RSS Flöde

Etikettarkiv: flytta

Hund(ut-)skällningar /erviluca

Postat den

 Vilse i skogen 2013-08-10 011

När vi ska gå och sätta oss i bilen idag, efter skogspromenaden, skuttar Fiona i förväg. Jag går  i HELT ANDRA tankar, så jag märker inte det, så när jag tittar upp ser jag henne skutta iväg mot Bebyggelsen. Genast ropar jag ”FIOOONA!” och visslar. Hon kommer,  som en raket (hon är såååååååååååå duktig på att komma på inkallning), och jag pustar ut.

Sen får jag ont i magen av oro, eftersom jag ser att det står några kvinnor vid ”Bebyggelsen”, och jag ser framför mej (i min fantasi) hur dom kommer att stoppa bilen och fräsa att det ”FAKTISKT ÄR KOPPELTVÅNG!” och hela fadderullan. Idag känner jag mej så svag, så jag tror att jag kommer att börja gråta…. 😦 

….och så vill jag IGEN flytta till ”Landet utan koppeltvång”, för jag ORKAR INTE!

MEN, dom stannar inte bilen och dom skäller inte på mej: Jag pustar ut.

december -11  -- januari -12 048

Sen börjar jag tänka på hur det var när jag var barn. Höll ”folk” på så här då, och skällde på hundägare i tid och otid? Jag minns inte det, och vi hade ju hundar, som ibland ”for iväg” och skällde ut folk, utan anledning. Vi borde verkligen haft bättre koll på våra taxar, men det var inte så förr – det var liksom mer avslappnat och coolt.

Sen kommer jag att tänka på barndomen och hur vi var på vårt ÄÄÄlskade Lindris på somrarna (farmor och farfars jättefina lantställe i Roslagen – bättre finns/fanns inte!). Vi hade våra taxar; först en tax, sen två sen tre. Vår kusin hade en tax. Närmsta grannen hade först en collie (Pyret) och sen en collie till (Pontus, som jag äääälskade djuuuupt!). Nästnästa grannen hade tre hundar: En Grand Danois, en mellanpudel och en tax. Mellanpudeln var oberäknelig och inte så trevlig, taxen var en glad skit och Grand Danoisen var HELT UNDERBAAAR! Han hette Zorro och var svart.

Ibland dök Pyret upp på vår tomt, ibland kom Pontus och då blev vi ( tre systrar + kusin)  överlyckliga, och kastade oss över Pontus med KÄRLEK i mängder! När Zorro dök upp ropade alltid någon: ”ZORRO ÄR HÄR!!” och så rusade vi ut till honom och överöste också honom med tusen pussar och kramar. Jag minns inte att det fanns vuxna som stod och skrek: ”TA BORT HUNDEN!!” eller ”KOPPLA HUNDEN!!!” el dyl.  Inte ens när Zorro la en hög av Guds nåde på gräsmattan. HerreGud, man kunde tro att en ko skitig på gräsmattan!

Livet var så avslappnat och…lyckligt!

ALLA var lyckliga JÄMT!

Typ.

Eller nåt……

Och ingen skällde på varandras hundar. Iallafall inte på ”min gata”/i mitt liv.

Det var bättre förr….

………………………………………………………………………………………………………….

Det dyker upp fler minnen kring djur och barndomen när jag börjar, så det skriver jag om i nästa blogginlägg, så att inte det här blir för långt och jobbigt att läsa….för er stackare…. 😉

För många ord på samma sida kan bli jobbigt.

🙂

…………………………………………………………………………………………………………..

Fotnot (eller nåt):

Pontus sprang sedemera bort, och försvann, och vi flickor var nästan otröstliga; Vi älskade honom så (och vi tyckte inte grannen tog hand om honom bra). Jag skrev då en sång om det här (jag var ca 10 år då):

”Åh, min vän. Åh, min vän.

Det är en liten collie, som är både brun och vit.

Min vän, åh, min vän.

Han heter Pontus, och pappan hans Kosmos

och mamman hans Pyret

Han är så snäll och rar

Men för 1 år sen

sprang han bort, min vän

och han kommer aldrig tillbaka igen

Men nu har jag ju

fått en ny hund ju

Men jag längtar ändå efter Pontus

min vän.”

Tjusigt va?!

🙂

Annonser

Aj aj aj! /erviluca

Postat den

Nu igen!

Migränhuvudvärk. Illamående. Ont ont ont! Aj aj aj!

Ingen medicin hemma, och inga pengar att köpa ny medicin för. Aj aj aj!

Måste vänta tills i morgon då lönen kommer. Aj aj aj!

Jag vill kräkas, och ändå inte. Jag vill sova och ändå inte. Jag vill bara försvinna: Ja, DET vill jag! Och kanske komma tillbaka när värken är över. Ljuset gör ont i ögonen.

Solen är äntligen här och stråååålar! Då drar jag för alla persienner och stänger soljuset ute. För det gör ONT! Aj aj aj!

Blä!

Grabbarna Grus åkte över till sin pappa i fredags och då kom värken. Som ett brev på posten. Men jag hade mycket hellre fått ett brev på posten – på riktigt. Ett Riktigt Brev. Inte någon jävla räkning. För såna har jag redan. Fyrahundraåttioåtta stycken. Obetalda. Stressframkallande.

Blä!

Lönen kommer = Räkningar ska betalas = Lönen tar slut.

Blä!

VET ni hur mycket jag betalar i hyra?!?

Elvatusentvåhundratrettio kronor (11 230 kr) !

Fattar du hur mycket pengar jag betalar för att bara BO!?!?

