RSS Flöde

På våran gård /erviluca

Postat den

Jag bor i ett område som anses som ”mindre fint”. Det är där ”Dom Andra” bor – ”dom-som-inte-är-som-jag” och ”dom-som-är-lite-sämre-än-jag” inklusive ”alla invandrare”.

Det var här jag tänkte att jag ALDRIG I LIVET ville bo, när jag flyttade till Åkersberga. Att bo här var liksom ”värsta lägst” – att bo bland alla blattar, kriminella och socialbidragstagare. Typ.

Photograph:The United Nations declared that children everywhere have the right to be protected from harm, to develop to their fullest, and to participate in the life of their family, culture, and society.

 

Men OJ vad jag trivs!

I min portuppgång bor det två ”helsvenska” familjer, resten kommer ifrån Egypten, Afghanistan, Polen och Colombia. Alla är jättetrevliga. En del kan mycket svenska, andra väldigt lite, men det funkar och alla leeer mot varandra.

Detär en salig blandning av barn som jag ser leka på gården. Tjejer och killar i åldrarna 2 till 13 år ser jag leka på gården varje dag. Dom leker ofta alla tillsammans; Burken, kurragömma, vattenkrig…..och så gungar och cyklar dom, eller sitter bara och pratar. Det är Mehmet, Muhammed, Sandra, Ali, Lovis, Douglas, Jimmy, Pepe, Timothy, Lina etc. Det är snedöga, svarthåriga, bruna, vita, stora, små, långhåriga, korthåriga, vithåriga, blåögda barn….och vissa pratar helsvenska, andra halvsvenska och ytterligare några kan bara några ord på svenska, men dom leker. Allihop. Tillsammans.

kids playing hide and seek.  Free Summer fun.

Jag älskar att stå på balkongen och se hur Mehmet, ca 4 år, står och räknar, med händerna över ögonen, vid en stolpe: ”1,2,3,5,7…….35! NU KOMMER JAG!!”, och se hur alla dom andra barnen springer och gömmer sej.

Det är liksom Hela Världen i Fred och Frihet Tillsammans på våran gård.

Fint.

Barn kan.

 

Annonser

Om erviluca

Positiv optimist som älskar att skriva! Mamma till fyra killar, matte till två hundar, familjeterapeut och Barnombud. Allt i en och samma kropp.

»

  1. Jag flyttade till ett sådant område från Gamla Stan för 45,5 år sedan. Aldrig hade jag då kunnat tro att jag ännu bor kvar – trots de mest fantastiska erbjudanden och möjligheter – och inte kan tänka mig att flytta någon annan stans!

    Gilla

    Svara
  2. Precis så vill jag bo! Litet mer segregerat här. Snarast ålderssegregation. Men de få barn som bor här leker ihop.

    Gilla

    Svara
  3. Så kul att höra! När jag letade ny bostad inför försäljningen av vårt hus var jag på visning av ett radhus i ett av de sämst ansedda områdena i min stad och jag blev helt såld. Det var otroligt trivsamt och jag skulle få massor med utrymme fast jag har en begränsad ekonomi, katterna skulle kunna gå ut och det gränsade till grönområden. Min hemmavarande dotter var med på visningen arg som ett bi. När vi åkte därifrån och hon förstod att jag var intresserad på riktigt tjöt hon i falsett ”Du kan inte mena allvar??? Du kan ju lika gärna skjuta mig direkt!” Reaktionerna hos folk när jag berättade var jag tänkte bo var väldigt blandade men min syster sa att hon visste att väldigt många av dem som bodde i de husen hade bott där ända sedan de byggdes på 60-talet och det bör ju betyda att folk verkligen har trivts. Tyvärr drogs det tillbaka från försäljning vilket visade sig bero på att maken plötsligt hade avlidit och änkan insåg att hon inte skulle ha råd med den nya lägenheten. Jag pratade med henne, en otroligt trevlig och proper svensk kvinna i dryga 70-årsåldern och förhörde mig lite om området och hon sa att visst kunde det säkert vara stökigt uppe vid torget ibland men att hon blev så arg på vad tidningen skrev för de hade bott där sen det byggdes och hade aldrig märkt av några bråk eller obehagligheter under alla år. Även om jag trivs jättebra där jag till slut hamnade så ser jag fortfarande framför mig hur perfekt det huset hade passat mig.

    Gilla

    Svara
    • Ja, jag känner igen det där. Visserligen är den här lägenheten VANSINNIGT dyr och pga detta borde jag flytta, typ ”igår”, men f ö är det fint. Mina söner sa att de aldrig ville bo här, någonsin, och hotade med att ”bara bo hos pappa” när jag flyttade hit, men jag tror att de tycker det är rätt okey nu ändå. Sen kanske de skäms när folk frågar var de bor, och de måste svara den här adressen. Själv skäms jag inte alls. Säger stolt adressen.

      Gilla

      Svara
      • Jag tror jag skulle skämmas mer om jag hade en fiiiiiiiiiin adress, faktiskt…

        Gilla

        Svara
        • Min dotter skulle definitivt skämts. Själv tror jag att jag skulle bli extremt uttråkad av den ängsliga likriktning som härskar i de dyrare områdena. Det intresserar mig inte vad grannen har för tjusig grill eller vem som har störst TV och inte vill jag prata om renoveringar heller (gäääääsp!). Varenda trädgård har samma stuk och ser klinisk och skittråkig ut. Jag bodde en tid i Lund. Det är rätt längesen nu och det var ett bra tag sen jag rörde mig i kvarteren precis runt stan, men då var det i alla fall omgivningar som jag älskade. Stora härliga hus i alla möjliga fasoner med stora, ofta rätt vildvuxna, trädgårdar i den s k professorstaden. Gott om stora träd som gav liv och variation åt ögat. Åh vad jag trivdes när jag gick där. Hoppas att det fortfarande är så! Jag måste åka dit och titta efter nästa gång jag ska till Skåne.

          Gilla

          Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: