Jag bodde i ett studentrum på Körsbärsvägen i Stockholm på den tiden.
Jag låg och sov. Jag hade arbetat på Åkeshovs sjukhus (långvård) från tidig morgon till sen kväll och sov djupt.
Klockan är ungefär 3 då jag hör hur min stora Kärlek ramlar in genom dörren. Jag förstår att han är full eftersom han mer ”rumlar runt” än smyger. Jag ”låtsas-sover” och det pirrar lyckligt i hela mej över att han valt att gå hem till mej, istället för till sitt eget krypin, som också ligger rätt centralt.
Jag hör hur han går fram till mitt skrivbord och skriver något. Därefter kryper han ner bredvid mej i 90-cm:s sängen. Tätt tryckt intill mej somnar han djupt. Jag känner doften av alkohol och cigaretter, men är ändå bara lycklig över att han ligger där.
Samtidigt är jag otroligt nyfiken på vad han skrev vid skrivbordet.
Jag kan inte sova. Ligger bara där och väntar på att klockan ska gå. ”Vad skrev han??”.
Till slut smyger jag upp och tittar på pappret:
”FÖRLÅT! Jag var otrogen mot dig i natt. Med en man! Det var inte meningen. Det bara blev så. Jag berättar mer i morgon. Kram.”
Ibland liksom stannar tiden ett tag….och det gjorde den då. Och alla mina känslor hamnade i något slags tvättmaskin-tumult.
Jag stod en lång stund och tittade på honom – killen jag älskade så sanslöst mycket, fast han inte alltid varit så snäll mot mej….och så funderade jag på hur faan jag skulle reagera. Det kändes bara TOMT och kallt. Inuti.
Samtidigt kände jag mej på något sätt lättad över att han varit otrogen med en man. För jag tänkte att jag liksom inte blivit bortvald på något sätt, utan att han bara varit otrogen med något annat, som inte jag kan ge….
Det här var innan HIV och allt sånt! På den tiden fanns inga ”faror” än…
Jag åkte till jobbet och hela dagen gick jag som i ett töcken. Inuti levde känslorna rövare – hit och dit och upp och ner. Jag kunde inte äta, var kräkfärdig och det kändes som om tvåtusen fjärilar och myror var i krig med varandra inuti min kropp.
På kvällen när jag kom hem till mitt rum hittade jag en ny lapp, på sängen. På den stod det:
”Förlåt! Sätt på bandspelaren och lyssna!”
Jag satte på den och det som spelades var:
http://www.songlyrics.com/elton-john/sorry-seems-to-be-the-hardest-word-live-lyrics/
erviluca #mammatillfyrakillar 