I förrgår gick jag genom skogen följande dom gröna plupparna på träden, och det var kul och spännande.
Idag bestämde jag mej för att följa dom BLÅA plupparna: ”DADAAAAA! Life is exiting!”.
Allmost me!
Dom Blåa Plupparnas bana genom skogen var otroligt mer ansträngande! Shit bah! Det var upp för värsta bergen och ned för desamma, balanserande på spångar över träsk och gå utmed värsta stupen.
Fiona var såååå gullig när vi klättrade uppför bergen, för hon skuttade upp ”skutt skutt” och så väntade hon på mej, och det såg ut som om hon kollade om jag skulle klara av klättringen uppåt. Hade hon haft armar och händer så hade hon sträckt ut dom och hjälpt mej upp.
Jag kände mej som…..en flodhäst i åldrande, ungefär. För några år sedan hade jag DANSAT uppför bergen, men nu….pust! Det positiva är ATT jag tog mej upp för stupen! Och ATT jag balanserade på spångarna.
Dagens promenad i skogen tog tre timmar och nu är jag härligt ledbruten.
Skoj att du överlevde, fast det vore ju synd att överge Fiona sådär på stigen! Men det heter väl spängerna? 😉
GillaGilla
”Spänger?” Näää! Det låter ju helt knäppt!
GillaGilla
Om du skall lyssna på en sann språkpolis: En spång – flera spänger! Annars rörde du dig på osäker mark! 😉 ! Hör av dig nästa gång du är i Sala! Vore kul att se!
GillaGilla