RSS Flöde

Månadsarkiv: juni 2019

VAR ska hon bo? VEM ska hjälpa henne? (långt och utan bilder…) /erviluca

Postat den

En liten flicka kom till Sverige med sin mamma och sina syskon när hon var i yngre tonåren. Hon hade då varit utsatt för svåra övergrepp i sitt hemland och var traumatiserad. Även mamman var svårt traumatiserad (och möjligen också lågbegåvad?).
De tre syskonen placerades i tre olika familjehem, vilket även det upplevdes som ett ”övergrepp” av denna tonårsflicka. Hon förstod inte varför hon placerades och hennes upplevelse var att hon ”togs ifrån mamma” pga ”inget speciellt”. Hon fick ingen behandling i sitt nya hem, utan förväntades bara anpassa sig (?) och lära sig ett nytt språk i ett nytt svenskt hem.
Några år senare träffar jag denna unga kvinna och hon är då gravid (och hon berättar då ovanstående). Jag ska, tillsammans med mina två kollegor, hålla i en förlossningsförberedande kurs och kvinnan är en utav deltagarna. Hon har med sig sin (biologiska) mamma varje gång (och vår upplevelse är att mamman är lågbegåvad, men vi vet inte. Det kan vara traumatiserat beteende…).
Den unga kvinnan är mycket sluten och vill helst inte säga någonting vid våra möten, där vi ofta uppmuntrar de gravida kvinnorna och deras partners/mammor/medföljande att uttrycka tankar, ställa frågor etc. Hon är negativ och avvaktande emot oss. Dock vågar hon efter några gånger ställa frågor, och dessa frågor handlar uteslutande om kejsarsnitt.
Vi har ett uppehåll efter den förlossningsförberedande kursen och alla barn föds. Därefter startar vår s k ”babygrupp” där de nyblivna mammorna (UNGA FÖRÄLDRAR, dvs föräldrarna ska vara UNDER 23 år gamla) kommer en gång i veckan och vi pratar om barnets utveckling, mammakroppen, relationer etc.
Nu har det hänt något med den unga mamman och hon har knutit an fint till sin lilla son. Hon är mer öppen och mer aktiv vid våra möten, ställer frågor och ”tycker till”. Även i denna grupp har hon med sig sin mamma vid varje tillfälle och de hjälps åt att hålla i babyn. Den unga mamman är mycket fin med sin son och vi ser att hon uppmärksammar varje litet knyst ifrån babyn och vi känner oss trygga med hennes sätt att hantera sin lilla son.
Efter några gånger kommer mamman till oss och berättar att hon och babyns pappa har separerat och att hon ska bli utkastad från det boende hon har eftersom hon inte kan betala hyran själv. Hon är stressad och orolig och frågar om vi kan hjälpa henne. Vi uppmanar henne att kontakta Soc, men hon är ”rädd för soc” eftersom de ”kan ta barn”. Hon har själv ”blivit tagen” ifrån sin mamma, så upplevelsen kring detta är jobbig. Vid detta tillfälle berättar hon ovanstående berättelse om sin bakgrund.
Vi menar att soc inte ”tar barn” om relationen till mamman är fin och trygg. Mamman ammar sin son helt och vi säger flera gånger att soc ”tar inte barn” från fungerande relationer. Men hennes upplevelse är en annan. Hon anser att hon ”togs ifrån mamma utan anledning”.
Den unga mamman upplevs som ”ung” och ”naiv/oerfaren” och med lite kunskap kring hur samhället fungerar etc. Detta troligen pga av att hon ÄR ung, men också pga att hon har ett obearbetat trauma kvar i sin kropp och/eller att hon inte fått den upplysning och information hon behöver få för att förstå samhället och samhällets funktioner (eller för att hon helt enkelt inte lyckats ta till sig den informationen).
BVC (eller MVC) anmäler mamman och barnet till Soc, som gör en utredning, som mamman visar för oss vid ett besök i början av juni 2019. Hon förstår inte riktigt vad det är hon ger oss, men jag berättar att soc utrett henne och barnet och kommit fram till att hon har en fin relation till sin son och att hon är en bra mamma. Hon blir lättad, men är ändå orolig: ”Kan de ta mitt barn?”.
