I landet Gufgalien syr dom fast alla pojkars penisar i pungen varvid dom fäster hela paketet bakåt, mot rumpan. Detta görs när pojkarna är ungefär 4-5 år – ofta utan bedövning: Flera män håller i pojken, varvid en man utför ingreppet. Ett litet hål behöver också borras in i penisen, i mitten av den, för att urinen ska kunna komma ut.
När pojken blir äldre, och gifts bort, sprättas alltihop upp, för att han ska kunna ha samlag med sin fru, och för att de ska kunna göra barn. Om han inte lyckas genomföra ett samlag och/eller befrukta sin fru, kan det hända att han blir uppeldad, eller att någon i kvinnans släkt slänger syra på honom. Detta för att han är Ej Funktionsduglig. Det kan också hända att hans fru tar en ny man, eftersom hon behöver bli befruktad. Det är alltid mannens fel när kvinnan inte blir befruktad.
Männen i Gufgalien måste sköta hela hushållet samt passa upp på sin frus föräldrar, eftersom de lever flera generationer tillsammans och mannen är den som måste flytta till sin frus släkt. I Gufgalien vet man att pojkar föds för att föra släkten vidare med sin sperma, samt att ta hand om familj och hushåll. Dom är skapta till detta och har inget val. Ofta får dom heller inte gå i skolan. Det behövs ju ingen utbildning för att ta hand om barn och hushåll.
Att vänta och föda barn anses vara en väldigt tung och viktig uppgift vilket gör att mannen måste passa upp på sin fru när hon väntar barn. Att föda barnet är också en tung och jobbig uppgift, varför mannen måste utföra allt arbete i familjen under den tid kvinnan är gravid och föder barnet. Efter födelsen är kvinnan hemma och ammar barnet i 2-3 månader – därefter ska mannen ta hand om barnet och fortsättningsvis även hushållet förstås, medan kvinna arbetar utanför hemmet. Det är också kvinnan som bestämmer allt i hemmet.
Männen får inte gå ut själva, utan det krävs en kvinna vid deras sida för att de ska få gå utanför hemmets väggar. Man vet nämligen att män inte kan styra sina lustar, och gifta män har ju sina penisar ”fria” vilket innebär en risk. Männen ska också alltid ha ett slags lakan över hela sig, så att ingen kan se hur de ser ut, så att kvinnorna inte lockas att ta hem mannen till sig och låta honom befrukta sig, vilket inte är tillåtet. Om det ändå händer, och mannen blir påkommen, blir han avrättad direkt. Kvinnor får inget straff. Dom kan inte hjälpa om dom blivit lockade av en man.
Dom pojkar som inte får någon fru, förblir ihopsydda, och anses som andra klassens medborgare. Dom kan vem som helst spotta på, och behandla hur som helst, och de har ingen rätt att gå i skola, eller ta ett vanligt jobb. Deras kan endast jobba som slavar i någon familjs hushåll. De har inget människovärde.
Ja, så är det för männen i Gufgalien, men det ligger ju långt borta, så vad bryr vi oss om dom?
I Hovidduraland är det fritt fram att misshandla en man som visar sej på gatan, eftersom män ska vara inom hemmets väggar, och går dom ut måste dom ha med sej någon kvinnlig släktning, som skydd. Männen är nämligen som villebråd för kvinnorna. Om dom skulle se en ensam man ute, med vanliga kläder dessutom, skulle han bli påhoppad och både misshandlad och våldtagen – kanske t o m dödad – för män får inte gå utanför hemmet utan att ikläda sej tält. Det är bara kvinnor som rör sej fritt på gatorna, har arbeten och sitter på caféer i Hovidduraland.
I tidningen häromdagen kunde man läsa att en man grävts ner och blivit ihjälstenad av ett gäng uppretade kvinnor, eftersom han sprungit ur sitt hem utan tält på sej och därmed blivit jagad av en kvinna som velat locka honom hem till sej. Andra kvinnor fick syn på detta och fångade in honom och grävde ner honom. Att kvinnan blev lockad kunde ju inte hon hjälpa. Mannens ursäkt var att hans son hade sprungit ut efter familjens hundvalp som rymt ut genom dörren. Kvinnorna var så uppretade att dom också dödade mannens son samt hundvalpen.
I Falileein sitter det 10 000 män i fängelse eftersom dom rymt ifrån sina fruar, som misshandlade dom så mycket. Det är förbjudet för män att rymma ifrån sina fruar.
I Rudistan slängs det syra på uppstudsiga män, eller på män som säger emot, eller för att man tycker att dom är fula. Dom som inte dör av syran blir missbildade och ofta blinda. Ingen döms för brotten. Män är inte tillräckligt mycket värda och man anser att det är deras eget fel.
I Tramsstadien gifter man bort sina små pojkar till äldre kvinnor. Pojkarna är allt ifrån 6-7 år och upp till 15-16 år. Kvinnorna som dom blir bortgifta med är ofta i 40-60-årsåldern. Pojkarna får sköta hemmet och ta hand om släktingar till kvinnan, och kvinnan. Ofta utövar också kvinnorna någon form av sex med pojkarna, och dom måste ställa upp på vad kvinnan än begär. Om dom vägrar misshandlas dom.
Men allt det här sker i andra länder. Långt bort.
Och dessutom är jag kvinna, så varför skulle jag bry mej?
erviluca #mammatillfyrakillar 