RSS Flöde

Psykiatrin funkar inte! /erviluca

undefined

Kan vi inte bara komma överens om det?

Inte ni som jobbar där, förstås, för ni tycker säkert det funkar…. Men vi andra. Vi som har träffat människor som ”vårdats” på olika psykiatriska avdelningar.

Psykpiller ökar våldsfrekvensen

Vad betyder egentligen ”vård” inom psykiatrin? För ofta är det ingen vård alls. Det är ett boende, tillsammans med andra som också mår skitdåligt, och så har man Tråkigt Tillsammans, blir kanske medicinerad och däremellan händer egentligen ingenting. Jo, man kanske får höra sorgliga och jobbiga historier från dom andra som är psykiskt sjuka, och kanske blir man försämrad i sitt eget mående…

Man blir kanske fasthållen, inspärrad och neddrogad om man ”beter sej” på något sätt som verkar jobbigt eller så, men för övrigt så är det ju ingen vård.

Fast vi kanske har olika sätt att tolka ordet ”vård” bara, psykiatrin och jag.

Psykakuten i Uppsala får nu kritik efter att ha skickat en tvångsomhändertagen patient ensam i taxi till en stängd akutmottagning i Falköping. Foto: Krister Larsson

Jodå, jag har träffat X antal tjejer som vårdats på psykiatrisk avdelning, och jag säger bara det, att OM jag hade en dotter som mådde psykiskt dåligt, så skulle jag ALDRIG låta henne ”vårdas” på en psykiatrisk avdelning. Ej heller skulle jag låta henne åka till psyk-akuten.

undefined

Det är som om människor tror att OM man är Utbildad Psykiatriker så KAN man psyket, så när en psykiater säger ”blättan blättan bläh!”, fast med finare ord, så är det hugget i sten och skrivet med Guld, för det är en PSYKIATRIKER som sagt orden. Hallelujah!

Hur lång psykologisk utbildning har en psykiatriker? Det är alltså en läkare som vidareutbildat sig inom psykiatrin, men kan hen samtal? Kan hen över huvud taget PRATA med sina patienter? Vet en psykiatriker hur man ”når fram” till en patient och VILL hen nå fram?

Varför har man inte MÄNGDER med terapeuter inom psyk-vården? Det är ju PRATA människor/patienter behöver, OMTANKE och värme. Också. Och mycket.

Ja, jag är upprörd efter att ha sett Uppdrag Granskning om självskadande flickor som ”vårdas” tillsammans med dömda fångar, som våldtagit och dödat och styckat folk….

Ja, jag är skitarg!

Fast det är egentligen dumt av mej, för jag visste ju redan hur Eländig den psykiatriska vården är. Slöseri med energi, liksom.

För jag VISSTE ju redan hur psykiatrin ser ut. ”Been there – done that”, liksom.

Woman Trying To Hold Up Column With Doctor Falling Off

Det jag retar mej nästan mest på är att människor tror att Psykiatriker VET och KAN och att dom går att lita på. För det går inte. Det förstod jag för fleeera år sedan, och jag har inte sett eller upplevt något hittills som gjort att jag ändrat mej.

Uppdrag Granskning bara understryker det jag redan visste.

 

Och jag kan inte låta bli att tänka på min unga vän, Islin, som valde att lämna detta liv, efter flera år av kontakt med psykiatrin, som bara gjorde hennes lidande värre.

😦

 

 
———————————————————————————

Fotnot:

Skillnader: Psykiater, psykolog, psykoterapeut

De olika professioner som finns inom psykiatrin kan ibland skapa en viss förvirring. Vem gör vad? Vilken utbildning krävs? Kan man vara både och?

Psykiater – är alltid en utbildad och legitimerad läkare som sedan vidareutbildat sig till att arbeta inom den psykiatriska specialiteten. Vad en psykiater gör kan Du läsa om under fliken ”Vad gör en psykiater?”

Psykolog – är utbildad och legitimerad som psykolog som är en beteendevetenskaplig utbildning på universitetet. En psykolog kan arbeta inom andra områden än psykiatri. I psykiatrin arbetar psykologen bland annat med utredningar av olika slag som kan innefatta olika testningar. De kan också arbeta med samtalskontakter av olika slag.

Psykoterapeut – är utbildad och legitimerad till att arbeta med psykoterapi. Det finns många olika slags psykoterapi och många olika utbildningar. En psykoterapeut har inom psykiatrin oftast en annan grundutbildning som psykiater, psykolog, sjuksköterska, socionom (kurator) eller mentalskötare.

Annonser

Om erviluca

Positiv optimist som älskar att skriva! Mamma till fyra killar, matte till två hundar och familjeterapeut. Allt i en och samma kropp.

»

  1. Det är en svår fråga det där. Många inom psykiatrin mår själva dåligt. De distanserar sig för att slippa möta sin egen smärta. Men det finns också goda människor där. Som faktiskt kan och vågar tala om existentiella frågor.
    Det är den utsatta situationen som gör en så maktlös i vilken vård det än gäller. Du vet för lite för att kunna ställa krav, eller så mår du så dåligt att du inte orkar diskutera.

    Psykatrin är nödvändig ibland. I synnerhet för psykoser. Men i annat kan andra hjälpa mer. Min gamle lärare på steg 1-utbildningen(motsvarande) menade att kyrkans själavårdare var för fega. De skickade vidare till psykiatrin, S;t Lukas m fl. Och psykoterapeuter i sin tur skickade folk till kyrkan när de inte lyckades.

    Min känsla är att alla slås om de ”lätta” fallen. De där man har en chans att lyckas. Medan de svåra bara skickas runt.

    Svara
  2. Du har så rätt så rätt och det är det som är det sorgliga! Jag är både förbannad och förskräckt. Jag har genom mitt jobb haft en del med psykvården att göra och jag hyser inget förtroende för den alls längre. Absolut inget! Om det inte vore ett så allvarligt område så vore den ett skämt men här finns inget att skratta åt. Och jag håller med dig; jag har två döttrar och jag skulle aldrig vilja att nån av dem skulle behöva söka hjälp på psykavdelningarna på vårt sjukhus. Jag skulle tyvärr inte känna att ”åh vad skönt, nu får hon hjälp”. Tvärtom. Och det är mycket mycket allvarligt. (PS! Om det kommer 2 liknande inlägg från mig beror det på att jag råkade darra till med fingret och det jag höll på att skriva for iväg men jag vet inte vart)

    Svara
  3. Min dotter hamnade i en akut psykos och blev faktiskt hjälpt. Hon försökte skada sig själv och pojkvännen ringde efter ambulans som inte gick till akuten, utan till psykiatrin. Innan åt hon ångestdämpade och vägrade terapi. Sen började hon slarva med medicinen och sedan detta. Medicindoserna ändrades och hon insåg att hon behövde hjälp. Nu mår hon bättre än på flera år. Hon är väl ett sk ”lätt” fall. Men annars vet jag att det finns mycket att önska inom psykiatrin. Mer platser, mer personal och RÄTT personal med mera……

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: