RSS Flöde

Etikettarkiv: hann

Halv förkylning? /erviluca

Postat den

 

Jag är täppt i vänster näsborre. Inte alls i höger. Där är det torrt och fint.

Fast jag har ont i HEEELA halsen, och den är svullen och röd. AJ! Typ.

I morse tyckte jag sååååååå synd om mej själv (man mår ju ofta som sämst när man precis vaknat…), och förstod inte hur jag skulle stå uuuuuut med halsontet. Men sen kom jag att tänka på min migrän….och då var det som om ”lite (JÄTTEMYCKET) halsont” inte var nåt. Typ.

Åh, vad jag älskar uttrycket ”typ”! Det kanske märks….?

 

Jag har  mer och mer insett att jag börjar bli…vuxen. Typ.  😉

Inte bara vuxen vuxen, utan gammel-vuxen. Eller….(håll i mej!): Medelålders.

*ryser*

Näe, det är INGET fel på medelålders människor. Det är INTE fel på några människor alls, egentligen….

…men JAG vill inte gå omkring och vara medelålders – vara Tant.

”Där går en tant”.

Näe, så vill jag inte att det ska vara.

Men det ÄR så.

Bit ihop och inse det nu, kära jag.

Men det var som om det var ett JÄTTESKUTT mellan 40 och 50. Jag hann inte med. Jag var 30 ”igår”, typ. Men i övermorgon fyller min äldsta SON 30!

Vi har blivit jämngamla!

Det är inte klokt!

Och jag lovar att han inte tycker att jag är jämngammal med honom. Och jag looovar att han tycker det är jättefånigt att jag tjatar om ålder. Och jag looovar att han tänker att han aaaaaldrig ska bekymra sej över SIN ålder eller vara upprörd över att han blivit ”så gammal” (i år räknat) osv.

För JAG skulle ALDRIG bli sån (som jag är idag)! Jag skulle INTE tjata om ålder och inte tycka att jag var min ålder och allt det där….

Tänk att vi går utmed samma väg allihop ändå….

…och tänk att jag den sista månaden tänkt ”det var bättre förr” massor av gånger, FAST JAG ALDRIG SKULLE SÄGA SÅ eller bli ”sån”….

Faan!

Nu går jag och lägger mej och snorar ilsket på kudden med min vänstra näsborre!

😦

 

Annonser

Ånej, inte 25 igen! /erviluca

Postat den

Idag fyller Måddan år!

Hon fyller 50 PLUS. Fast ”27”.

Hon skrev att man får hitta på sin ålder när man är 50+, att man får skarva som man vill. Typ. Då bestämde jag att jag fyller 25 om ett par dagar.

Sen skrev hon att hon nog egentligen inte ville vara 27 eller 25 igen. Tanken på att vara 25 igen gjorde att jag rös, och så kände jag i HEEEELA mej att jag ABSOLUT inte vill vara 25 igen heller!

 

Åh, vad skönt det var att känna så!

Å ena sidan skäms man (?) nästan (?) lite för sina rynkor och sin ålder, men å andra sidan vill man (?) INTE vara ung igen heller (?).

Vad vill ”man” egentligen??

Grejen är ju att när man (jag gillar EGENTLIGEN inte det ordet, för jag tycker man ska stå för det man säger/skriver, men just i det här inlägget passar det väldigt bra med ”man”) är singel och kvinna och ”gammal”, så känns det som om man är lagd ”på-sidan-om”, och DET är ingen bra känsla.

Man ligger i burken ”left-overs”, typ, och så får man nöja sej med 60-åriga gubbar, om man ska ”ha nån”.

Eller nåt.

Äh, när jag skriver det där sista så känns det helt fel fast rätt….och tvärtom.

Jag vet egentligen inte vad jag vill.

Så jag hoppar dit där jag var igen: Åldern.

Det är rätt skönt att vara 50+ ändå. Sen får ni andra tycka vad ni vill.

