Jag vaknade i natt av att Mellan höll på att fixa och dona. Jag snubblade upp som den 80-åriga kärring jag är mitt i natten, och lufsade runt och var ”mamma”;
”Har du passet med? Har du stoppat med nycklarna i fall jag inte är hemma när du kommer hem? Är pengarna nedstoppade?” osv.
Det är otroligt vad min hjärna kan gå från 0 till 100 på 3 sekunder när det Gäller, och nu Gällde det!
När jag sagt alla ”kloka” saker jag kunde komma på, gick jag och la mej igen och trodde att jag skulle kunna somna om. Är jag DUM, eller?!? Inte kan jag somna om innan Sonen är Safe and… away!
Så jag gick upp igen och sa fler ”kloka” saker….
….och gick och la mej igen. Och gick upp en gång till….ba´fatt jag måste säga några saker till, eller bara se till att allt Ordnade Sej.
Jag sa att ”OM du inte blir hämtad måste vi ju ringa taxi”, och sen gick jag själv igång på det, och kunde inte somna om….tills jag hörde Plinget, som sa att han fått SMS, som sa att dom var utanför – dom som skulle hämta – och SEN kunde jag somna…..
….inte direkt direkt, men ganska så.
NU är Mellan i Nerja, Spanien med sin klass. Och guuuuuuuuud vad jag skulle vilja leva om min ungdom i den tid som är nu – just nu!
Alternativt få följa med och vara ”en fluga i hörnet” eller nåt.
Men jag kan följa klassen på nätet, of course, på deras ”resesida”. Of course.
FÖRRITIDEN kunde inte ens föräldrar följa sina barn via telefon – men nu kan man följa dom till Världens Ände via internet.
Inte konstigt att dom slutat prata!
Dom behöver ju inte!