Jag kan känna mej rätt okey…rätt snygg…ibland…och helt okey….
Och sen flanerar jag runt i någon klädaffär och tar några tröjor från en ställning, går in i ett provrum och har redan bilden i huvudet av hur snygg jag kommer att se ut i detta plagg.
Men först måste man ju klä av sej…. och så står jag där i hela min nakenhet och speglar mej från alla håll….och självförtroendet som kanske var 7 av 10 möjliga, hamnar på -3 (MINUS tre!). Suck! Det är knappt att det är någon idé att prova kläderna, för det är liksom ”kört”….Livet är slut…Man kan inte se ut som jag. Och egentligen har jag ingen…levnadsrätt… Så illa känns det!
Och jag undrar: ”Hur faan står Stenis ut?” och ”Varför spyr inte alla arbetskamrater av avsmak när dom ser mej komma vaggande med all min fetma…som väller ut…” och så känns det så ”kört!”. Det är liksom KÖRT! Det går inte att banta bort allt fläsk! Och jag orkar inte! Jag har gjort mina tappra försök ungefär…..*räknar*….473 gånger…tidigare i livet.
Och hur kan man vara så jävla dum i huvet att man bantar när man är smal som ett streck?? För det gjorde jag då. Förr. När jag var ung och smal. Och SNYGG!
Jag var smal och snygg och vältränad, och kände mej ful…och tjock….Nöp i skinnet och sa: ”Fett!”.
Suck!
Men NU!!! Oj oj oj! Nu är det nästan ett KRAV: Banta eller dö! Lite så…
Jag bestämmer mej iallafall för att göra mej av med ALLA speglar hemma, och sluta spegla mej helt. För jag blir bara arg, ledsen och besviken…
Djupt deprimerad travar jag sedan hemåt och möter ”Madde” på vägen:
-”Hallååå!” ropar hon och kommer rusande. ”Heeej! Hur är det?!? Har du gått ner i vikt?!” frågar hon glatt.
-”Eeeeh, va?!? Skojar du?!” Jag försöker se om hon är ironisk.
-”Absolut inte!” säger hon och ser allvarlig ut.
-”Näe, snarare tvärtom…” svarar jag….
-”Jaha…Det kanske är kläderna då….Förut hade du kanske mer bylsiga kläder?”
-”Eeeeh…tack? Eller?”
Och sen ger jag henne en stor kram för att hon drog mej upp från min djupa Provrumsdepression….
Pust!
erviluca #mammatillfyrakillar 
Alltså! Försök trivas med dig själv och din vikt!Kram Pia
GillaGilla
Jamen alltså….Jag har jobbat med detta lika länge som jag levt…Hur gööör man? Alltså, på riktigt på djupet? Av och till funkar det okey…men däremellan liiiiider jag….JAG! Ingen annan. Tror jag… 😛
GillaGilla
Känner igen det där med provrummet men idag så gick jag in i ett sådant och trodde att jag skulle avslöjas. Ja att min tro om att jag numera ser helt okej ut efter att ha tappat lite vikt skulle avslöjas som en bluff. Men vet du, för första gången på åratal så kände jag att jag såg helt okej ut. Tycker förresten att de kan sätta upp draperier för speglarna i provrummen så kan man få välja själv när eller om man drar bort dem för att spegla sig. Jag slipper helst se mig i trosor och bh (även om jag ser bättre ut nu än förut) men jag kanske vill se mig med den där klänningen på liksom. Eller så kanske man bara vill prova och känna efter, inte spegla sig. Skönt att din kompis kom och sa det där! Då rycks man upp ur sin lilla självömkansdvala tillräckligt länge för att komma ur den något. Kram!
GillaGilla
Ja, och jag känner mej som ett riktigt ego! Vem bryr sej om hundra år liksom… suck!
GillaGilla
Provrum kan vara fruktansvärt jobbigt.
GillaGilla
Jaaa, verkligen! 😦
GillaGilla
själv undviker jag speglarna så det e aldrig nåt problem=)
GillaGilla
Va bra! Jag ska försöka köra med den metoden också…
GillaGilla
Åh, vad jag känner igen mig!När man tycker att man har hittat nåt riktigt fin och är så glad ändå tills man ser sig själv i dessa förbannade speglarna.Sen vill man helst aldrig gå ut mera….Men vilken härlig människa du mötte!
GillaGilla
Ja, rätt kommentar vid rätt tidpunkt, verkligen….Varför fixar dom inte till provrummen så att belysningen är mer behaglig och speglarna förminskar lite….Bara liiiiite….Iallafall EN spegel kan förminska liiiite…. 😛
GillaGilla
Tumme ! Du skriver egentligen om mig , tror jag. Det där är jag på pricken. Fast jag har inte bantat utan svultit i unga år pga Crohn helt ofrivilligt. Nu sitter man alltså här, fy faan säger jag det här är inte jag !!!!!! Vem är människan ?Vi får hoppas vi duger att gillas ändå, trots att man är olycklig och överviktig. Bättre det än skitviktig, hahaha, patetiskt försök att trösta oss.Upp med dubbelhakorna, vi är ändå bra kvinns värda att älska !!!!!!!Ha det gott !Kram
GillaGilla
Härligt skrivet!Tack!Kram!
GillaGilla
alltså… jag tycker de borde sätta upp speglar som får en att se slankare ut!! man skulle få bättre självförtroende, handla mer i butiken för att man känner sig nöjd… en vinnvinn- situation :o)
GillaGilla
Precis! Så tycker jag med!
GillaGilla