RSS Flöde

Etikettarkiv: kvinnor

Jag är manlig…/erviluca

Postat den

….på många sätt, men här är ETT exempel:

Idag har jag ”stått i köket” en hel del (ovanligt mycket/länge för att vara JAG), och då känner jag mej så DUKTIG! Helst vill jag att någon ska Beundra mej och komma med Glada Tillrop: ”Ååååh, vad du är DUKTIG!!”, lite sådär. Sen ska någon också säga att det blev så GOTT, och sen säga att jag är Duktig IGEN!

Därefter lämnar jag köket i ett kaos, och en effektiv människa (troligen en Riktig Kvinna) gör jätterent och fint efter mej. För om jag gör det själv, lämnar jag alltid något (!), ELLER så torkar jag inte ORDENTLIGT och ÖVERALLT. Det blir liksom inte Kliniskt Rent, som det blir när Riktiga Kvinnor gör rent i köket.

Jag har alltså ett Kroniskt Manligt Kök, eftersom det är jag, och en massa Riktiga ”Män”, som bor här….

 

Annonser

Jag pratar Africaans! /erviluca

Postat den

 

Detta är något jag skrev för några månader sedan, men aldrig la ut…Jag har många såna – ungefär 100 stycken! Och ibland får dom också vara med. Nu får den här vara med. Snön piskade alltså inte mot kinderna IDAG!
Så ni vet.

🙂

Jag går i motvind och snön piskar mot kinderna. Jag tänker på alla gånger jag blivit utskälld för att jag har hundarna lösa, och funderar på om kanske Vissa Hundägare är värre än Andra (icke-hundägare).

Jag kommer fram till att:

1. Kvinnor (i 30-40-årsåldern) som har två bordercollies, är värst! Dom skriker och hojtar som om jag hade Värsta Monstren lösa.

2. Kvinnor (i ovanstående ålder) som har andra hundraser är näst värst. Ofta har de två hundar, när de hojtar och tjoar mycket. 

Äldre farbröder är nästan alltid jättesnälla. Äldre tanter kan vara lite ”rädda”, men är oftast snälla när man pratar med dom och berättar att hundarna är sååå snälla.

Ungdomar med hundar är i princip alltid snälla och schyssta! Deras hundar också (fast dom kan vara ute och gå med samma hundar vars äldre matte tidigare på dagen skrikit hysteriskt när jag kommit med mina hundar lösa…).

Såja. Nu vet ni.

Jag tänker också att ”idag kan jag säkert ha hundarna lösa utan att bli utskälld, för det är så hemskt väder. INGEN går väl en långpromenad en sån här dag!”. Förutom jag då.

 Puh! Liksom: ”Skönt att det är dåligt väder”.

Jag hinner knappt tänka tanken förrän jag hör: ”KOPPLA HUNDEN!!” och sen ”HAR DU INGEN KOLL PÅ DIN HUND??!”. Näe, det har jag faktiskt inte. Jag har tryckt ner hakan mot bröstet för att slippa bli ”stucken” i ansiktet av snön, så jag ser inget.

Jag tittar upp. Fiona har skuttat iväg till två hundar. Det är en ”tant i 40-årsåldern” (!) med en bordercollie (”vad var det jag saaaa!!?”) och en golden retriever som går en bit ifrån, som Fiona skuttat fram till. Jag förstår inte Problemet, men kallar in Fiona, som osäkert kommer skuttande (för jag tror hon blir rädd för Tanten!).

Jag berömmer jättemycket och ger hundgodis och KOPPLAR.

Sen svär jag (inuti mej själv):

”Jävla-faan-i-helvetes-jävlar! Kärring-jävel!!”…..

……och sen är jag ARG inuti, för att jag måste ha hundarna kopplade, FAST vi går på den JÄTTESTOOOORA ängen, som är så häääärlig att rusa runt på (för hundarna).

Sen svär jag en stund till över alla petimeter-hundägare, som skriker och bråkar! Dom rycker i sina hundars koppel och visar med hela sitt Varande: ”FARA!!!”, när jag kommer gående med mina två otroooligt glada och lyckliga hundar!

februari 2013 hundarna 019

INGEN kan väl tro att mina hundar ska SKADA dom, eller deras hundar, när dom skuttar, gör krumbukter av lycka, och när svansarna viftar i 180!?

Men det är klart; DOM kanske har LIVSFARLIGA hundar! Men eftersom mina hundar lärt sej hundspråket (eftersom jag TILLÅTER det!) så går dom inte fram till FARLIGA hundar!

Så vet ni det, alla Petimetermattar!

Men jag tror att dom står och skriker för att Det Ska Vara Så. För att man MÅSTE LYDA LAGEN! Men det bestämmer väl inte dom! Jag får väl bryta mot lagen hur mycket jag vill! DOM är väl inga poliser! Eller?!?

Jag riktigt känner hur jag morrar inuti, och så bestämmer jag mej för att jag ska BYTA TAKTIK. Jag ska sluta vara snäll och be om ursäkt och säga förlåt och buga och niga och bocka! Jag ska från och med NU tamejfaan skälla tillbaka!

EN gång gjorde jag det – eller jag skällde inte, utan jag sa: ”Bla bla bla bla bla bla bla bla!” på ett fånigt sätt tillbaka. För just den gången orkade jag inte vara snäll och lydig.

När jag går där, morrandes i snöstormen, bestämmer jag mej: Jag ska SKÄLLA tillbaka! Ilsket! Det kommer ju inget gott ut av det, och folk kommer bara att bli argare, men jag får åtminstone ur mej MIN ilska över att ha blivit utskälld.

Så. Nu är det fastställt. Jag ska skälla, som en idiot. Och jag ska vara dum och knäpp, och inte ett dugg klok! Eller förstående.

Det känns skönt.

Att ha bestämt sej.

Så går vi vidare i snöstormen.

Vid Brukshundsklubben kopplar jag Fiona. Just där brukar det KRYLLA av DUKTIGA hundägare som fnyser åt någon som har blandraser, eller som inte har FULL KOLL på hundarna varje sekund. Sen har jag  henne kopplad resten av promenaden.

Jag förklarar för henne, när hon tittar frågande på mej, att ”det är dom Dumma Mattarnas fel… för dom blir så ARGA när du kommer skuttande, fast du bara vill hälsa!”

Fiona håller med om att dom är urknäppa!

Så möter vi en kvinna med två små taxar. ”Åååh, taxar!” tänker jag. ”Dom är fina!”, och Milton ääälskar taxar. Milton är lös, och jag låter honom springa fram och  hälsa, och precis när jag ska säga: ”Han älskar just taxar – varför vet jag inte – men han gör det!” och så tänker jag berätta lite om att jag är uppvuxen med taxar och bla bla bla……vara lite social sådär….

…så tittar hon ilsket på mej och fräser: ”Vet du inte att hundar ska vara kopplade!?!”

”Urstiu normek fuldelkita djudju?” säger jag och rycker på axlarna.

Plötsligt pratar jag Africaans! Waow, liksom.

Min GPS är lite knasig och byter till Africaans då och då, så jag kan både säga vänster och höger på Africaans nu. Nu minns jag inte just dom orden, men jag minns på ett ungefär hur språket låter.

”Va?!?” säger hon.

”Frodukti slupnifu raktira prutn”, säger jag.

”Fåna dej inte!” säger hon.

”Schnaaa enlish?” säger jag.

”It is law to have dogs in this!” säger hon och pekar på kopplen.

”Harnohn nosid pieder jpisionh!” säger jag och ler.

Sen går jag!

Ha!

DÄR fick hon!

På Africaans, liksom.

Och hon skulle bara veta vad jag sa: Snäll var jag inte!

Ha!

 

Våra geniala kroppar? /erviluca

Postat den

Det är så mycket som är Genialt med våra kroppar, kan jag tänka ibland – hur liksom varje liten del har en funktion, som leder till en annan som hör ihop med ett annat system osv.

Förutom blindtarmen då. Som tycks ha ”blivit över”, eller nåt. Stackarn! Fick ingen funktion…ELLER så har den en häftig funktion som vi inte listat ut än. Eller nåt. Who knows!?

Tillverkaren knows, antagligen.

Jag stod i badrummet i morse och funderade på, som så många gånger förut, mensen. Jag vet ju vad den har för funktion och varför vi kvinnor blöder varje månad, men jag har mååånga gånger funderat kring;

”varför….

– så ofta?

– så mycket?

– så länge?

– så ont?”

Så i morse började jag fundera ut Alternativa sätt att få ut ett obefruktat ägg – hur liksom JAG hade gjort om jag varit Skaparen.

Jag funderade på om jag skulle gjort ägget lite större och låtit oss Hosta ut ägget….en gång i månaden.

För jag insåg att det är viktigt att man kan få göra det i smyg, liksom, för om man, som kvinna, inte vill att någon ska VETA om man är gravid eller inte….

…så måste man kunna få ut ägget utan att någon ser det.

Men grejen är att man måste själv veta att man faktiskt hostat ut det. Man får liksom inte missa det, så att man går omkring och tror att man är gravid, för att man missade hosten…..och ägget som trillade  ut genom munnen.

Men hur skulle ägget ta sej dit? Hm….Jag hade väl byggt något listigt rör  till magen, och så skulle magen ”putta ut/upp” ägget en gång i månaden…

Men då måste ju MAGEN krampa! Aj, vad ont!

Näe, det var inge bra.

Genom naveln då? Att navelsträngen liksom var en bit inåt också och satt ihop lite med kvinnopaketet där inne, och så liksom puttades ägget ut genom naveln. Men tänk om man missade det då? Hm….