Mamman har ingenstans att bo. Vi förstår inte riktigt hur allt gått till, men hon ska av soc blivit erbjuden en placering i ett familjehem med sin son, i en stuga på tomten ”långt ute på landet” (?) och hon har tackat nej pga hon är rädd för boenden ”på marken” och ”i skogen/på landet”. Vi försöker förklara det tokiga i att tacka nej när man inte har något alternativ, men det berättat hon att hon då lyckats få: Hon hade hittat ett boende (ett rum) i Farsta (där hon bodde en månad, men blev utkastad eftersom hennes baby skrek på natten).
Nu är hon hos oss och säger: ”Kan ni hjälpa oss/mej?”.
Vi hjälper till med att ringa till Soc. Vi ringer till S:s kommun där de fortfarande är aktuella pga att utredningen inte har stängts än. Den utredande soc sekr är på semester så jag får prata med chefen. Hon är MYCKET MOTVILLIG till att kliva in och hjälpa till på något sätt och hänvisar till F kommun (där mamman och babyn bodde 1 månad i ett rum). Jag förklarar situationen men hon säger, att ”om mamman inte hittar ett boende till sig och sin baby, kan vi bli tvungna att ordna tak över huvudet för BABYN.”
Allt det den unga mamman är rädd för blir ett underliggande hot. Jag frågar om soc verkligen kan tänka sig att familjehemsplacera en baby på 3 månader som har en jättefin mamma med fin anknytning och hel-ammas för att hon hamnat i den situation som hon har: Ett LITET nätverk med en mamma som inte riktigt kan stötta och hjälpa (har alltså själv svårigheter), att det tagit slut med barnets pappa och hon kunde inte betala hyran ensam och blev bostadslös, att hon inte hittar tak över huvudet….
”Vi har inga lägenheter”. Nej, jag vet, men ibland kan man hjälpa till på annat sätt. Man kan åtminstone vara respektfull, trevlig och omtänksam. Till slut säger chefen att de kan ordna med tak över huvudet över helgen, och senare får jag veta att mamman och babyn fick bo på hotell fredag kväll till måndag morgon. Sen ska de ut.
Mamman söker hjälp på försörjningsstöd i samma kommun, eftersom hon inte förstår VAR hon kan söka hjälp, och vilken. Där får hon nobben. Hon har ekonomi ”över norm” (med bidragen; föräldrapenning och barnbidrag) och de kan inte hjälpa henne. Hon SMS:ar mig igen och säger att hon inte vet vad hon ska göra. Jag ringer F kommun och frågar om hon är välkommen där. Nope.
Jag ringer chefen i S kommun igen, men nu kan hon inte prata med mig eftersom jag inte har mamman i rummet. Jag ber henne berätta hur man gör ”OM en person behöver…och om den personen….” etc. Chefen berättar ”rent allmänt hur man gör” och avslutar med att hänvisa till F soc. Jag säger att F soc kommer att säga att hon tillhör S kommun. Jag har jobbat på soc i 13 år, jag vet hur det kan gå till….och jag VET att hon tillhör S kommun. Chefen menar att hon måste vända sig till F soc.
Jag ringer F soc och frågar. Nej, hon är inte välkommen dit. Hon tillhör S. Jag ringer S kommun och pratar med den ekonomiska handläggare mamman träffat där. Han säger att hon har ekonomi över norm och att de inte samarbetar över gränserna på soc. Hon kan inte få stöd av honom/den sektionen. Varför jobbar ens SOCIONOMER på ekonomiska sidan på Soc?
Heja Soc! Ni hjälper verkligen människor i nöd! NOT!
En svensk ensam UNG mamma med en liten 3 månaders baby som inte har ett fungerande nätverk och som är lite naiv och lite ”ung” är utan bostad….
OM hon andas att ”det inte funkar” så ”hotar” soc med att ”ta barnet” trots att det verkligen inte vore för BARNETS bästa…. Och det skrämmer skiten ur den unga och kärleksfulla mamman.
VAD SKA HON GÖRA?
Jag säger: ”Berätta SANNINGEN för soc, så de förstår hur utsatt du är!” Men sen tar jag tillbaka det. SANNINGEN kan göra att de ”tar babyn” trots att hon är en jättebra mamma! Så fort hon förtvivlat säger: ”Jag vet inte vad jag ska göra???” så säger soc ”….som MAMMA borde du ha PLANERAT…”.
Inga förturer finns till bostäder, hon har inget fast jobb (hon blev gravid så tidigt), men dock föräldrapenning och barnbidrag och hon kommer att få bostadsbidrag om hon får en bostad.
Hon bör ju inte ”bo runt” med en baby, men det är det som soc föreslår. De har inga bostäder och kan inte hjälpa. ”Fixa boende själv!” säger de till henne.
VEM/VILKA ska hjälpa en unga mamma utan bostad?

