RSS Flöde

Etikettarkiv: roligt

Nytt! /erviluca

Lite Nytt i Livet:

Du kan sjunga gospell med Gabriel Forss. Började igår. Som vanligt gick jag ensam. Minns inte att jag någonsin börjat på något MED någon. Har alltid gjort Själv. Men det vore roligt ATT ha med sej någon kompis: Någon som vill hänga med? Måndagar kl. 19.00 i Filadelfiakyrkan i Stockholm.

Jag bestämde mej för att jag ville SE ordentligt och HÖRA ordentligt så jag gick och satte mej Längst Fram mellan en massa tanter, som var ”stammisar” (förstod jag). Tanterna kramades och pratade om ”gamla minnen” och hejade på folk som kom osv. Jag, och dom, var 1 timma ”för tidig” (för det stod på nätet att det behövdes första gången), och salen fylldes långsamt med tanter, kvinnor, tjejer….och en och annan man/kille.

Sen kom Gabriel, och OJ vad ”folk” var duktiga! Stämmorna sattes nästan direkt och det lät jättefint! Tyvärr hade jag råkat sätta mej bland altarna, så nästa gång får jag sätta mej till vänster istället för till höger, för det var jättesvårt att hålla sopranstämman mitt ibland altarna. Men men shit happens.

 

Nytt jobb. På måndag ska jag börja jobba som skolkurator. Här hemma på ”min gata”. Det ska bli spännande.

Det blir liksom som att ”Gå i fängelse. Gå direkt i fängelse utan att passera GÅ”. Ha ha ha! Nejdå, det var inte riktigt så jag skulle skriva!

Jag menar det blir som att ”cirkeln sluter sej”, eftersom skolkuratorsjobbet var ett av dom första jobb jag hade som nybakad socionom. Men i efterhand så här kan jag säga att det är bra att ”ha lite i ryggen” när man  jobbar som skolkurator. Och det har jag nu. Och jag ska få eget rum. Det ska bli så härligt! Från att ha suttit i skrivlandskap kontorslandskap, till att ha haft ”skrivbordet i bilen”, till att ha ett Riktigt Skrivbord i ett Eget Rum. Sen får vi välan se hur det blir….efter 13 år inom Socialtjänsten och 6 månader i en privat firma, som familjeterapeut. Blir det Framåt, Uppåt, Bakåt eller mittimellan?  Framtiden får utvisa.

Nya linser. ”Lilla” kära Minsting har nu under några månader fått pröva på hur det är att ha glasögon. Det har varit en väldigt lättnad för honom av vad jag förstår, och han förstår nu hur dåligt han såg INNAN han började titta genom sina glasögon (för hur kan man veta hur dåligt man ser/hör innan man provat på att se/höra Ordentligt?! ”Ser du dåligt?” ”Vet inte, för jag vet ju inte hur DU ser”, liksom.

IDAG ska han få linser!

Hugo och hundarna sept 13 016

Han har VÄGRAT ha glasögon i skolan, och nästintill VÄGRAT gå till skolan ”utan att se”, eftersom han ”får så ont i huvet”, och ”missar så mycket”. Med lilla stora Minsting vet man inte säkert vad som är vad eftersom han också är en avancerad och välutvecklad ”drama-king”, och är fantastiskt duktig på att ”agera sjuk” och leva ut sina dramatiska känslor, men jag hoppas innerligt att linserna kommer att lösa mycket av detta, och att han börjar gå till skolan igen, utan bök och stök hemmavid innan.

……………………………………………………………..

Och bilen är fortfarande ”trasig” (troligen behöver den nytt batteri).

Någon sa: ”Kolla om det bubblar eller inte”, varvid jag öppnade motorhuven och stirrade på batteriet och undrade: ”Var faan ska det bubbla? Eller inte.”

……………………………………………………………….

Och extrarummet är fortfarande inte uthyrt (har jag skrivit om det?).

Det är så mycket man ska ordna och fixa med när man är ensam om allt, och har både barn och hundar och heltidsjobb. Jag orkar och hinner inte med allt.

Men i slutänden brukar ju allt bli gjort till slut….på något underligt, eller självklart, sätt.

By me! Of course. Who else?

🙂

Tröttsamt tonårs-beteende…/erviluca

Postat den

Ofta tycker jag det är lite charmigt med tonårsbeteendet – speciellt när det är Andras tonåringar som ”beter sej”; När luggen hänger ner över ögonen – även om dom inte har någon lugg (det är fantastiskt hur dom kan få en ”icke-lugg” att hänga över ögonen!) – och dom tittar tjurigt fram under ”luggen” och fräser något ohörbart, irriterat. Eller mumlar något, surt. Då kan jag bli alldeles pirrig av ….kärlek (!) till dessa klumpiga, otympliga, tafatta små stora tonåringar.

