För cirka 20 år sedan arbetade jag som socialsekreterare i en ekonomigrupp på Liljeholmen i Stockholm. Där hade jag en jättebra chef: Tydlig, vänlig, rättvis, lugn, klok, kunnig. Tyvärr slutade hon och sedan har jag inte haft någon riktigt bra chef förrän jag började där jag nu jobbar. Min nuvarande chef och chefen för 20 år sedan är dom bästa jag haft.
När jag släntrar gatan ner, tillbaka till jobbet, efter att ha tagit en lunchpromenad, kommer hon gående – chefen jag hade för 20 år sedan. Hon ser EXAKT likadan ut som för 20 år sedan och jag känner igen henne DIREKT, och hon mej.
”Hej! Vad konstigt. Jag tänkte just på dej”, säger hon, som om det inte vore konstigt att hon tänkte på mej, som var en av hennes personal för 20 år sedan. Vi pratar lite och sen säger hon: ”Du hade väl en massa barn, va?”. ”Ja, och när jag jobbade på Liljeholmen fick jag flera…”, svarar jag.
Hon berättar hur ”dagens unga som har barn” inte verkar klara av stressen på samma sätt som man gjorde förr, och ”…då tänkte jag på dej…Du hade ju flera barn och klarade galant av att jobba också.” Hon säger det som om det var enkelt och som om jag var en God Förebild.
Jag tänker på hur det fullkomligt KOKADE i huvudet ibland och hur jag vid några tillfällen började dagen med att gå in på toaletten och GRÅTA av stress efter att ha lämnat skickat iväg 1 barn till skolan och lämnat 2-3 barn på dagis (och allt innan det: väcka, mata, klä….etc etc etc). Det kändes som om jag hade gjort en hel arbetsdag innan jag kom till jobbet.
Jo, ja visst…jag klarade det, men med nöd och näppe.
Och nu är det över. Tack Gode Gud!
Plötsligt är det över och barnen är vuxna, och jag fattar inte hur jag orkade och hur jag stod ut och hur jag…..ÖVERLEVDE.
Faan, vad det är jobbigt att vara småbarnsförälder (läs: MAMMA) OCH ha flera småbarn OCH försöka upprätthålla sitt arbetsliv (och vara en någorlunda vettig socialsekreterare), och sitt äktenskap (det gick inte).
Men det var i alla fall jättekul att träffa min gamla chef och påminna henne om hur BRA jag tyckte att HON var: ”En av dom bästa”.
erviluca #mammatillfyrakillar 