Jag vill flytta till billigare.

Är det någon som har en billigare lägenhet, eller kanske ett litet hus, som ska hyras ut?

Jag vill inte lägga över halva min inkomst på hyran!!!

Blä!

Usch, vilken blä-ig dag!

Blä!

 

Jag fastnar /erviluca

Postat den

Det finns alltid mycket att göra.

Alltid!

Rummet 2013-03-03 003

Jag ska möblera om i ”extra-rummet” så att det blir ”uthyrningsbart”, men jag gör det så otroooligt långsamt. Troligen för att jag är så trött och har ont i alla leder. Jag måste vara snäll mot mej själv och säga ”det är okey att det går långsamt”. Men jag är inte van vid det. Förr blev allt gjort med blixtens hastighet. Jag var såååå snabb! FÖR snabb ibland, för ibland är det bra att vänta lite.

Jag kunde flytta in i en lägenhet, och en vecka senare var allt klart och alla tavlor hängde på väggarna och alla gardiner satt uppe.

Så är det inte nuförtiden.

Jag kanske slet ut mej då.

Eller nåt.

Numera TÄNKER jag att ”jag borde…..” och sen fastnar jag, för jag hamnar i om jag ska göra ”DET” först eller ”DET ANDRA” först?

…….och sen fastnar jag i MITTEMELLAN.

I Landet som Icke Är.

Typ.

Nu ska jag åka och simma ELLER möblera vidare i ”extrarummet”…..

 

HURRAAAAAA för Storing!!! /erviluca

Postat den

Sönerna som små barn 002

Tänk att JAG – MOI! – skapat FYRA FANTASTISKA nya människor!

Lilla jag!!!

Okey´rå, jag hade liiiite hjälp ifrån två olika män…..men ändå!!

Sönerna som små barn 005

MOI!!!

IDAG anser Samhället att son nr 2 är vuxen!

Han fyller 18 år idag!

OM han ska beskrivas i media skulle man omnämna honom som ”en ung man”, och inte en ”ungdom” eller en ”kille”….

Fr o m idag kan ha gifta sig, skriva under alla papper själv, bestämma själv om han ska flytta till Haparanda eller Florida…..

….. och jag får bjuda honom på alkohol i hemmet, och på en restaurang, om jag vill. Men han får inte köpa ut alkohol själv på Systemet. Än:

”Ajjabajja! Du är vuxen i lagens mening, och kan sättas i fängelse om du begår något allvarligt brott, men du får inte köpa alkohol åt dej själv på Systemet! Däremot får du gå på restaurang och beställa ett glas vin eller öl!”

Storing var Efterlängtad. Jag hade längtat i 10 år efter att få ett barn till – ett syskon till Äldste Sonen! Jag hade längtat så efter att få fleeeeer baaaarn! Jag ville ju egentligen ha 6 barn, ganska tätt….

…men livet blir inte alltid som man tänkt. Nästan aldrig faktiskt. Iallafall om man är jag.

Så kom då Storing! Efter Värsta Hemska Förlossningen (fyyy faaan!) låg där en liten (fast min största baby av alla fyra!) ”groda” på min arm. Mitt Andra Barn. Min Andre Son.

 Fantastiskt!! Underbart!! Härligt…..

MEN!

Envis som synden. Gav mej en match som hette duga.

JAG är envis. Men ofta undrade jag om jag inte funnit min överman.

Att stå fast vid sina ”nej” och gränser, var inte längre en ”dans på rosor” – det blev ”en kamp på rosentaggarna”! Kära nån, vad ARG en liten kille kan vara! Jag, som tyckte jag kämpat med Äldste sonen! Jag insåg att treårs-trotset med honom hade varit som en havsbris. I jämförelse.

Lucas Hugo och Casper leker 2000 i Gröndal

Dessutom fanns det ju två små killar till i vår familj.

Stackars Storing, fick inte vara minst så länge. Knappt ett år! Sen kom Mellan och försökte ta plats.

Klart man blir ARG! Liksom. Som den lilla storebror han var….

Sönerna som små barn 003

Men OJ, vilken ansvarskänsla han kände, den lille mannen! Oj oj oj! Han hade fullt upp, när vi gick i affärer tex, att hålla reda på sina småsyskon, hur mycket vi än bedyrade att vi vuxna skulle göra det….

Ett storasyskon är ett Storasyskon - alltid! Läs boken: "Äldst, yngst
 eller mittemellan"av Elisabeth Schönbeck, så förstår du bättre.
 Det gjorde iallafall jag. Jag förstod 
både mej själv, mina barn och mina syskon
 bättre. Min mamma, min pappa och alla andra. 
 Läs den!

När Storing blev Tonåring, hade han ETT utbrott, vad jag minns och direkt efter utbrottet förklarade han tröstande för mej att han kommit i tonåren och därför blev ”sådär”…..

….. men i Verkligheten hade alla utbrott under barndomsåren rett ut saker och ting för honom, tror jag, för finare och härligare tonåring får man leta efter!

CNV00003

Och jag kan säga till Storing, såsom min mamma sa till mej: ”Du var värre än båda dina syskon tillsammans när du var liten!”. Men fyfaan så bra det blir i slutänden!!

Storing blev ”vuxen” och mogen när han blev tonåring! Dom sista åren av tonårsskapet har bara varit härliga!

Storing har blivit en Mogen och Klok och Ansvarsfull ung man!

Och jag är såååå STOLT så att jag nästan spricker!!

hundarna okt -11 007

GRATTIS UNDERBARA STORING!!!

Jag älskar dej!