Men det är inte lika charmigt alla dagar. Och ibland är det inte alls roligt eller charmigt, när det handlar om ens EGNA barn.

Det FINNS tonåringar som bockar och niger och kramar om sina mormödrar och farfäder och kusiner och hela fadderullan, tackar för maten och leeer och berättar om sina liv och tankar, och att dom ska bli Ingenjörer när dom blir vuxna och sånt.

Och OJ så Treeeevligt det är. Men jobbigt också. För ”En-som-inte-har-såna-barn”eller för ”En-som-har-tonåringar-som-är-buttra-inte-svarar-på-tilltal-och-tittar-under-lugg-kroniskt” och för ”En-som-har-barn-som-aldrig-tackar-för-maten-eller-frågar-om-dom-kan-hjälpa-till-att-diska” etc.

”Vad-har-jag-gjort-för-feeeeel?!?” liksom. Eller ”Vad-är-det-för-feeeeel-på-MITT-barn?!?!”

My Perfect Son.

Men med 30-årig Äldste son veeeet jag att det går över. Han hade sin ”butter-period” också, och ”tittade under lugg” en hel del, luktade svett och fotsvett och ville inte duscha….Ni skulle se honom idag!! HerreGud! Klok, smart, vältalig, hjälpsam, snäll, kärleksfull, underbar och och och….. TROTS att han mumlade och sa ”vet´nte” när man frågade honom saker, då.

För DET gör ”dom” också; Svarar ”vet´nte” heeeela tiden.

”Tycker du om potatis?”

”Vet´nte…”

”Tycker du cykeln är fin?”

”Vet´nte….”

”Är du hungrig/trött/dum-i-huvet/knäpp/gullig/svettig?”

”Vet´nte…”

”Vill du följa med till Florida och gå på Disney World?”

”Vet´nte…”

Och dom rör knappt på munnen när dom säger det, så ofta hör man inte, men mumlet låter som ”vet´nte”.

Sen går dom in i sitt rum, stänger dörren….

….och så hör man (genom dörren):

”HA! HA! HA! Han är inte klok! Såååg du när han skjöt med snipern där bakom lådan?!? AKTARE han kommer där, bakom hörnet!! HA! HA! HA! Du är inte klok! Fatta!!”

Pust.

Ont i huvet…/erviluca

Postat den

Jag har nu klivit in i en ”ont-i-huvet-period”. Såna perioder är TUNGA! Allt jag gör är TUNGT och JOBBIGT. Ljus är jobbigt och ljud är jobbigt. Allt är jobbigt – t o m sånt som är roligt.

Helst skulle jag vilja sova mej igenom såna perioder. Som tur är går dom över. Efter en eller två veckor. Om jag har tur. Den sista tiden har jag också sett små lysande bollar i synfältet, och t o m någon slags ”aura” runt folk….

Inte kul.

Tråkigt.

JOBBIGT!

Jag vill fixa färdigt hemma. Och snart är det färdigt. Jag har dock inte fått någon sovplats. Är det typiskt mej, eller inte? Jag ska sova i den smala soffan när jag har grabbarna Grus och dom veckor jag är utan dom, sover jag i Mellans säng. Den är skön, och i hans rum känner jag mej ”hemma”.

Igår köpte jag en fåtölj via blocket. Jättestor. Bred. ”Amerikansk”. På bilden såg den grå ut, men den var beige. Ja, ja, shit happens. Jag orkade inte leta vidare, men grå hade varit snyggare (eftersom soffan är svart).  Jag tror att en zebra-randig filt skulle vara snygg på fåtöljen (fast den är fräsch) så det måste jag fixa.

Sen vill jag ha en ”ligga-och-fisa-i-soffan-vecka” och titta på ”intelligensbefriande-tv-program” och kanske ”dricka-ett-glas-vin” (men inte om jag har ont i huvudet, förstås). ”Fis-soff-vecka” kan jag inte ha när jag har pojkarna, men veckan därpå!

Fast å andra sidan är det dags för en massa skolavslutningar och sånt där nu….Skolresor, picnicar, ”saker-som-måste-fixas-NUUUU-helst-igår!” Och gamla lägenheten ska flyttstädas och jag måste planera lite för sommaren…

Tänkte skicka Storing och Mellan till min syster i USA, men trodde det var billigare….Blev lite svettig när jag såg vad dyrt det skulle vara att skicka iväg dom någon vecka eller två…*suckar*

Och så ska bostadsförsäljningen avslutas, och jag kommer att få PANIK över att pengarna inte kommer att räcka till dom skulder jag hade tänkt….

…så jag skulle helst vilja blunda och hålla för öronen och inte lyssna och inte se och inte höra och bara krypa under en sten i skogen…..

…eller bli 5 år igen och låta Någon Annan Vuxen ta hand om allt!

Guuuuuud, vad skönt det skulle vara!