RSS Flöde

Etikettarkiv: fatt

ÄNTLIGEN!! /erviluca

Postat den

Åh, Guuuuud vad skönt!

ÄNTLIGEN är internet tillbaka.

Puh!

Jag förstår inte hur jag klarade Hela Livet innan internet kom in i mitt liv, för några år sedan….för nu blir man ju toookig efter bara någon vecka utan!

”Beroende?” Näe, för om jag skulle ha varit på semester, eller något annat, så skulle jag klara mej bra, men när internet försvinner i Det Dagliga Livet, så blir det ett Tomrum.

I det Tomrummet Borde jag diska, städa, tvätta osv. Men DET tomrummet bildas inte.

Det är Ett Annat Tomrum.

Typ.

För mina söner bildas Ett Annat Tomrum. Ett Tomrum som blir TOMT. Otroligt Tomt (!), och som skapar ”jag-har-inget-att-gööööra” och en håglöshet och en slapphet, som inte finns annars.

Dom blir faktiskt lite sjuka.

Mellan fick feber.

Minsting fick ”ont i magen”…. (fast han är en riktigt Luring!)….

Storing flyttade!

Dom har ju haft internet hela sina liv!

Minsting satt i knät på Äldste Sonen, när han bara var 1,5 år och spelade dataspel! HAN minns inte ett liv utan internet!

Ibland kan jag tänka att dom borde vara med i Robinson, alla fyra! Ba´fatt se vad som händer när det inte finns något som är Serverat och Klart! Vad skulle hända (?), liksom.

Själv kan jag inte vara med i Robinson, pga migrän och struma och allehanda krämpor hit och dit. Dessutom skulle jag kanske gå omkring och ”leta spindlar” att vara rädd för hela tiden…

…eller inte!

Men OM någon skulle tvinga mej vara med i Robinson, ändå (!), så skulle jag givetvis klara av det galant, och dessutom VINNA – bara så ni vet.

………………………………………………….

I vilket fall som helst:

”I´m back!”

Jag ska avsluta ett kapitel nu…./erviluca

Postat den

….och börja på ett nytt.

Och när man slutar måste man också AVSLUTA.

Det betyder att man måste rensa och fixa och ta bort och städa och packa ihop.

Just nu städar jag i datorn.

Det är otroligt fascinerande. Det är som att Rensa i skrivbordslådor: Man hittar både Ditt och Datt.

Mest Datt.  😛

Vissa saker kan jag bara radera, men det är väldigt mycket som jag vill SPARA.

Jag är mycket för att SPARA.

Eftersom jag alltid haft ett behov av att SKRIVA, så finns det MASSOR av SKRIVET i datorn!

Det är allt ifrån nedskrivna tankar till julhälsningar till början på böcker, till ideér på hur jobbet skulle kunna utvecklas, till komplicerade och avancerade teorier om än det ena än det andra.

Och Guuuuud vad jag är klok! Inser jag. Och vad mycket jag KAN!

För den Petige kan jag berätta att Privata saker – vilka det nu ärhar jag mest skrivit på fritiden. Jag har gått till jobbet EFTER dagens slut och suttit ett par timmar och skrivit. Ba´fatt jag har haft behov av det. Och för att det är kul! Man ska inte bara kasta bort Kloka Tankar som dyker upp.

Nu skriver jag ut Dom Kloka Tankarna, eller skickar dom till min privata mailadress.

Det är spännande och tankeväckande att gå igenom allt jag skrivit….

…och MYCKET ska, som sagt, sparas:

En del SKA bli böcker, annat kanske blir ”föreläsningsupplägg” – om jag en vacker dag ska föreläsa – man vet aldrig. Andra saker kommer jag att lägga i ”Dagbokskistan” som står i förrådet, med dagböcker från Tidernas Begynnelse och framåt i, och spara tills jag blir ”gammal och grå”, och då ska jag ta fram alla  dagböcker och papper och gå igenom Mitt Liv i efterhand.

Suga lite till på Livskaramellen, kan man säga.

Troligen kommer jag att lägga ut lite texter här i bloggen också, för att det finns mycket tankeväckande i datorn att hämta.

Att avsluta ett kapitel är fascinerande!

BRÄNNMÄRKTA kvinnor /erviluica

Postat den

Det visades en dokumentär från Pakistan på Kunskapskanalen igår. Efteråt är jag både förundrad, förskräckt, upprörd, bestört och lättad.

Jag är förundrad över att detta försigår i detta århundrade på samma planet där jag bor!

Jag är förskräckt över att kvinnor i detta land utsätts för dessa övergrepp dagligen utan att någon tar tag i det ”på riktigt” och sätter förövarna i fängelse!

Jag är upprörd över att det över huvud taget sker!

Och jag är lättad över att jag som kvinna, på denna kvinnofientliga planet, är född i ett land där en kvinna är lika mycket värd som en man. Puh, liksom.

OM jag hade bott i Pakistan hade jag varit gift, misshandlad (vilket tycks vara en självklarhet – inte konstigt alls att ha en man som slår en när han känner för det i detta land, tydligen) och troligen hade jag fått lite syra kastad på mej också.

För jag är ju lite ”bångstyrig” och jag är ju lite ”egensinnig” och troligen hade jag varit likadan om jag blivit född i Pakistan.

Fast det verkar inte spela någon roll hur man ÄR, som kvinna, i Pakistan – har man en man som känner för att elda upp en, eller kasta syra på en, så gör dom det! Ba´fatt dom kan! Och ba´fatt syran finns!

Ibland hjälper deras mammor till, eller andra hjälpsamma släktingar…..

En man, som slängt syra på sin fru, intervjuvades, men han sa att det inte var han som slängt syran – det var hon själv! Hon var ”lite tokig”, och under ett utbrott hade hon slängt syra på sej själv! Tokiga kvinna!

Och det fanns många såna tokiga kvinnor i Pakistan!

En del sökte upp sjukhus efteråt, andra inte. En del dog. Några höll bara tyst, stängde in sig och levde sina liv instängda, vanskapta och olyckliga. Männen ville inte att kvinnorna skulle visa sig efteråt: ”Jag får inte gå utanför gården eftersom jag är så ful!” förklarade en syraskadad kvinna.

EN Pakistansk läkare, boendes i USA, åkte till Pakistan då och då och opererade dessa kvinnor. EN ENDA! Men det var flera hundra som råkade ut för detta varje dag, över hela Pakistan! Hur många är dom syra- och brännskadade kvinnorna, undrar jag? Ingen vet, eftersom det sker i ”smyg” – bakom stängda dörrar – och ingen pratar om det. Kvinnorna vågar inte anmäla, eller söka hjälp, eftersom det inte hjälper och finns ingen hjälp att få….

Huvva!

Vad är vi för varelser, vi människor?! Vilken enorm grymhet!

Fy faan!

Det finns inte ORD för den frustration och vanmakt och förtvivlan jag känner för alla dessa brännmärkta kvinnor!

Och det finns inte ORD för vilken förakt jag känner för dom män (och kvinnor) som utsätter sina familjemedlemmar för detta!

Vi/man BORDE kunna GÖRA något åt det!! Men VAD?!?

Puh, vilket tur att jag är född här!