Hon behöver få vara kvar i Stockholms län eftersom det LILLA LILLA nätverk hon har finns här. Och hon vill träffa sin mamma mycket eftersom flera år förlorades när hon var placerad….

FÖRSLAG?

NÅGON?

Annons

”Jag vill inte ha slöja, men jag MÅSTE!” /erviluca

Postat den

Hon sätter sej i soffan med en djup suck.  Vi pratar lite om alla möjligt först, men sen börjar hon berätta:

C0D2D133-B689-4EE2-8A36-06091715768E

 

Jag började först i en skola där jag blev mobbad rätt snabbt. Det gick inte att stoppa mobbningen så mamma bestämde att vi skulle flytta och jag skulle få byta skola. Då hade jag kommit upp i den åldern att jag måste börja ha slöja och såna här tantiga kläder… (hon gör en gest mot sej själv).

INGEN annan på hela skolan såg ut som jag. ALLA ANDRA hade vanliga kläder; jeans och t-shirt och såg jättecoola ut. Jag skämdes och kände mej utanför och blyg och vågade inte prata med någon så jag stod mest för mej själv, men jag blev i alla fall inte mobbad….

9FA2B9CA-C2B4-454B-B66C-A6C82B6A1DC6

….men jag fick inga vänner, och det fattar jag! Jag ser ju helt annorlunda ut! Jag frågade mamma om jag inte kunde få ta av mej slöjan och vara som alla andra, men hon sa att om jag skulle göra det skulle min pappa säga upp kontakten med mej och min styvpappa skulle skylla på mamma (och mena att hon inte kan uppfostra mej ordentligt ) och skilja sej från henne. Så jag fortsatte ha slöja, och hatade varje sekund med den på. 

Fattar du hur man svettas hela tiden och det spelar ju ingen roll vad man har för frisyr! Ingen ser den juh! Och jag tror inte det finns nån Gud som bryr sej om om jag har slöja eller inte! Och inte tror jag killar blir sexuellt upphetsade av mitt hår heller! Idioti! 

För att inte tala om kläderna! Ser du hur jag ser ut?! Som en gammal tant! Jag är 16 år! Jag har samma kläder som mamma! Jag har aldrig haft egna tonårskläder och jag är jätteklädintresserad!

Hon suckar.

Jag har pratat med vuxna i skolan; lärare, skolkurator och såna….sen blir det samtal med mina föräldrar och dom säger ”Javisst får hon ta av sej slöjan om hon vill! Vi bestämmer inte över henne. Det är hennes eget val”. Och så blir dom så glada på skolan och säger: ”Där ser du! Det var väl inte så svårt.”

