RSS Flöde

Barnet i mej…/erviluca

Postat den

Jag har BARNET kvar i mej – både på ett positivt sätt, och på ett negativt sätt.

Det positiva är att jag kan tycka enkla saker är otroligt roliga och härliga, att jag kan njuta i stunden, att jag har otroligt lätt för att förstå barn och sätta mej in i hur dom känner, att jag förstår mej på barn och att jag älskar att vara med/titta på barn!

Det negativa är att jag kan känna mej så trotsig och sur, tycka så synd om mej själv, vara så egoistisk i mina tankar (oftast inte handlingar)  och verkligen grotta i mej i hur SYND det är om mej.

Så känner jag idag.

När jag TÄNKER EFTER med min ”kloka”/vuxna sida så VET jag att jag har tusen saker att vara lycklig över, att det inte är synd om mej, att det finns dom som har det tusen miljoner gånger värre, att jag BORDE en massa saker som jag inte gör och att det ”fanemej bara är att bita ihop och GÖRA!”.

Det finns liksom Lösningar på allt!

Typ.

Men jag ”KAN INTE, VILL INTE, TÄNKER INTE”!

 Så det så!

Jag plutar med underläppen, kastar mej på golvet och skriker!

Inombords.

För just nu är jag 3 år gammal.

Och egentligen vet jag inte riktigt varför jag är så sur och arg just idag, och varför jag känner mej så Otroligt Orättvist Behandlad.

Ja, jo visst kan jag terapisera mej en liten stund och förstååååå mej själv och komma fram till Varför Just Idag.

…men JAG VILL INTE!

För FANIMEJ vad det är synd om mej idag!

Älska mej, för i helvete!

NU!

Annars…..

😦

 

Annonser

Om erviluca

Positiv optimist som älskar att skriva! Mamma till fyra killar, matte till två hundar och familjeterapeut. Allt i en och samma kropp.

»

  1. Det är barnsligt att inte vara barnslig!

    Gilla

    Svara
  2. beror väl på hur man definierar barnslig, ligger väl inget fel i att vuxna beter sig som barn om man med barnslig avser att vara lekfull, däremot att vara barnslig i bemärkelen egocentrisk, ansvarslös och att polarisera världen i svart eller vitt blir ofta väldigt tröttsamt för omgivningen,

    Gilla

    Svara
  3. haha…det beror förmodligen på att jag är vuxen, i enlighet med Erik Erikssons identitetsteori ligger jag i paritet med min ålder =)), och det trivs jag väldigt bra med. Det är roligt att vara barnslig ibland men jag föredrar att vara vuxen när nu jag passerat barn och ungdomsstadiet med råge.

    Gilla

    Svara
  4. If you say so ;=).
    Det är något väldigt charmigt över dig, jag skrattar ofta när jag läser dina inlägg, men på samma gång något väldigt självsvåldigt och trotsigt, som i förlängningen är något som skulle kunna vara till din nackdel i många situationer här i livet. Att strunta i något som man inte gillar är helt ok, så länge man har en förståelse för att andra inte delar ens uppfattning, utan kanske till och med ogillar den och blir störd av den. Ofta när jag läser dina inlägg tycker jag att du polariserar världen och att det finns något impulsivt i ditt sätt att vara, typ ”jag vet att det här inte är optimalt” men det skiter jag i, för jag vill bete mig, tycka så här och om du inte gillar det, skitsamma.
    Tex jag borde ta tag i min ekonomi och göra en budget, fast jag tycker det är tråkigt, och jag vill inte, och jag kan inte, och jag vill inte lära mig, för jag, jag vill istället gå ut och gå med mina hundar för det är mycket roligare. Och de som gör en budget och har ordning på sin ekonomi, och städar och hr ordning och reda hemma, gud vad de är tråkiga och trista. Så kan man ju tycka, och har all rätt i världen att tycka, men den inställningen har ett pris, och då får man helt enkelt bita i det sura äpplet, något du tycks ha lite svårare för.
    Likadant om någon skriver något här på din blogg som strider mot din uppfattning, det är samma stil, lite nonchalant sådär, passar det inte får det vara, och ja, så kan man ju agera, men för egen del tror jag inte att det är speciellt utvecklande att bete sig så, men återigen det väljer man ju själv.
    Och visst är ligger det något spjuveraktigt att inte vilja ”bliva stur”, som pippa sa, men det jan också på samma gång sinalera en väldig omognad hos en individ som har uppnått medelåldern utan att ha lyckas bredda sin beteenderepertoar i vissa avseenden under livets gång.

    Gilla

    Svara
  5. Ojoj, vad vuxen denna anonyma person kan vara då…

    Gilla

    Svara
  6. jajamen. vuxen är ordet, och just därför behöver jag inte hemfalla åt den typ av argument du just lägger fram här, nämligen ”oj oj vad vuxen du är då”, en del kallar den typen av argumentation för härskarteknik.
    Men det blir väl lätt så när sakargument tryter, då går omogna personer lätt till personangrepp.

    Gilla

    Svara
    • Meh!
      Vi är ju olika! Ingen är bättre och ingen är sämre.
      En del blir vuxna vid 18 års ålder, och förblir sådana, andra blir ”aldrig vuxna” och behåller barnet inuti levande alltid. Ingen är mer fel eller rätt. Alla behövs. Hälsning från Barnet! 🙂

      Gilla

      Svara
  7. meh…på dig själv ;=).
    Fast nu handlar inte den här diskussionen om, från min synpunkt iallafall om vad som är bättre eller sämre, eller vad som är rätt eller fel, den handlar om förmågan att kunna förstå andras perspektiv. Och riktigt små har inte den förmågan, och inte vissa vuxna heller, sen kan man ju kalla det vad man vill.
    Att vara en integrerad individ är förstås ett spektrum där alla åldrar på något sätt samsas inom en, men att leva är ju att utvecklas i de flesta fall. Hälsningar från en vuxen, som tycker att det finns något positivt med att utvecklas och våga vara vuxen, men som också tycker om att vara barnslig ibland, så nu ska jag vara det: jag tycker du är dum, riktigt dum ibland för du vill bara leka och föra en diskussion på dina villkor, pilutta dig!

    Gilla

    Svara
    • Jag jobbar med att ”förstå andras perspektiv” hela dagarna, så när jag åker hem efter jobbet och sätter mej vid datorn, så förstår jag mej själv mest. Det behöver jag. Och allt jag skriver lever jag inte ut i Verkliga Livet. Och mycket är saltat och pepprat.
      Grejen med att ha en blogg är att man får skriva precis det man känner för, och det är väldigt befriande!
      Fast jag skriver inte om andra, så att folk känner igen sej. Det gjorde jag ett par gånger, och fick ”på pälsen” för det, så det gör jag inte om…. 😛

      Gilla

      Svara
  8. ja, visst jag förstår. Det är klart man måste få bara vara sig själv och skriva det man vill, sorry inte meningen att vara beskäftig, fast det lät kanske så. Ha en trevlig helg =)

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: