Han är ju faktiskt kastrerad, och när min förra tik, Flisa , löpte, så var det HON som hela tiden var på HONOM och puffade på honom med nosen, som om hon sa: ”Kom igen! Knulla mej!”. Och han fick sätta på henne tills både snoppen och benen kroknade, och han stod och flämtade – helt slut. Men då var hon på honom igen och knuffade och puffade tills han körde igång igen. Jag trodde TMF (=ta mej fan) att han skulle knulla ihjäl sej! Men han kom igen – han fick ju vila mellan löpningarna, för då fick han knappt röra henne:”STICK!” sa hon så fort han kom nära. Typ. Med kroppsspråket.
Nu löper Fiona för andra gången, och plötsligt är rollerna lite omvända, på nåt vis. Fiona tycks vara Helt Omedveten om sitt ”tillstånd”. Hennes svans sitter som en korv på ryggen hur hon är går och står så på den ser man inte hur villig hon är (Flisa VEK sin svans åt sidan när hon löpte, så när man träffade andra hundar ute, fick man nästan skämmas….).
Vem som helst får nosa Fiona där bak, hursomhelst. Alla dagar. Hon bryr sej inte: ”Nosa på du! Vill du slicka också?? Helt okey.” Och nu när hon löper är det likadant. Nu tycks hon tro att Milton plötsligt blivit VÄLDIGT lekfull. Hon skuttar runt och försöker leka med Milton när han kör igång med sitt ridande, så det blir en riktigt knasig lek av det hela, där han försöker ”sätta på” henne medan hon lyckligt leker, som ”svar”. Liksom.
Efter en lååååång ”lek-stund” blir Fiona trött och törstig och går för att dricka vatten. Milton fortsätter rida på henne, så han hoppar med när hon går iväg, och hon bryr sej inte det minsta. Det är lite trögare att gå för henne bara, tycks det som. Det ser ut som om dom dansar någon slags Jenka, fast det bara är Milton som ”dansar”. Och medan Fiona dricker vatten kämpar Milton på där bak.
Under hela middagen idag hade Fiona Milton ridande på sej: Hej och hå! Men hon åt i lugn och ro och brydde sej inte det minsta. Jag puttade bort Milton, och fick MATA honom för att han skulle äta, och så fort han ätit färdigt var han på Fiona igen.
HERREGUUUUD vad snoppar kan styra sina ägare, säger jag bara!
Man kan inte annat än att bli imponerad.