Riiiiiing, riiiiiiing, riiiiiing: ”Välkommen till Telia – for English press 8….Beskriv vad du vill ha hjälp med så kopplar jag fram dej…” säger en vänlig röst….
Jag bah: ”Eeeeeeeh, va?!?”
”….du kan också välja att knappa dig fram, tryck 1 för att…..”
Jag trycker 1 eller om det var 2 – det som jag tycker verkar ligga närmast det jag vill…typ.
”….tryck 1 för stabilt engagemang och 2 för nobelt avangemang och tryck 3 för snabela och tryck 4 för…..”
Jag bah….trycker! Jag vet inte om jag har ett fast eller jordat eller stabilt eller……
”….tryck 1 om du heter Örjan, tryck 2 om du har svarta skor, tryck 3 om du har ont i magen…”
Typ.
Jag chansar lite. Igen.
Måste det vara så jävla noga!? Kan man bara inte få prata med någon på TELIA, liksom??
”Ditt samtal är placerat i kö, du är nummer 18 i kön, väntetiden är beräknad till 13 minuter”.
Så jag väntar, och väntar, och väntar….och går under tiden. Promenerar. I skogen.
Till slut är jag nummer 1. Jippi! Jag orkade vänta! Give me five!
”Hej, det är Jenny Alvarsson på Telia, vad kan jag hjälpa dej med?” säger en vänlig röst. Jag berättar mitt problem. Hon frågar om jag har fast anslutning, eller vad det heter, eller trådlös.
”Jag vet inte”, svarar jag. Det är ju sladdar och grejer och ett par boxar….Näe, jag vet inte. Dom ser väldigt fasta ut. Hon ber om mitt personnummer och får det. Hon konstaterar att det inte är fast utan löst (?), nej jag minns inte! Ja, jag VEEEET – jag ÄR tappad bakom en vagn. Flera gånger!
”Jag kopplar dej vidare till avdelningen för lösa abonnemang (eller vad det var)”, säger Jenny vänligt.
”Hej, det är Anna Karlsson på Telia, vad kan jag hjälpa dej med?” Jag berättar återigen mitt problem, varvid Anna ställer lite frågor. Jag svarar så gott jag kan och så vill hon ha mitt personnummer. Hon får det. Återigen är det fel ställe jag kommit till för jag ska vidare till blättan blättan bläh! Anna kopplar mej vidare.
”Hej, det är Tobias Andersson, vad kan jag hjälpa dej med?”
Jag drar hela fadderuttan igen och säger att jag hoppas att jag nu kommer att få hjälp eftersom han är den tredje jag pratar med. Alla är väldigt vänliga och trevliga men ingen har hand om just den lilla detaljen som jag vill ha hjälp med, tydligen.
Tobias ställer lite frågor. Jag svarar så gott jag kan. Sen vill han ha mitt personnummer. Sen säger han att det är inte han som har hand om just dom grejerna och sakerna utan det är Någon Annan och nu ska han koppla mej vidare! Wohoooo! Jippi! Just vad jag önskade!
”Hej, det är Bettan Jönsson, vad kan jag hjälpa dej med?”
Fadderittanfittan och fadderullanlej. säger jag.
Och så får jag hjälp. Typ.
Slut.
Typiskt. Och blä att det ska vara så numer…
GillaGilla