hur den beter sej med mej, men så dök det upp tankar på rullstolsburna människor, sängliggande, benlösa, armlösa, cancer-sjuka….

*suckar*

Varför får jag aldrig vara VÄRST?!

Det är orättvist!

Blä!

Som straff tänker jag inte skriva en rad om min jävla kropp som jävlas med mej!

Vem jag straffar?

Eeeeh…..?

Dej?

Mej?

Äh!