Sen kommer vi hem och där skriker dom på mej och säger att jag är en dålig förebild och att det är ”HARAM” och att om jag tar av mej slöjan kommer pappa säga upp kontakten med mej och mamma skiljas från sin man. 

Svenskar fattar inte! En del säger: Ta av dej slöjan i skolan bara. Men fattar du vad folk skvallrar! Det är som att det finns spioner överallt som kollar om jag har slöja på mej.

ADC2ADD6-04AC-46FF-B1C9-1C963E9E4E93

Så fort jag fyller 18 år vill jag flytta hemifrån och det första jag ska göra är att köpa egna kläder och ta av mej slöjan….men då kommer nog mamma att säga upp kontakten med mej…och jag älskar ju mamma!

Kolla här! säger hon sen och visar mej sin mobil. Där finns bilder på henne i provhytter i olika slags kläder. Hon ser ut som en HELT ANNAN TJEJ – en ung vanlig 16-åring i kortbyxor, kort kjol, jeans, t-shirt…..

Jag brukar gå i olika klädesaffärer och prova vanliga kläder i provhytterna och önska att dom var mina. Jag fotar mej och sen tittar jag på bilderna i smyg och drömmer att jag fick vara en vanlig svensk tjej…. 

Är det det här vi kallar mänskliga rättigheter, jämlikhet, kvinnofrihet?

Eller är det psykisk misshandel, kvinnoförtryck och ojämlikhet? 

Hur kan ”vi” hjälpa en ung tjej som ”bara vill vara vanlig” och som drömmer om EGNA tonårskläder och att slippa bära slöja? Är hon tvungen att bryta med sin släkt helt för att bli fri?

Kan Socialtjänsten göra något, och vad i så fall?

Har DU några ide’er och förslag?

Jag har fastnat (dikt)/erviluca

Postat den

Jag har en massa inlägg som jag aldrig lagt ut på nätet (s k ”utkast”), ca 400 stycken. Ibland läser jag dom och funderar på om det är värt/dags att lägga ut dom, och den här gången bestämde jag mej för att lägga ut den här dikten. Den skrev jag 2012. Så kan det kännas nu och då…

 

 

Fastnat 1.jpg

 

Jag har fastnat

Men jag vet inte vad jag sitter fast i

Vill komma loss

men ifrån vad

Vill vidare

men vart ska jag gå?

 

ensam.jpg

 

Vill inte stanna

och vill stanna upp

Landa

Slå mej till ro

Vill vara två  –  vill dela

Vill vara ifred  och ensam

ögon.jpg

 

Vill känna kärlek, närhet och ömhet

och vill inte ätas upp

Vill inte kompromissa

och kan kompromissa om det mesta

händer 2.jpg

Är lättsam och svårsmält

Är ytlig och djup

Är allt och inget

Är fylld och tom

love 1

Vill älska

och bli älskad

love 2

 

Gå iväg

 

Vill VIDARE

till Något eller Någon

Vill aldrig sluta utvecklas

och vill stanna här och nu

 

En turkos köttbulle med ben/erviluca

Postat den

Baddräkt från förr

Så är det sommar och varmt igen. Precis som det blir varje år. På ett ungefär. Och man ska fläka ut sin tjocka vita lekamen i solen igen och krypa i en baddräkt. Eller bikini. För mej tog det slut med bikinibärandet efter fjärde sonen. Eller om det var efter tredje….eller andra…. minns inte.

feta män i badbyxor.jpg

Man vill liksom inte att magen ska hänga ÖVER bikinikanten. Inte snyggt. MÄN får ha det så; magen över kanten  = helt okey (men å andra sidan har dom inte ALTERNATIVET att sätta på sej en baddräkt).

