RSS Flöde

Dagsarkiv: 4 maj, 2013

Hur ska man veta vad man ska göra? /erviluca

Postat den

Om man kastar ut flera metrevar samtidigt, åt olika håll, i olika sjöar – hur ska man då veta vilket metspö man ska ta tag i först, när det nappar, om man inte vet hur stor fiskarna är, eller om dom smakar gott?

Om man valde partner rätt tidigt i livet, och sen är otrogen, och man tycker att ”andra-valet” är bättre…Vem väljer man då? Den man varit med länge, men som kanske var ett ”val utifrån att man var rätt ung” (och korkad?), eller väljer man den man valt som ”vuxen” (och klokare?)?

Hur viktigt är det att ”hålla det man lovar”, dvs om man gift sej och stått där i kyrkan och lovat älska någon ”…i lust och  nöd”, hur nödig får då nöden vara – och hur lång? Och ska man hålla ihop ”no matter what”, bara för att man lovade det i kyrkan? Lovar man varandra att vara ihop för evigt även när det är en borgerlig vigsel?

Hur kan man VETA när man är ung att det är Rätt Val?

Hur mycket ska man bråka innan man skiljer sej? Eller hur ”iskyligt” får det vara? Eller hur länge bör man kunna avstå från sex i en relation?

Om ens man/fru blir svårt skadad i en olycka, eller om hen blir psykiskt eller fysiskt sjuk; Hur mycket Elände ska man stå ut med?

Förr kunde man ”välja bort” handikappade barn…..Men kan man ”välja bort” en handikappad fru/man?

Om man älskar sex, och plötsligt så lever man med en man/fru som inte längre kan/vill/orkar/förmår ha sex – hur länge ska man då stå ut utan sex?

Vilka livsval gör vi människor?

En del härdar ut i Oändlighet – andra ger upp nästan direkt…..

Vilket råd skulle du ge din son/dotter om hans/hennes partner blev psykiskt sjuk, och dina barnbarn blev ”drabbade” av detta? Vad skulle du göra om din partner insjuknade i någon psykisk eller fysisk sjukdom, som var livslång och inte gick att bota?

Vad skulle du göra om din partner blev svårt handikappad i en olycka?

Det var lite lördagsfunderingar….

…som startade av en jättefin dokumentär om fyra tjej-kompisar, som jag såg på SVT 1 ikväll.

 

 

 

 

En vanlig dag…. /erviluca

Postat den

 

Nuförtiden är det ”måndag-söndag-måndag-söndag; SWISCH!” liksom. Vad som än händer, och hur det än är, rullar tiden bara vidare – allt fortare. Saktar den ner sen, tro, igen?

Förut var ju tiden så lååååååååååååång! När jag var barn. Då var tiden EVIGHETSLÅÅÅÅNG! Sommarlovet varade en eeeeevighet.

”Nuförtiden” börjar barnen skolan i åk 1, och så plötsligt går dom i åk 9!

Typ.

 

Det var bättre förr.

 

Man ska ju fånga dagen –  Carpe Diem – typ. Men hur sjutton ska man hinna, när den bara slinker undan?! Kan någon förklara det för mej?

Allt ”jag SKA…..” hinner man inte, för dagen är plötsligt slut!

Alla ”jag BORDE….” –  ”SWOSCH!”

Allt annat också.

Även det som är jobbigt och svårt. Man vet liksom att ”imorgon är en annan dag”….eller nåt sånt. Eller ”imorgon är iallafall inte idag”, eller något annat klokt.

”I morgon – som alltså kan vara om 1 år, för så fort går det (!) – är det över” – även det svåra.

Fast ”Det Svåra” har en tendens att HAKA SEJ FAST lite hårdare, och liksom stanna upp tiden, och riktigt gegga in sej i själen, som om det skulle stanna for ever and ever.

Men med åldern har ”man” ju lärt sej att så är det inte.

Det FINNS en ”Morgondag” och den är ofta, liiiite liiiiite bättre än gårdagen, OM den var ”den jävligaste ever”!

 Liiiiite liiiiiite.

Fast sen kan man ju ramla ner ett pinnhål till  också –  ännu liiiite värre, liksom. Men det finns oftast en botten. Och när man nått DEN, MÅSTE det vända.

Och sen är Eländet plötsligt ett minne blott – även om det fortfarande skaver…..

 

Sen dör vi.

🙂