Jag  hade verkligen huvudbry i morse när jag skulle fundera ut ett annat sätt för kvinnan att bli av med ägget varje månad….

För många har såna Problem med den metoden som är nu.

Och så tänkte jag: ”Hur gjorde Eva? Och alla andra kvinnor som gick omkring med löv över genitalierna (och som fortfarande gör det)?” Hur fångar man upp blodet utan trosor, tamponger och bindor??

Och varför ska det ta sån JÄVLA tid att bli AV med skiten? Och varför ”mensar” vi så himla länge (i år alltså)? Om vi ändå inte bör bli gravida efter 45 så borde det avslutas där och då. Tjong! Slut!

Och inte den här uuuuuutdragna processen med svettningar och humörförändringar, och blod lite hit och dit….

Jag tycker det är fruktansvärt orättvist!

Vi kvinnor ska både bära barnet (vilket är ett rätt tungt jobb), föda det (vilket gör ONT och sliter sönder många utav oss), amma det (vilket kan både göra ont och vara jobbigt och gör att vi är låsta intill vårt barn dygnet runt, typ), ha mens (som kan innebära smärtor och humörförändringar i 180!) och gå igenom klimakteriet.

…samt att vi förväntas göra allt utan att klaga.

Dessutom är vi Duktiga om vi kastar oss upp på en cykel efter förlossningen och cyklar en mil, därefter har sex och dessutom blir smala och ”snygga” igen direkt!

För ”att vänta och föda barn är ju Natuuuuuuuuuuurligt!”

DESSUTOM blir ”vi” våldtagna (för att vi har dessa organ) och nedtryckta och kuvade (i många länder)….

Men OJ vad jag tar i, och spårar ur, nu!

Så kan det gå när inte  haspen är på.

Bäst att jag slutar…

Här och nu.

BRÄNNMÄRKTA kvinnor /erviluica

Postat den

Det visades en dokumentär från Pakistan på Kunskapskanalen igår. Efteråt är jag både förundrad, förskräckt, upprörd, bestört och lättad.

Jag är förundrad över att detta försigår i detta århundrade på samma planet där jag bor!

Jag är förskräckt över att kvinnor i detta land utsätts för dessa övergrepp dagligen utan att någon tar tag i det ”på riktigt” och sätter förövarna i fängelse!

Jag är upprörd över att det över huvud taget sker!

Och jag är lättad över att jag som kvinna, på denna kvinnofientliga planet, är född i ett land där en kvinna är lika mycket värd som en man. Puh, liksom.

OM jag hade bott i Pakistan hade jag varit gift, misshandlad (vilket tycks vara en självklarhet – inte konstigt alls att ha en man som slår en när han känner för det i detta land, tydligen) och troligen hade jag fått lite syra kastad på mej också.

För jag är ju lite ”bångstyrig” och jag är ju lite ”egensinnig” och troligen hade jag varit likadan om jag blivit född i Pakistan.

Fast det verkar inte spela någon roll hur man ÄR, som kvinna, i Pakistan – har man en man som känner för att elda upp en, eller kasta syra på en, så gör dom det! Ba´fatt dom kan! Och ba´fatt syran finns!

Ibland hjälper deras mammor till, eller andra hjälpsamma släktingar…..

En man, som slängt syra på sin fru, intervjuvades, men han sa att det inte var han som slängt syran – det var hon själv! Hon var ”lite tokig”, och under ett utbrott hade hon slängt syra på sej själv! Tokiga kvinna!

Och det fanns många såna tokiga kvinnor i Pakistan!

En del sökte upp sjukhus efteråt, andra inte. En del dog. Några höll bara tyst, stängde in sig och levde sina liv instängda, vanskapta och olyckliga. Männen ville inte att kvinnorna skulle visa sig efteråt: ”Jag får inte gå utanför gården eftersom jag är så ful!” förklarade en syraskadad kvinna.

EN Pakistansk läkare, boendes i USA, åkte till Pakistan då och då och opererade dessa kvinnor. EN ENDA! Men det var flera hundra som råkade ut för detta varje dag, över hela Pakistan! Hur många är dom syra- och brännskadade kvinnorna, undrar jag? Ingen vet, eftersom det sker i ”smyg” – bakom stängda dörrar – och ingen pratar om det. Kvinnorna vågar inte anmäla, eller söka hjälp, eftersom det inte hjälper och finns ingen hjälp att få….

Huvva!

Vad är vi för varelser, vi människor?! Vilken enorm grymhet!

Fy faan!

Det finns inte ORD för den frustration och vanmakt och förtvivlan jag känner för alla dessa brännmärkta kvinnor!

Och det finns inte ORD för vilken förakt jag känner för dom män (och kvinnor) som utsätter sina familjemedlemmar för detta!

Vi/man BORDE kunna GÖRA något åt det!! Men VAD?!?

Puh, vilket tur att jag är född här!