För att man ska ”hitta någon” sägs det att man först och främst måste älska sej själv. Okey….men gör verkligen alla det som lever i par? HerreGuuud! Det är ju ett jävla livsverk att lära sej älska sej själv och tycka att man duger. Skulle man verkligen verkligen inte ”få någon” för att man inte älskar sej själv, skulle halva jorden befolkning vara singlar – det är jag övertygad om – men okey då; Jag ska väl jobba på det då – för det kan ju inte skada, iallafall.
Så: Check!
För det andra ska man TRIVAS och MÅ BRA med att vara singel. Punkt. Man ska inte vara ”needie” eller ”vilja-bli-ihop-med-någon” för mycket – helst inte alls! Helst ska man låtsas att det regnar. Och så ska man Leva Livet Fullt Ut. Jättesupermycket. Och älska sej själv. Det är när man ”minst anar” hen dyker upp. Säger dom.
Så man ska gå där och ”vilja ha någon” utan att ”vilja ha någon”….och så ska man plantera blommor och bygga hus och gå ut och dansa och ha skitkul, själv, eller med sina kompisar (som är par….), och må jättebra och älska sej själv och tycka att det är toppenkul att vara singel….för först DÅ dyker hen upp! Som gubben/gumman i lådan; ”Tjohoooo!”
Sen ska man gå ut och ”visa upp sej” i folkvimlet – helst på någon Pub (”…fast DÄÄÄR träffar man ju aldrig någon!”), eller kanske en restaurang (”….nä, på uteställen kan man inte träffa någon!”) eller kanske på ett dansställe (”…nä, dom som går DIT vill bara ha sex för natten – det vill väl inte du? Du vill väl ha något Varaktigt?”).
Pust!
”Inte HÄR och inte DÄR!” VAR???
På jobbet. ”Näääää, på JOBBET kan du inte träffa någon! Tänk om det tar slut! Vad gör du då? Du kan väl inte vara på samma arbetsplats då?” Nähä. Inte jobbet.
Men VAR??
”Äh, nu mår jag så himla bra och älskar mej själv och är singelpingel och jag har det rätt bra….så jag stannar hemma och myser med mej själv och mina hundar i soffan framför TV:n och gör just ingenting och mår bara braaaaa!”.
”Går du aldrig ut, och visar upp dej liksom?? Hur ska du då kunna träffa Någon??”
Ska jag gå ut och visa upp mej utan att själv ana att jag visar upp mej? Liksom.
Meh!
Jag vill ju helst vara hemma. I lugn och ro.
”VA?! Har du aldrig sex?? ALDRIG?? Är du inte klok! Sex är lika viktigt som att äta och dricka, juh! JAAAG skulle aldrig klara mej utan sex!”
Nähä. Då är jag väl död då.
”Har du prövat nätdejting??”
”Har du prövat nätdejting?” Ha ha ha! Har JAG prövat nätdejting?? JA DET HAR JAG!! Tvåhundrasjuttiofemtiotvå gånger sjuttionfemtisju gånger! Typ. Så känns det. Allt blir fel när jag nätdejtar. Allt. Den som JAG tycker verkar bra och är snygg (på bild, och så ser dom ALDRIG ut som på bilden i verkligheten – man tittar BAKOM dom och undrar: ”Vart tog mannen på bilden vägen?!”) svarar inte när jag skriver till dom. SVARAR. INTE. Orkar inte bemöda sej ens med att skriva ”TACK, för uppskattningen, men nej tack!”. Dom som ser ut som ”hej-kom-och-hjälp-mej-jag-är-tappad-bakom-en-vagn-och-har-aldrig-tvättat-mej-eller-rakat-mej” kontaktar en…och jag skriver ”Nej tack!”. Dom som är 23 år skriver att jag är ”jättesnygg” och dom vill gärna dejta en ”äldre kvinna”….och jag är ingen ”äldre kvinna” – jag är JAG. Pust!
Dom män som är 50 vill ha någon som är 40 och dom som är 60 vill ha någon som är 40-50 osv. Jag ÄR inte min ålder och jag vill inte ha en ”gammal gubbe”. Tack.
Jo, jag har prövat nätdejting.
”Du borde ha en man vid din sida”, sa en klok man häromdagen. ”Jatack! Har du någon på lager så skicka honom till mej!” sa jag. ”Jag skulle själv ‘ta dej’ om jag inte redan var gift”, sa han. Och det var ju en fin komplimang…men grejen är att jag måste ju vilja ”ha honom” också. Om det bara var att plocka någon från ett träd – och vara nöjd med att han har en snopp mellan benen – så skulle det inte vara så komplicerat, tror jag. För hittills har jag inte sett att singelmän sitter i träd….
VEM är singel? Det vet man inte nuförtiden.
”Förr” (= när jag var UNG) kunde man utgå från att alla som flirtade lite när man var ute och dansade, var det, men nu…..HerreGud! Hur många procent är singlar av alla män man träffar? 20 %? Och då gäller det att flirta med Den Ogifte, för flirtar man med den Upptagne slösar man ju massor av energi och lust och….så skrämmer man vettet ur honom. OCH hans fru/sambo!
Näe, jag tror jag köper singelringen.
Den ”uppfann” jag redan innan den fanns och jag slår mej själv i huvudet över att det inte är JAG som står bakom den nu. Jag tänkte ju ut det här konceptet redan 2006! Fifaan, att jag inte tog tag i det då! Idén fastnade i min skalle, liksom.
Men iallafall: Hjälper en singelring på en kvinna som är 50+?
Och i slutänden är det rätt skönt att vara singel OCKSÅ. Jag trivs med mej själv, med att mysa med mej själv och hundarna, bestämma själv, gå mina långpromenader, bestämma om jag vill ha stökigt eller städa och inte ha någon att skylla på när det är kaos hemma.
Ibland när jag hör mina gifta kompisar berätta om sina små gräl och att dom alltid ”måste fråga” och allt det där, så tänker jag: ”HerreGuuuud, vad skönt det är att slippa allt det där!”
Och inte.
Vill, vill inte, vill, vill inte, vill, vill inte.
Men nu har jag iallafall betat av listan:
– Älska mej själv. Check!
– Inte ana någonting/låtsas som det regnar. Check!
– Ha trevliga intressen som jag utövar. Check!
– Träffa kompisar då och då. Check!
– Trivs med livet och mår rätt bra. Check!
– Gamla kärlekar är lagda på hyllan. Dubbel- och trippelcheck!!
– Vill och vill inte – samtidigt. Check!
Kanske hela samvaron människor emellan blivit alldeles för teoretiserad, för beskriven, om du förstår hur jag menar? Jag har börjat störa mig på det här med att älska sig själv. Har också bestämt mig för att göra det med jämna mellanrum men jag tycker det känns lite äckligt. Lite självgott. Man ska absolut vara snäll o förlåtande mot sig och försöka inse att man duger (och det är ju svårt så det räcker!) men jag tror inte alls man behöver älska sig själv. Att tycka att man är ok räcker kanske? Längtar mer o mer efter lite klädsam blygsamhet och ödmjukhet här i världen. Är det bara jag som tycker att reklamen för Elitsinglar är pinsam? Eller rättare sagt att det finns alls.
GillaGilla
Håller helt med. Att tycka att man själv duger och är ”helt okey – iallafall vissa dagar” – borde räcka!
GillaGilla