RSS Flöde

Månadsarkiv: mars 2015

Fånga dagen, för i helvete! /erviluca

Postat den

 

Jag ÄR verkligen en POSITIV OPTIMIST, som har Bråttom i Livet. Jag vill allt NU! Med åren har jag LÄRT MEJ vänta, men oj vad det var svårt när jag var yngre. Jag ville allt NU! Och inte bara NU, utan ALLT. Också.

Men springer man för fort i livet, är det mycket man missar också. Man missar liksom det man springer förbi. Och man missar att hoppa av vid stationerna då och då, och har full fokus på MÅLET (som kanske sen inte alls visar sej vara Målet…). Pust! Men hur man än gör så har man rumpan bak.

Cliff diving

Jag tänker också på dom som INTE vågade ”kasta sej ut” och att dom troligen kanske är lika frusterade – iallafall av och till – som jag, som kastade mej ut hela tiden, utom IBLAND (och dom gångerna kan jag nästan ångra iallafall. Dubbelpust!

Nåja.

Jag skulle skriva om stressen vi utsätter oss för genom att liksom KRÄVA att vi ska må bra och Fånga Dagen hela tiden.

Vi ska njuta av NUET, Carpe Diem och vara goda och kloka heeela tiden. Tänka goda tankar och utföra vackra handlingar.

Vi ska inte vara sura och arga och göra dumma saker och vi ska vara smala och vackra och vältränade.

Sen ska vi vara tacksamma över att vi INTE har cancer, att vi har ben och armar som fungerar och att våra nära och kära är friska.

LucianFreud-Red-haired-Man-on-a-Chair-1962-63

Om vi INTE har armar och ben som fungerar, eller har nära och kära som är sjuka, ska vi ändå vara tacksamma över det vi faktiskt HAR. För fyfaan vad dåliga vi är om vi är otacksamma eller sura, arga, bittra eller känner oss orättvist behandlade.

Jealous

Och OM ”grannen” åker till Schweiz och åker skidor varje vinter, till Equador på sommaren och till Sitt Fiiina Hus i Skanör på sommaren, ska vi inte känna avundsjuka, utan vi ska bara leeee och vara glada ”å deras vägnar” och hoppas att dom får en FANTASTISK resa/sommar. För AVUNDSJUKA känner väl INGEN God Människa?!?

Nej ooooh, nej!

Och ljuger gör INGEN! Hej och hå! När din kollega kommer med en bajsbrun tröja som sitter alldeles för hårt, så att ALLA bilringar syns, säger du ”Åååh, vad FIIIN! Är den ny??” (fast du tycker den är jätteful!). Men du talar ALLTID sanning.

Och när chefen kommer och frågar om ni Trivs Tillsammans i Arbetsgruppen, säger du ”Ooooja! Vi har det så mysigt tillsammans!” (fast du nyss sa till ena kollegan att du inte står ut med Jocke, som har såååå dålig andedräkt och inte tycks fatta något). Men du talar ALLTID sanning. Ljuger aldrig.

6 Scary Side Effects of Sugar // spoonful of sugar © Thinkstock

Sen förfaaasar du dej över sockret som är såååå farligt, och så berättar du det för ALLA, som verkligen HÅLLER MED, och ingen äter socker i heeeela gruppen. Eller vitt mjöl heller för den delen. Sen går du hem och gör lite cupcakes tillsammans med din dotter, och dom äter ni efter maten, bestående av spagetti och köttfärssås, men du äter ”typ aaaaldrig” vitt mjöl eller socker, för det är såååååå farligt.

Juh!

 

 

Annonser

Gubben med snorloskan /erviluca

Postat den

Man+in+a+Hat+Walking+Away2.png

Han kommer gående emot mej – en lite äldre gubbe, som inte ser så trevlig ut. När han är ungefär 2 meter ifrån mej börjar han harkla sådär SUPERÄCKLIGT – drar in hela huvudhålans, halsens och näsans innehåll – och jag tänker ”faan vad DISCUSSING!” (ja, jag tänker lite på engelska ibland) och förstår att han ska spotta. Jag hinner också tänka att han borde ha liiiite ”uppfostran” och inte spotta här precis när han möter mej, utan vänta tills han gått förbi mej. Jag är sååå äcklad av ljudet han åstadkommer. Bläääää!

95701357CK034_Rot_Weiss_Obe

Jag utgår faktiskt ifrån att han ska vända bort huvudet och spotta äckel-lobban IFRÅN mej, ut emot gräset på hans högra sida, men det gör han inte:

GUBBJÄVLEN SPOTTAR SIN ÄCKEL-LOBBA PRECIS FRAMFÖR MEJ!!

Därefter hytter han med fingret mot mej och säger: ”Lahaschamashcagan!!!” på ett ungefär.

Min egenhändiga översättning är: 1. Din jävla hora! eller 2. Brinn i helvetet.

Inte för att jag kan arabiska, persiska eller vilket språk det nu var, men ändå! Något negativt var det.

Angry Cartoon Woman Angry woman cartoon

Jag blir förbannad, å alla kvinnors vägnar, och tar tag i båda hans axlar och knäar honom i Solar Plexus, varvid jag hör ett ”ÖH!” (när han tappar andan). Därefter tar jag ett lappkast, en frivolt, en nacksving på honom och slänger ner honom på marken. Han säger ”Uff!” när han tappar andan. Igen. När han ligger på ryggen magen tar jag snabbt tag i båda hans händer och drar dom uppåt/bakåt samtidigt som jag har ena knät i ryggen. Jag väser i hans ena öra: ”Lova mej att never ever spotta framför en kvinna igen, eller säga ett enda nedsättande ord till en kvinna EVER (jag säger det två gånger och på engelska, för mer effekt) again…..”.

possibility woman wrestling match

När han försöker komma loss, drar jag upp armarna högre uppåt, så det gör ännu mer ont, samtidigt som jag väser i örat: ”Rör du dej en millimeter till ELLER inte lovar att aldrig mer…..bla bla bla (ovanstående mening), så kommer jag att göra så att du aldrig mer kan tillverka ett barn till / du får falsettröst ” ….faan, vad SA jag egentligen…..*tänker*….Javisstja! ”….sparkar jag dej på ballarna så att dom exploderar!”.

threats opportunities buttons

”Jag loooooovar!” skriker gubbjäveln flera gånger. ”Lovar du på Gud och Allah och alla andra Gudar och religioner?! (jag visste ju inte vilken religion han hade) och din mammas och pappas grav och alltihop?!” (det är ju så dom säger nuförtiden). ”Ja! Ja! Ja!”.

Jag släpper honom och låter honom ställa sej upp. Eftersom han är rätt så gammal, och otränad, så tar det en stund. Han ser både rädd och rätt liten ut, och jag känner mej stor och stark. ”Får jag gå nu?” frågade han försiktigt. ”Nej, först måste du torka upp snorlobban!” säger jag och räcker över en pappersnäsduk till honom (det var ju lite översnällt, men även jag har ett hjärta…). Han böjer sej stånkande ner och torkar upp äckel-lobban och tänker sedan slänga pappret på marken, varvid jag säger: ”Nä-nä-nä-nä-nä!” och pekar på papperskorgen en bit bort. Han går dit och slänger pappret och säger sedan: ”Får jag gå nu?”. Jag tänker lite (för bättre effekt) och säger sedan. ”Ok”. Surt.

Sen går jag. Och han. 

Och jag tror han lärde sej en läxa.

Själv är jag superglad över att jag  äntligen fick användning av min Självförsvarskurs som jag gick 1987.

 

 

 

Den här timmen…. /erviluca

Postat den

urgent vietnam visa on arrival for one hour

…..som man lägger till eller drar ifrån, den är faktiskt mest bara till besvär. Det där ljuset kommer ju i vilket fall som helst!

Det är en massa människor som far illa av att ändra på tiden hit och dit två gånger om året. Inte för att det är Värsta Hemska Grejen, men tillräckligt jobbig för att vara irriterande, för många. Vem kan ändra det, så att vi slipper skruva fram och tillbaka klockan? Dom flesta vill nog INTE flytta på tiden två gånger om året, tror jag.

För vilka är det jobbigt att flytta på tiden, tror jag?

– Småbarn och småbarnsföräldrar. Till exempel var mina små älsklingar Supermorgonpigga när dom var små (obs! NU är det helt tvärtom!), och vaknade klockan SEX varje morgon i alla år när dom var små…och att då flytta tillbaka klockan en timme…PUST! Klockan FEM!! Klockan FEM fick JAG gå upp och försöka övertala sönerna att klockan inte var sex, utan FEM….fast det gick ju inte….utan det var bara att låååångsamt försöka få in dom i sommartiden, eller vintertiden, och när det väl funkade igen….så skulle man flytta den där timmen igen. PUST!

– Alla som måste följa klockan på något sätt, tex diabetiker. Jag har för mej att många utav dom måste vara väldigt regelbundna, och att dom har strikta rutiner för när saker och ting ska ske. Och så flyttar vi på tiden, och dom måste ställa om hela schemat, med en reaktion i kroppen som följd. Tror jag.

hospital

– Sjukhus. En massa apparater och grejer som går efter klockan, och som måste ändras…kanske. Eller alla människor som följer rutiner på sjukhuset där det blir jobbigt att ställa in sej på den nya tiden.

– Alla dementa som är ”tidsinställda”, och alla andra där tiden är viktig och som man inte kan förklara för att ”nu väntar vi en timme med det här” eller ”nu försvann den timmen!”, typ.

Mjölkproduktion

– Djur som lever med oss människor. Hur gör tex bönderna när dom ska tala om för kossorna att dom ska mjölkas klockan 14 istället för klockan 15? Eller tvärtom. Mina hundar blir liiite förvirrade av att vi lägger oss senare/tidigare än tidigare s a s.

Näe, sluta greja med klockan/tiden, och låt den vara som den är!

 

 

Får får får? /erviluca

Postat den

 

 

Jag älskar får, och lamm! Jag älskar lukten av dom, att gosa med dom, att prata med dom – få ”BÄÄÄÄ!” till svar – och att bara vara med dom, deras päls och deras utseenden.

När vi 2000 flyttade till vår villa, var lyckan fullkomlig när jag upptäckte att vi köpt en villa 200 meter ifrån en fårhage. Vem vet, det kanske var lukten som gjorde att jag på 3 sekunder älskade huset vi sedan köpte. I fårhagen fanns också en stor inhängnad med kaniner, som parade sej snabbare än vi hann säga ”hej”; Det kryllade av dom!

Jag älskade att gå till fårhagen med sönerna (och deras kompisar, som oftast hängde med)! Att gosa med en massa djur alldeles nära hemmet, utan att äga djuren själv, var verkligen underbart! Men nu ska jag berätta om en läskig upplevelse med ett får:

Det var 2002 och jag och våra tre söner; Storing 6,5 år, Mellan 5,5 år och Minsting 2,5 år samt deras kompisar Ellie 4 år samt Martin 5,5 år promenerade ut i fårhagarna för att leta efter fårflocken. Vi hittade dom till slut lite längre bort än dom brukade vara. En utav fåren var ny, en större och annorlunda sort än dom andra. Den sprang emot oss och såg inte glad ut.

Jag vet inte hur man ser att ett får inte ser glad ut, men det var så det kändes. När den kom närmare sänkte den huvudet och man såg att fåret tänkte stånga oss (!). Jag lyfte upp Minsting på höften, skopade in Ellie under andra armen och ropade till Mellan och Martin: ”KOM! Vi springer till träden där borta!!”. Storing var en bit bort och var inte i riskzonen för att bli stångad.

Vi sprang. Ellie och Minsting började gråta medan Martin skrek ”Kom igen då!!” till fåret och höll upp knytnävarna. Jag skopade in Martin också och fräste: ”Nej, vi ska inte utmana fåret! Det räcker som det är!”. Martin blev lite sur, och sedan föreslog han att han skulle STÅNGA fåret. Martin var en liten tuffing som man behövde stoppa då och då. Jag sa till Martin att fåret hade mycket hårdare skalle och att fåret skulle vinna den matchen. Jag såg på Martin att han inte trodde på mej, och jag blev nervös över att han skulle kasta sej ut och hetsa fåret ännu mer.

Medan jag försökte hålla oss undan från det uppretade fåret (eller om det var en bagge?! fast den hade inga horn…), tröstade Ellie och Minsting och sa glatt till dom att det inte var farligt och att vi snart skulle gå därifrån (samtidigt som jag tänkte: ”HUUUR ska vi komma härifrån!?”), höll i Martin så att han inte skulle gå ut och ”stånga fåret” och såg till att Mellan var nära mej, så fick jag syn på Storing som stod en bit bort och såg rädd ut.

”Klättra upp på den stora stenen precis bakom dej!” ropade jag till Storing. Han gjorde det. ”Kan du locka fåret till dej?” ropade jag sedan. ”Varför då??” ropade han tillbaka, samtidigt som fåret vände sej om för att hen upptäckte Storing. ”För då kan vi springa härifrån och klättra över staketet!” ropade jag tillbaka. ”Jag då?!?” ropade Storing med förtvivlad röst. ”Sen lockar vi fåret till oss, så kan du springa till staketet på din sida!!” ropade jag tillbaka.

Storing började ”reta” fåret: ”Na-na-na-na-naaaa-na!” och höll tummarna i öronen och viftade med händerna. Ett ÄKTA ret, alltså. Fåret blev ”skitretad” och sprang till Storing, men eftersom han satt på en stor sten, nådde fåret inte upp.

Jag tog Ellie i ena handen, hade Minsting på höften och viskade till Mellan och Martin: ”Kom, vi springer! Fort!” . Vi började springa. Martin tvekade – han ville verkligen stånga fåret – men jag skrek: ”KOM NU MARTIN!!!” jätteilsket, så att han var tvungen att springa med oss.

Fåret hörde mitt ilskna skrik, sänkte huvudet och rusade mot oss. Vi sprang för Livet, kändes det som, och det var skitläskigt eftersom barnen sprang rätt ”sakta” och jag hade Minsting på höften, men jag skrek till Storing: ”Ropa på fåret igen!!!” och han skrek: ”Dumma dumma fååååret!! Na na na na naaaa na!!!”. Fåret stannade, vände sej om och satte fart mot Storing igen.

Jag nästan kastade över Ellie och Minsting över staketet, Mellan och Martin klättrade över själva.

Hjärtat slog i 180 när vi väl var över, och jag kände mej nästan dum över hur rädd jag faktiskt var; Vad kan ett får göra med en egentligen?

Sen började vi reta fåret och ropade på det, och det rusade till oss, varvid Storing klättrade ner från stenen och sprang till staketet på andra sidan och klättrade över.

Efter den gången gick jag inte till fåren med barnen på lääääänge. Kanske det var en bagge som var tillfälligt hos fåren för att para sej med dom – jag vet inte – men det var otroligt läskigt!

Och Storing fick medalj efteråt.

Typ.

 

 

Att bli en Sak eller The Thing /erviluca

Postat den

 

Det trycker i bröstet och på Vårdguiden säger dom: Ring 112!

Nä! Liksom. Jag kan ju gå och stå. Jag går till busstationen och tar bussen till sjukhuset. Vägen till akuten är röd. Anmäler och betalar.

Sen blir jag en Patient. En patient är en sådan som inte är som en riktig människa. En patient är inte en Anna eller en Eva eller en Kurt, utan det är ben, hud, huvud, armar – beroende på vilken avdelning man är inhyst på – och i dessa armar och ben får alla som har vita rockar på sej sticka i, peta på, flytta på och köra runt (om patienten ligger på en säng). Det är Icke Nödvändigt att Prata med en patient.

Personligheten upphör. Man blir ett Ting – en Sak.

Jag ligger på en säng. En vitrockad person säger åt mig att dra upp skjortan och knäppa upp bh:n. Sedan tar hon fram lappar och klistrar fast på min kropp, samt stoppar sladdar i lapparna. Inte ett ord om varför eller vad hon ska göra. Det bara sker. Jag är nämligen en SAK.

När lapparna tagits bort får jag en sak fastsatt på ena pekfingret och sedan går den vitrockade.

Efter en stund kommer Ny vitrockad. Hon ber mig lägga min arm rakt ut. Jag gör så. Hon sticker mig i armen, men varnar inte innan och berättar inte varför hon sticker. Hon tar flera rör blod. Jag har ingen aning om varför, men jag behöver väl inte veta. Jag är ju inte jag längre. Jag har upphört att vara människa. Jag är en kroppsdel – en sak.  Sen tar hon sina saker och går.

Jag ligger på en säng och väntar. Vad jag väntar på vet jag inte säkert, men troligen läkaren.