Å tredje sidan kan män ha sin mage hängande över kanter närsomhelst hursomhelst utan att det blir några större åtgärder.

baddräkt Erica cartoon

Jag tror att jag skulle vara mer van vid hängande mage om jag bodde i ett land där det ALLTID är varmt och man till slut tvingas sluta bry sej om sin hängande mage för att man blir liksom VAN att visa den för allt alla och man orkar inte bry sej till slut.

Jag tittar på baddräkter på nätet för någonstans inom mej TROR jag att det finns en baddräkt som jag kan se smal ut i. Jag VET! Det är så urbota korkat så jag skäms när jag skriver det. Jag är Den Ständiga Optimisten på ett otroligt Envist sätt: Jag kan se smal ut i en baddräkt, bara det är rätt baddräkt (TROTS ATT jag är ”tjock”, typ). 

köttbulle med ben

Jag HAR en baddräkt som funkar, dvs den passar rätt bra och är en rätt fin färg, men jag ser ut som en kött-bulle med ben i den. Troligen ser jag ut som en köttbulle med ben i vanliga fall också, men det är lättare att dölja när man har tunikor och sånt, så det är egentligen inte baddräktens fel att jag ser ut som en turkos köttbulle med ben….

Baddräkt Erica Maria Filippa

….men ändå. När jag ser alla slimma unga kvinnor med baddräkt i annonserna tänker jag att jag ändå kanske eventuellt skulle kunna se liiiite mer ut som en slim köttbulle med ben, och kanske det vore bättre med en annan färg…?

Jag är sååååå trött på att vara missnöjd med min kropp. Såååååå trött! Jag trodde det skulle gå över. Eller….jag trodde nog  helt enkelt inte jag skulle gå upp i vikt och bli….”tjock”.

Trots att ”alla” gör det vid en viss ålder.

Utom VISSA. Och dom kan gå och lägga sej.

Baddräkt Erica med Fiona

Det är som om man blir mer älskad om man är smal och vältränad. Det är det alla reklamer säger: ”VAR SMAL OCH TRÄNA OCH ÄT RÄTT SÅ BLIR DU LYCKLIG!” eller

”Du ska inte gå omkring och tro att du är lycklig om du är överviktig och inte tränar.”

Punkt.

inbillning.png

Antingen köper jag en ny baddräkt och inbillar mej att jag ser smal ut i den (jag är bra på att inbilla mej) ELLER så skiter jag i att befinna mej i baddräktssituationer i sommar….

…eller så BLUNDAR jag och sätter på mej den turkosa och INBILLAR mej att jag ser ”slim och vältränad ut”…..

…eller så växer jag upp:

Baddräkt Erica bla bla bla

 

Så säger chefen på Socialtjänsten…/erviluca

Postat den

Soc 3.png

Jag vill prata med den socialsekreterare som den unga mamman är aktuell hos – hon som skrivit utredningen som jag precis läst. Jag vill veta till vilket Socialkontor den unga mamman och hennes baby hör, eftersom hon flyttat.

Jag vet ju att Socialtjänstlagen säger att om man har ett ärende öppet inom socialtjänsten ska man fortsätta handlägga ärendet tills ärendet flyttas över till ett annat Socialkontor, som då bör TA EMOT ärendet. 

soc 8

Mamman har flyttat ut från det nya boendet/rummet eftersom hennes baby skriker på natten, och familjen som bor i lägenheten orkar inte med det….

…så nu är hon bostadslös, och med nästan inget fungerande nätverk behöver hon prata med soc. Tycker jag.

soc 4

Hon är rädd. Hon säger att ”dom kanske tar mitt barn”….men jag säger att Soc tar inga barn från föräldrar som fungerar. Och fungerar gör hon. Hon är en jättefin mamma som uppfattar babyns alla signaler och hon har en fin relation till sin baby, som hon helammar.

