RSS Flöde

Dagsarkiv: 17 september, 2013

Jag fick en chock…./erviluca

 

….fast av en rätt fånig anledning.

Jag och Minsting är på Spec Savers (va? heter det så??) för att han ska få, och lära sej sätta in, linser. Vi står i kö bakom två tanter/damer med vita jeans och vita jackor på sig. Den ena är helt gråhårig, den andra har färgat håret brunt, men har grå utväxt. Dom ”tjattrar” sådär som bara tanter (kvinnor) kan göra.

Efteråt förstår jag att också Minsting uppfattat ”tjattrandet”, trots att han annars verkar helt ”borta”…. för jag frågar honom om han tyckte tanterna såg äldre eller yngre ut än jag…ha ha ha! Såååå fånigt att dra in honom i åldersnojan också…

Så ska den ena tanten boka en tid för ögonundersökning, och det blir ett evigt dividerande om vilken dag och tid hon kan och inte: ”….men då har du ju kaffebjudningen vet du, så då kan du ju inte… Nä, då är ju Mötet med….” osv. Till slut hittar dom en tid som hon kan komma och då säger optikern: ”Kan jag få ditt personnummer”, och det är DÅ jag drabbas av en Svår Chock.

Jag får andnöd och måste gå och sätta mej på en stol på sidan och andas djupt.

Nädå, skoja bara!

Men den SuperGamla Tanten är född samma år som jag!!!!

Jag får lust att peka på henne och ropa ut till Alla som vill höra (=ingen, typ): ”Ser jag lika gammal ut som hon??? Är jag verkligen i HENNES ålder??? TANTEN, som ska ha syjunta och kafferep. Är jag som hon? Är jag hon?”

Jag blir tvungen att spegla mej. Ser jag ut så? Näe, det tycker jag inte. Vad ser jag ut som? tänker jag….. Jag tittar noga i spegeln….38? 42? 52? 27? (ha ha ha!) ….men det är ju OMÖJLIGT att se åldern på SEJ SJÄLV! ALLA tycker ju att dom ser så UNGA ut. ALLA säger så, iallafall: ”Jag är 50 men ser inte ut som det alls”, säger alla och så tänker man: ”näe, du ser ut som 65!”.

He he he….

Pust.

Sen börjar jag ifrågasätta varför jag blir så upprörd och varför det spelar någon roll alls egentligen, och VARFÖR jag (och alla andra…. men mest jag, ibland…) vill se så jävla UNGA ut??? Vad är det för jävla larv?? Jag vill ju ändå inte att någon 30-åring ska flirta med mej. Det gör dom i och för sej redan, men….he he he…och då blir jag lite ”rörd” (”…men Lilla Gubben!….”) eller upprörd, för jag vill ju inte ha någon 30-årig kille. Jag har ju tamejfaan numera en SON som är 30 år!!

HerreGud!

Vad faan håller jag på med?

Det är nog det jag undrar egentligen.

Vadan denna rädsla för ålder, och fasa för att se gammal ut?

Det är väl skitsamma egentligen!?

Eller?

Fast det kanske har att göra med att jag är singel, och är ”ute på marknaden”, fast hemma liksom. Om ni förstår? Jag ska alltså vara Attraktiv så jag kan locka till mej en Karl – en slags påfågelhona. Typ. Fast dom är ju rätt fula, av vad jag minns….Nåja. Jag ska locka till mej En Snygg Karl – eller halvsnygg, iallafall. Och därför kan jag inte se ut som 65 år. Än.

SEN, när han dykt upp, och jag krokat/kedjat fast honom, så kan jag förfalla. Helt.

Ha ha ha!

Eller nåt.

 

Nytt! /erviluca

Lite Nytt i Livet:

Du kan sjunga gospell med Gabriel Forss. Började igår. Som vanligt gick jag ensam. Minns inte att jag någonsin börjat på något MED någon. Har alltid gjort Själv. Men det vore roligt ATT ha med sej någon kompis: Någon som vill hänga med? Måndagar kl. 19.00 i Filadelfiakyrkan i Stockholm.

