Dagsarkiv: 15 mars, 2013

”Du är så himla bra!” sa hon /erviluca

Postat den 15 mars, 2013 av Erica Leijonhufvud

”Du är så himla bra!”, sa hon.

”Du ger liksom exempel från Livet, från ditt eget och andra exempel…och då känner man liksom att man inte är så himla konstig som man trodde, och man känner sej liksom mer NORMAL och VANLIG….för ibland har jag trott att jag är ENSAM om att känna så här och göra som jag gör, men när jag hör dej prata och berätta förstår jag att jag inte är det, och då känns det så bra!”

”Jag var orolig då när jag skulle få byta terapeut…Jag undrade hur det skulle bli och vem det skulle vara…och så kom DU…och nu tycker jag att du är MYCKET BÄTTRE än hon den där jag hade förut…”

”Med henne satt jag liksom så här och tittade i taket ibland och visste inte vad jag skulle säga…och det blev tyst ibland och jag visste inte vad jag skulle säga….och då satt hon också tyst….och hon satt liksom rak i ryggen och var så…DUKTIG hela tiden…och FIN och det kändes liksom som om hon var mer värd än jag…Men med dej känner jag att vi är lika! Att du förstår. Du liksom kan så mycket och berättar alla exempel…och du VET liksom, men ändå känner jag mej som om vi är lika! Och vi är ju aldrig tysta! Vi pratar ju hela tiden, du och jag. Med dej går det liksom FRAMÅT hela tiden!”

…sa hon idag.

Gissa om det kändes BRA!!!??!!

 

2 kommentarer

Publicerad i Uncategorized och märkt , , , , , . Bokmärk permalänken.

Barn äger! /erviluca

Postat den 15 mars, 2013 av Erica Leijonhufvud

Jag älskar barn. Jag har alltid älskat barn. Jag kommer alltid att älska barn.

Givetvis älskar jag mina egna MEST, men åh, vad alla barn är härliga!

Så äkta, så raka – så…..underbara!

Jag älskar att prata med barn, leka med barn, titta på barn, STUDERA barn! I alla åldrar.

Varje gång jag träffar ett barn, tänker jag: ”Åh, vad jag älskar barn!”

Ibland när jag varit på någon bjudning där det varit ett gäng barn, har jag hamnat bland barnen, och mått så bra, men nästan skämts för att jag väljer att sitta på golvet och leka ”mamma-pappa-barn” istället för att umgås med dom vuxna…

Idag träffade jag en 10-årig kille som haft det lite jobbigt i livet. En helt underbar kille! Han ska prata med mej om det våld han bevittnat, men vi pratar om ”allt möjligt” eftersom han tycker ”det är så kul att prata med dej”. Det kan han väl få, då´rå!

Jag gör lite listor där han får säga vad som var Värst och ”HUR illa det var på en skala från 0-10”. Han svarar snällt och lydigt. Men han verkar lite uttråkad så jag frågar honom vad han VERKLIGEN vill prata om.

”Jo, jag har en grej som jag vill fråga dej….”, säger han då.

”Fråga på bara!” säger jag.

”Jo, jag undrar när man får sitt Adamsäpple?” frågar han då.

Givetvis blir jag lite överraskad av frågan, men det är just det här som är så HÄRLIGT med barn: Dom är så äkta och raka! Det var just DEN frågan som var viktig för honom just då, och dessutom kanske det var lite svårt att fråga mamma – jag vet inte. Men han tyckte att jag verkade vara en person som kan svara på en sån fråga.

Sen pratar vi om puberteten, och jag får veta att han ”absolut inte” vill ”få hår lite här och där” och att han ”absolut inte” vill ha ett adamsäpple. Han vill vara, och se ut som, han gör JUST NU hela livet!

Jag förklarar att han säkert inte vill det om några år, att man förändrar sej, att mina söner sa likadant i samma ålder, men att dom några år senare ville utvecklas, precis som ”alla andra”. Jag ser att han nästan inte tror mej, men han nöjer sej med svaret.

Vad man har Adamsäpplet till vet jag inte riktigt, så det lovar jag att Googla.

Den killen är bara UNDERBAR!

Jag sa det till honom idag: ”Du är så himla MYSIG!!” sa jag.

”TYCKER DU??” sa han.

Sen skrattade han lyckligt och sa, liksom rakt ut i luften: ”Jag är mysig”.

Lämna en kommentar

Publicerad i Uncategorized och märkt , , , , , . Bokmärk permalänken.

Minsting är trött /erviluca

Postat den 15 mars, 2013 av Erica Leijonhufvud

Minsting, 180 cm ö h, är trött. Superdupertrött! Supderduperdundermegatrött!

Det är inte konstigt när kroppen exploderar åt alla håll med allehanda utväxter, VÄXANDE hit och dit och utveckling. Men man måste ju gå till skolan ändå! Har jag hört…  😉

Natten mellan söndag och måndag fick jag ett SMS i timmen hela natten där det stod ”Jag kan inte sova!”. När morgonen kom, och jag läste SMS:en, tyckte jag synd om honom och lät honom sova, och slippa skolan.

Natten mellan måndag och tisdag fick jag också ett SMS i timmen hela natten där budskapet upprepade sej: ”Jag kan inte sova!”. När morgonen kom lät jag honom sova ett tag, men väckte honom sedan för att dygnet ska bli rättvänt.

Natten mellan tisdag och onsdag fick jag också SMS varje timme, men väckte honom ändå ”i tid” och sa att ”Du måste gå upp ändå! För du måste vara trött på natten, och det är du inte om du sover på dagen!”. Det var jättesvårt att väcka, men det gick till slut.

På onsdag kväll sa jag att ”Du MÅSTE gå till skolan oavsett om du sover eller inte på natten och du får INTE SMS:a mej mer på natten!”. På natten fick jag ETT SMS: ”Jag kan inte sova, men jag minns inte om jag fick SMS:a dej eller inte…”.

På torsdagen kom han upp, men inte i tid, och jag var tvungen att åka till jobbet…. När jag kom hem sov han djupt tillsammans med Milton: ”Det var Milton som ville gosa så jag la mej i sängen med honom…inte för att sova, utan för att Milton ville det…” sa han som försvar.

I natt fick jag ett SMS: ”Jag har ont i magen!”. Ärligt talat tror jag inte på det, men jag orkar inte väcka och väcka och väcka och stressa och få hjärtinfarkt och alla andra infarkter – för det är otrooooligt stressande att försöka få upp en stor Dunderklump som bara vänder sej om och sover vidare – så han är hemma idag också. Nu sover han (08.45).

 

 

Ja, både Storing och Mellan har haft såna här perioder i högstadiet. Men båda hade det i åttan. Minsting går i sjuan…. Men han växer så att det är inte klokt, så det kanske är hans fysiska utveckling som tar fart tidigare än dom andras.

NÅGOT måste jag ju få skylla på!!

Spelberoende? Tja…det också. Kanske.

Igår tänkte jag:

 ”Nu är det bara två år kvar så är grundskolan slut för Minsting också, och man kan slappna av.” För så har det varit med dom andra. Två år kvar, av jobbiga läxor, krav och ”hinna till skolan” och utvecklingssamtal och hela tjottablängen!

NÄR MINSTING GÅR UT 9:AN ÅR 2015 HAR JAG HAFT BARN I GRUNDSKOLAN OAVBRUTET I SAMMANLAGT  25 ÅR!!!

Inte konstigt att jag är trött på att tjata om skolan och läxor och….bla bla blaaaaaaaa!

BLA!

 

 

Lämna en kommentar

Publicerad i Uncategorized. Bokmärk permalänken.