Det är skönt att det är ”över” det där med att skapa familj och skaffa barn och småbarnsåren, och dagishämtningarna och stressen och hela fadderullan. Herre Guuuuud vilket slit det var! Näe, det vill jag INTE göra om!

Eller dom åren som var INNAN, när man oroade sej för att ”bli över”, att inte ”få en man” eller ”tänk om jag aldrig får barn?!?”. Ja, så hann jag tänka trots att jag fick barn tidigt….

Jag är nämligen en SNABB typ, som INTE tycker om att VÄNTA!

Och det var otroooligt svårt förr. Att vänta alltså. Nu, när jag är 50+, är det liiiiite bättre.

På VISSA områden har det blivit Så Mycket Bättre.

På Andra Områden är det helt fantastiskt!

Och tänk så KLOK jag blivit….

Faktiskt.

*host host host*

 

Vem för barnens talan? /erviluca

Postat den

Plötsligt har media uppmärksammat att förskolegrupperna är för stora.  När jag jobbade på dagis (för mååånga år sen) fanns det ett MAX-antal satt på syskongrupper och småbarnsgrupper. För syskongrupper var max-antalet 15 och för småbarnsgrupper var maxantalet 12 barn. På dessa 15 resp 12 barn var det tre barnskötare/förskollärare.  Det fungerade. Man hann med, men visst var det slitigt.

När det började talas om att man skulle plocka in ETT barn till i vardera gruppen,  sa jag: ”Gör dom det så slutar jag, för jag vill inte jobba och känna att jag inte  hinner med barnen. Jag tycker att man sviker barnen om man låter grupperna bara växa och växa utan att reagera”. Så sa jag.

Sen slutade jag.

För plötsligt fanns det inget ”maxantal” längre. Plötsligt skulle det vara så ”beroende-på-vad-det-är-för-barn-storlekar” på grupperna, vilket betyder ”kläm-in-så-många-som-möjligt”.

 För man kommer väl inte på en dag :” Hoppsan! Han har ADHD, och den är alldeles för vild och behöver extra stöd och mer personal”, och så tar man bort 4 barn från gruppen, bara för det! Eller?!?

3/4 av personalen på förskolor tycker att dom inte hinner med barnen!

Ordförande i SKL

När jag gick i skolan fick jag lära mej att 3/4 = 75%, men Maria Stockhaus (M) fick lära sej att det är 21%. För hon säger att det är 21% av personalen på förskolor som tycker att dom inte hinner med, och då tycker hon att ”Dom Andra” (= dom som hinner med) ska lära dom som ”inte-hinner-med”, hur man gör!

Men guuuuud så bra!

Att dom inte tänkte på det, dom där 21%:arna, som är 3/4, i Maria Stockhaus´(M) värld!

Vad JAG undrade över DÅ, och vad jag undrar över NU, är varför inte 100% av förskolepersonalen erkänner:

– att dom inte hinner med

– att dom är slutkörda

– att dom inte kan garantera barnens säkerhet

– att dom inte kan ge barnen det dom behöver

– att dom är underbemannande

– att dom har för stora barngrupper

                     ????????

För om 100% talar om att deras arbetsförhållanden är hemska och barnens dagar är för röriga, och stressiga, så kan Maria Stockhaus (M) mfl inte komma och säga att dom som klagar ska lära sej av dom som inte klagar.

För det är ju så man säger när man Står Von Oben och Trycker Ner folket som är Nedanför. Och det tycker inte jag att ni ska tillåta, förskolepersonalen!

JAG tycker ni är livsviktiga! För ni arbetar med det viktigaste vi har: VÅRA BARN.

Och dom är ju faktiskt vår framtid!

Så höj era röster och tala om hur ni har det och HUR NI VILL HA DET!

Helst idag. För i morgon är barnen vuxna, och det är för sent.

För dom.

PS. Så kan man passa på att höja deras löner också! DS