RSS Flöde

Etikettarkiv: gammal

Omedelbar behovstillfredsställelse /erviluca

Vi lever i ett samhälle som mer och mer liknar en 3-årings beteende vad gäller omedelbar behovstillfredsställelse.

Säkerligen är det så att jag börjar ”bli gammal” och tillhör ”den äldre generationen”, som inte är uppvuxen med det här sättet att vara. Jag börjar väl hamna i åldern ”det-var-bättre-förr”, fast jag ALDRIG trodde jag skulle hamna här/där….

Och jag gillar ju Snabbt, i många sammanhang – dock inte alla.

Jag tycker tex inte alltid man MÅSTE svara i mobilen när den ringer. Är det ett viktigt samtal kan ju personen i fråga ringa igen, SMS:a eller prata in på telefonsvararen.

Men det är inte den Vanligaste uppfattningen – att man kan låta bli att svara, alltså. Att stänga av telefonen är nästan en dödssynd. Att glömma den någonstans kan man inte. Att inte ha någon mobil finns inte.

Är det lag på att ha en mobil?

Är det lag på att vara kontaktbar – att ha en telefon över huvud taget?

Man kan tro det.

Vi nås ju på alla möjliga sätt nuförtiden. Det kan ju inte vara så att världen faller samman ifall det går en helg utan att man kan bli kontaktad? Fast det verkar så.

Jag tycker att ”man” borde ha ”data- och mobilfria” dagar. En dag i månaden, kanske? Bara för att få vara ifred. Känna hur det känns att LEVA. Göra ingenting. Vila. Inte vara kontaktbar.

Det är skönt.

Det var så vi levde ”förritiden”.

På den tiden då vi hade svartvit TV, med EN kanal, och då det var program på TV från klockan 18 till 22. Sen var det testbild. Men inte alltid, för oftast var det bara brus.

Jag minns när ”Sommarlovsmorgon” började, eller ”Jullovsmorgon” och det var (barn-) program på TV En Annan Tid på dygnet, dvs På Morgonen (!), och hur FANTASTISKT det var. Vad MYSIGT det var att krypa upp i soffan på morgonen och se på TV! Fast det var BARA på jullovet. Inte annars. Och det var så Speciellt!

Snart finns nog inte ens TV:n längre, för ”dagens unga” ser på datorn istället. Mina söner ser ALDRIG på TV.

Men jag, som är gammal som gatan, tittar aldrig på TV-program på datorn, för jag är fast i att en TV är en TV och en dator en dator. Min hjärna är lite seg när det gäller såna där ”nya påhitt”, men om sisådär 10 år fattar jag nog också hur man ska göra….

😉

Annonser

Förvaringsplats sökes….typ. /erviluca

Postat den

 Victors födelsedagsmiddag 13-09-08 007

Idag har vi firat att Äldste Sonen har fyllt ….år. Unbelivable gammal har han blivit. Inte gammal GAMMAL, men gammal för att vara min son. För JAG är ju typ 30…. fast lite plus. 30+. Typ. Eller kanske 30+10+…..typ. Eller 30+10+10+….. HUR kan jag då ha en son som är 30!?!

UN BE LI VA BLE !

Rewind liksom, eller nåt.

Hur gick det till???

SWOSCH! SÅ gick det till. Med blixtens hastighet blev han 30.

Fast egentligen inte. För graviditeten var låååååååååååång. Det första året med Äldste Sonen var låååååååångt, och mycket hände. Sen fortsatte det att vara MYCKET TID….

Men fr o m att han började skolan…började tiden snabba på….Sen gick den fortare och fortare….Lågstadiet – mellanstadiet-högstadiet-30 år! Typ så.

Jag undrar om han ens är torr bakom öronen….Kanske måste kolla. 

OM jag vetat att tiden skulle gå fortare och fortare hade jag……….

Ja, vad hade jag gjort då?

 

Inget annorlunda troligen. För jag har ju alltid tänkt på att Fånga Dagen, och hela tjolavippen, men till slut blir man rätt trött…på att fånga dagar. Det blir lite fullt. Liksom.

Där är jag nu.

Jag har fångat så många dagar att jag inte längre vet var, och hur, jag ska förvara dom.

Typ.

Så nu måste jag skaffa något slags förvaringsutrymme någonstans.

Vet du något bra, och billigt?

😉

 

När man är ung VET man så mycket…./erviluca

Postat den

 

I 17-25-årsåldern så VET man så mycket! Nästan ALLT faktiskt.

Man VET hur LIVET är, hur man vill ha det, hur det borde vara, hur folk borde tänka, hur krig ska avslutas, hur konflikter ska lösas (andras!), hur man ska vara som förälder (när man får barn) och hur ens föräldrar BORDE ha varit, hur man skulle reagerat och agerat om man levt i Tyskland under andra världskriget och hur mänsligheten ska leva sina liv  – på hela jorden, typ!

Det är rätt skönt att veta ALLT!

Sen händer det något: Man ”börjar leva”.

Man lever och utvecklas och lär sej. Mognar (kanske).

Man inser att det är inte så enkelt, livet, som det tycktes vara där ”i början”….

…och ju mer man upplever, och ju mer man utsätter sej för olika saker, desto mer inser man att man inte vet, eller kan.

Man inser att man bara är en vanlig människa. Med samma fel och brister, som ”alla andra”.

Typ.

Näe, en del tycker att ”alla andra” gör alla fel och ”alla andra” har brister, utom en själv: ”Folk  är så konstiga och gör så konstiga saker”. Men jag TROR att alla, så småningom, inser att dom tillhör kategorin ”folk”.

Eller inte.

Iallafall när man blir tillräckligt gammal, eller har upplevt tillräckligt många, jobbiga och svåra saker.

Kanske.

Med åren inser man dock att man inte vet så mycket, inte kan så mycket och är rätt….mänsklig.

Iallafall dom kloka.

Och så står man där på Ruta 1 och ska uppfinna hjulet igen.

Nästan.

Näe, kanske har man lärt sej Något Nytt som för Nästa Generation ett snäpp vidare/längre.

Om inte, är det lite sorgligt – att generation efter generation skulle behöva börja på ruta 1.

Fast i vissa kretsar är det så:

I vissa familjer gäller det att BRYTA EN TREND/knipsa av en kedja/ta kampen, för att ta ett steg vidare. Dom har det jobbigare, men i förlängningen gör dom det för Nästkommande Generationer, så avbrottet är Livsavgörande för Framtiden, faktiskt: GRATTIS TILL ER SOM LYCKATS! Well done!

En del valsar bara vidare – samma vals generation efter generation.

Och ytterligare ett gäng tar stora kliv vidare i sin utveckling.

Men jag TROR att dom flesta ”Vet Allt” när dom är unga, och inser med åren att dom vet nästan ingenting.

Precis som jag.

För vi är rätt lika, vi människor.

Vi härmas, gör som ”dom andra”, försöker passa in, vill vara sociala, vill höra till, vill bli älskade, omtyckta….

….och så kan vi bäst, och vet bäst!

Speciellt när vi är 18 år.

Nu är jag 50+, och inser att jag vet och förstår mindre än jag trodde jag kunde och visste när jag var 18, fast jag tvärtom vet mer…och förstår mer…men ändå mindre än jag trodde mej veta när jag var 18…i en evig cirkel….

…och snart är det 2013.

”Nyss” tyckte jag det var en eeeeeeeeeeeeeevighet innan det skulle bli milleniumskifte!

Och nu har det gått 13 år sedan dess!

HerreGuuuud!

Jag baxnar!

Tiden rusar iväg, samtidigt som jag går långsammare….

Det är en underlig värld vi lever i, kan jag väl sammanfatta det med.

Tror jag.

Man vet ju inte säkert.

Men om jag hade varit 18 år hade jag vetat säkert.

😛

 

 

Nada. Njet. No-no. None! Niente. Nope! /erviluca

Postat den

Det hände inget. Nada. Njet. No-no. None! Niente. Nope!

Det bidde inget. Nada. Njet. No-no. None! Niente! Nope!

Vad var det då kvar? Nada. Njet. No-no. None! Niente! Nope!

Det blev och kändes tomt.

Ihåligt liksom.

Som i en stor grotta, där det droppar lite kyligt från väggarna, men det är högt i tak och det EKAR:

”Ho ho!………….          

 

…………………………………………………..ho ho!”     
 
                                             

Jag vet inte om Besluten jag tar, då och då, är bra eller dåliga. Om dom leder till bra eller dåliga saker. Eller inget. Fast jag tycker att jag tänkt igenom dom rätt ordentligt, och verkligen tänkt KLOKT, så känns det – sen efteråt – inte ett dugg klokt. Bara dumt. Och ogenomtänkt. FAST det är så jävla genomtänkt.

Jag vet inte om jag öppnar ”dom rätta dörrarna” i livet, eller dom felaktiga, eller om jag borde ha nyckeln till Något Annat. Jag vet inte om jag borde vara mer misstänksam, mindre naiv, dummare dvs inte så snäll.

Jag kanske är för mesig, för korkad, för ogenomtänkt, för snabb, för långsam.

Kanske jag har för dålig självkänsla, för dåligt självförtroende, för tjock mage och är för prickig!

Kanske jag är för gammal, för trött, för utsliten, för tråkig, för knasig, för otålig, för tålig.

Dessutom tänker jag för mycket.

OCH för lite.

Kanske är jag helt enkelt FEL.

Ett måndagsexemplar.

För det blir ju inget av nåt.

Någonsin.

Ever.

Ever never ever ever!

Nada. Njet. No-no. Niente. Nope.

Och ibland är det bara så jävla trååååååååååååkigt…….

…….att det bara bidde en tummetott!

Om ens det……

😦