Några vitrockade kommer in och pratar om apparaterna i rummet. Jag tror inte det har med mej att göra. Jag ”finns inte” – är ju bara en patient.

Oj, nu ska sängen flyttas! En vitrock kör mej in på en annan mottagning. Den mottagning jag låg på ska stängas för natten.

Jag ligger/sitter nu i en korridor. Jag frågar någon vad jag väntar på, och får svaret: ”Doktorn”.

Jaha, här sitter/ligger jag nu – The Thing – och väntar på doktorn.

And I do not like it.

 

”Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag…” /erviluca

Postat den

”Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och något oväntat sker. Världen förändrar sig varje dag, men ibland blir den aldrig densamma mer.”

– ALF HENRIKSSON –

Jag tycker att ovanstående text/dikt är så fin, för så är det verkligen.

Häromdagen hejdade sej tiden för någon som jag känner, och efter den dagen kommer ingenting att vara detsamma igen för henne. Jag träffade henne och vi pratade en stund.

Hon var i chock. Jag märkte det, för hennes reaktion på det som hänt var så bakvänd. Jag tänkte att hon kanske skulle ångra sitt beteende längre fram, så jag sa det….och jag sa också att hon befinner sej i chock.

Hon tog inte riktigt in det jag sa, och skrattade åt alltihop. Jag sa till henne att jag tyckte hon skulle vara hemma några dagar och ”landa” i det som hänt, och att hon skulle vila och ta hand om sej själv, men hon ville inte det. Precis som många andra elever känner hon sej betygs-stressad och ”kan inte” vara hemma.

Stackars barn! Stackars elever! Om man är ambitiös och vill ha A:n och B:n så får man inte vara hemma – inte ens om Livet gör kullerbyttor och ”förändras helt” på en sekund.

Elever ska plugga plugga plugga – no matter what! Om dom är sjuka och hemma, får dom hem skiten i sängen (!) och ska ligga där och snörvla och dra kvadratroten ur 364 och plugga in vad boken som muslimerna läser heter, samt var Kazakstan ligger. Ingen rast (?) och ingen ro.

 

Vad gör vi med våra barn? Vad kräver vi av dom, egentligen? Vaddå ”Fånga Dagen, Lev i Nuet” och ”Carpe Diem”? Vi stressar dom att hela tiden tänka på Morgondagen, juh!

Livet hejdade sej för henne, men hon har inte tid med det, för betygen ska ju sättas snart….

….och i resten av världen rullar det på som vanligt.

Typ.

”Jag” eller ”vi”? /erviluca

Postat den

couple,single,family,single

När jag var yngre (UNG) retade det mej att vissa av dom killar jag var ihop med ofta sa ”JAG” när han berättade något om vad VI gjort eller skulle göra:

”JAG ska åka till Grekland” tex, fast VI skulle åka till Grekland. Eller: ”När JAG var på fest i helgen….”, fast han var med MEJ, dvs ”När VI var på fest i helgen….” osv.

Otroligt irriterande! Som om jag inte fanns, eller var viktig!

Genom åren har jag noterat att flera män säger så, och jag börjar undra om det är något manligt, och i så fall VARFÖR?

Min storasyster har sagt att hon behövde ”uppfostra” sin man att ”prata rätt”,  för han sa också ”När JAG var i…..” osv. Nu pratar han ”rätt”. Tror jag.

Men jag undrar VARFÖR?

När gubbarna på jobbet säger ”När JAG var i Skåne i helgen träffade JAG ……bla bla bla…”. Medan en kvinna skulle säga: ”När VI var i Skåne i helgen träffade vi…..bla bla bla….”. OM man gör något själv/ensam säger man givetvis JAG, men inte annars.

Jag har däremot ALDRIG hört en kvinna/tjej säga: ”När JAG var i Uppsala förra helgen….” om hon varit tillsammans med sin partner där. Aldrig.

Liers

Ibland kan jag tycka det är LÖJLIGT, som om männen LÅTSAS att dom är ”fria och singel” – varför nu det skulle vara så häftigt? Eller att dom inte står upp för sin kvinna/familj – kanske t o m skäms för dom. Inte vet jag.

Varför säger dom annars ”JAG” och ”MEJ!” när det handlar om ”VI” och ”OSS”??