I flera månader har min andra blogg ”legat nere/sovit/vilat”. Jag har varken orkat eller velat uppdatera den med nya inlägg. Det är som om jag ”skrivit allt”, och det tog slut….orden tog slut. Eller så orkade jag inte…. vet inte. Jag bara slutade skriva….

Eller något.

Och så plötsligt får jag meddelanden på min mail att flera människor läst den igen, och kommenterat dom olika inläggen, och jag blir så GLAD! Någon/några läser min blogg, och tycker om den! Tjohoooo!

Ett tag var den bloggen lite ”jobbig”, för jag fick lite mothugg från ”vissa” som tyckte att det var ”socialpornografi”. Jag behövde ta ett varv i hjärnan till kring varför jag skrev om dessa svåra saker och ämnen, men kom ändå fram till att jag ville att människor ska VETA vad som finns omkring dom.

 Att människor ska förstå att dom lever med/kring barn som har det JOBBIGT. Att alla ska vara VAKNA för att förstå att det inte alltid är en dans på rosor, här i livet.

Inte för att sänka livsnjutningen för Dom-Som-Har-Det-Bra, utan mer för att skapa en FÖRSTÅELSE för människor (ofta barn och ungdomar) som beter sej ”konstigt” och ”bakvänt”, som är aggressiva (”utan anledning”), men att också för att berätta för ”Dom-som-har-det-svårt” att dom inte är ensamma, att det finns hjälp att få (finns det?), att det finns andra som klarat sej igenom skiten, och att det finns stöd (om man inte ger upp….kanske).

Jag måste lära mej att det FINNS människor som ”VILL ILLA”, som vill skapa KAOS och OORDNING och som LETAR BRÅK. Det finns Elaka Människor. Jag behöver lära mej att skydda mej emot dom. Strunta i dom. Ibland försvara mej.

Jag råkade vid några tillfällen ut för s k ”troll” när jag bloggade (i början), och blev förvånad över hur UPPRÖRD jag blev, men lyckades lugna mej (och fick stöd av andra bloggare), så att jag lärde mej att bara radera dom. Om och om igen. Inte bry mej om innehållet, inte försvara mej – bara RADERA. Direkt!

Sedan jag började som skolkurator (för 1 månad sedan) har jag fått höra flera historier av flickor som blivit utsatta på nätet av Anonyma ”hatare” som skriver riktigt ELAKA saker om dom. Jag vet ju hur ONT det kan göra, och dessa flickor är 12-13 år…..

Jag ska skriva om det på min andra blogg nu. Detta ”näthat” är större än vad jag visste. Tror jag.

Nu ska jag ”ut”på min andra blogg igen. För första gången på lääääääääääääänge! Det ska bli ”kul”.

Välkommen dit:

http://familjeterapeut.wordpress.com/

See yah!