Brända maränger! /erviluca

(Detta är inte mina brända maränger, utan någon annans brända maränger…Mina var plattare och fulare och mer brända….)

Jag har aldrig varit speciellt intresserad av matlagning eller bakning (tyvärr!). Jag har snarare sett matlagning som ett Nödvändigt Ont. Men under åren med mina barns pappa lärde jag mej en del om matlagning (för han är skitduktig!) – tex att man inte behöver följa recept och att man kan experimentera lite osv, och då blev det liiiite roligare….Men att jag skulle få matlagning till ett intresse, finns inte på världskartan….

Nåja.

Jag HAR försökt baka vid några tillfällen. Sockerkaka går ganska bra. Kladdkaka har jag också lyckats få till några gånger. Bullarna har blivit skorpor…Bröd smakar torrt….Näe, att baka är inte min grej heller.

Men skam den som ger sej! Maränger har jag försökt baka X antal gånger….men dom har alltid blivit för smetiga och platta… Så igår skulle jag ge mej på det igen….

Fyyyyy, vad man måste vispa och vispa och vispa och vispa……….-”zzzzzzzzzzz….Oj! Somnade jag?!?”

Pluttarna blev lika platta, om inte plattare (!) den här gången. Suck! Jag bara orkar inte vispa tills smeten är ”vit och hård”….utan vispar tills den är….”lite lagom”…..

Sen tänkte jag ha dom i ugnen liiiiite längre, så att dom inte skulle bli så smetiga…..

Vad hände?!? SVARTA maränger!

Bara så ni vet: SVARTA maränger luktar illa och är INTE goda!

Blä!