Jag bestämde mej för att jag ville SE ordentligt och HÖRA ordentligt så jag gick och satte mej Längst Fram mellan en massa tanter, som var ”stammisar” (förstod jag). Tanterna kramades och pratade om ”gamla minnen” och hejade på folk som kom osv. Jag, och dom, var 1 timma ”för tidig” (för det stod på nätet att det behövdes första gången), och salen fylldes långsamt med tanter, kvinnor, tjejer….och en och annan man/kille.

Sen kom Gabriel, och OJ vad ”folk” var duktiga! Stämmorna sattes nästan direkt och det lät jättefint! Tyvärr hade jag råkat sätta mej bland altarna, så nästa gång får jag sätta mej till vänster istället för till höger, för det var jättesvårt att hålla sopranstämman mitt ibland altarna. Men men shit happens.

 

Nytt jobb. På måndag ska jag börja jobba som skolkurator. Här hemma på ”min gata”. Det ska bli spännande.

Det blir liksom som att ”Gå i fängelse. Gå direkt i fängelse utan att passera GÅ”. Ha ha ha! Nejdå, det var inte riktigt så jag skulle skriva!

Jag menar det blir som att ”cirkeln sluter sej”, eftersom skolkuratorsjobbet var ett av dom första jobb jag hade som nybakad socionom. Men i efterhand så här kan jag säga att det är bra att ”ha lite i ryggen” när man  jobbar som skolkurator. Och det har jag nu. Och jag ska få eget rum. Det ska bli så härligt! Från att ha suttit i skrivlandskap kontorslandskap, till att ha haft ”skrivbordet i bilen”, till att ha ett Riktigt Skrivbord i ett Eget Rum. Sen får vi välan se hur det blir….efter 13 år inom Socialtjänsten och 6 månader i en privat firma, som familjeterapeut. Blir det Framåt, Uppåt, Bakåt eller mittimellan?  Framtiden får utvisa.

Nya linser. ”Lilla” kära Minsting har nu under några månader fått pröva på hur det är att ha glasögon. Det har varit en väldigt lättnad för honom av vad jag förstår, och han förstår nu hur dåligt han såg INNAN han började titta genom sina glasögon (för hur kan man veta hur dåligt man ser/hör innan man provat på att se/höra Ordentligt?! ”Ser du dåligt?” ”Vet inte, för jag vet ju inte hur DU ser”, liksom.

IDAG ska han få linser!

Hugo och hundarna sept 13 016

Han har VÄGRAT ha glasögon i skolan, och nästintill VÄGRAT gå till skolan ”utan att se”, eftersom han ”får så ont i huvet”, och ”missar så mycket”. Med lilla stora Minsting vet man inte säkert vad som är vad eftersom han också är en avancerad och välutvecklad ”drama-king”, och är fantastiskt duktig på att ”agera sjuk” och leva ut sina dramatiska känslor, men jag hoppas innerligt att linserna kommer att lösa mycket av detta, och att han börjar gå till skolan igen, utan bök och stök hemmavid innan.

……………………………………………………………..

Och bilen är fortfarande ”trasig” (troligen behöver den nytt batteri).

Någon sa: ”Kolla om det bubblar eller inte”, varvid jag öppnade motorhuven och stirrade på batteriet och undrade: ”Var faan ska det bubbla? Eller inte.”

……………………………………………………………….

Och extrarummet är fortfarande inte uthyrt (har jag skrivit om det?).

Det är så mycket man ska ordna och fixa med när man är ensam om allt, och har både barn och hundar och heltidsjobb. Jag orkar och hinner inte med allt.

Men i slutänden brukar ju allt bli gjort till slut….på något underligt, eller självklart, sätt.

By me! Of course. Who else?

🙂