Soc 2

Så jag ringer Socialkontoret. Socialsekreteraren är på semester så jag ber att få prata med ”någon annan”. Någon annan blir chefen på Barn- och familjeenheten. Jag berättar om mamman och att hon inte vet var hon ska bo ”inatt” och framöver….Socialchefen säger att mamman ”borde ha planerat….” bla bla bla….

Varför säger dom alltid en massa ”BORDEN”? Självklart BORDE hon, men ibland gör LIVET kullerbyttor….och det är väl därför Socialtjänsten ska finnas där och hoppa in när det blir tokigt och ingen hjälp finns att få? 

”Ja, hon borde och hon försökte”, förklarar jag. ”Men hon blev utkastad ur rummet eftersom babyn skriker på natten”….. berättar jag vidare.

soc 6

”Ja, men då är hon inte en bra mamma….” försöker chefen. Jag säger att hon är en jättefin och bra mamma och att hon har en väldigt fin relation till sin lilla baby som sitter och jollrar i hennes knä och ser ut att må fin-fint. Det har vi sett varje gång vi träffat henne och babyn.

”Barn har rätt att få ha tak över huvudet, men inte alltid föräldrar….”, säger chefen i telefonen. ”Eeeeeh, du menar inte att du säger att ni skulle kunna PLACERA BARNET/BABYN BARA och låta mamman bo på gatan? Är det FÖR BARNETS BÄSTA?” Nu blir jag hård i tonen.

socialsekreterare

Jag HÖR hur chefen snörper på munnen; Hon vill INTE ha kostnaden för denna mamma med baby! Hon vill INTE ha ansvaret! Hon, precis som alla andra chefer inom Socialtjänsten, vill KOMMA UNDAN SÅ BILLIGT SOM MÖJLIGT! Att HJÄLPA en UNG mamma med en baby ingår inte i detta.

Jag säger att mamman har INGENSTANS att bo I NATT med sin baby och fortsätter säga hur VIKTIGT det är för babyn att få vara med sin mamma.

Babyn HEL-AMMAS för i helvete!

tryck på 1

Till slut säger chefen att deras ”jouravdelning” ska ringa mamman. Hon avslutar surt samtalet och jag HÖR vad hon tänker: ”Jävla kärring att lägga sej i!”. Inte en sekund under hela samtalet har hon tyckt att det är BRA att Någon bryr sej om en ung ensam mamma med en baby som inte har någonstans att bo.

Så ringer jouren och mamman och babyn får tillbringa några nätter på ett hotell. Därefter släpper dom iväg mamman helt utan planering, uppföljning, samtal etc ut på gatan igen och hon ringer mej och vi är på ruta 1 igen: ”Dom sa att jag skulle gå till ett annat socialkontor”, säger hon. Jag förklarar för den unga mamman att hon TILLHÖR det Socialkontor där hon är ett Pågående Ärende, och det VET Socialtjänsten, men ändå skickar dom henne till ett ANNAT Socialkontor…..

Soc 1

….och på det socialkontoret säger det; ”Men vi kan inte hjälpa dej – du tillhör ju XX kommun!”

Och det här är en UNG ENSAM MAMMA med en liten baby! Tänk dej själv när du var nybliven mamma…..allt man ville var att ha lugn och ro och få vara ifred med sin lille ängel…..

Nej, hon har inget fungerande nätverk och ingen som kan hjälpa.

Kan du? Har du ett boende till henne? Hon kan betala hyra eftersom hon har rätt till bidrag.

…………………………………………………………………………………………………………………….

politiker 1

Sånt här trassel försöker vi hjälpa människor med heeeela tiden inom vår verksamhet, som ombud för dom människor som far illa AV SOCIALTJÄNSTEN!

politiker 3

NÄR ska politikerna ta tag i hur Socialtjänsten fungerar??? Är det inte MENINGEN att Socialtjänsten ska hjälpa dom som har det SVÅRAST??

OM man ska  hjälpa dom som har det svårast SKA inte första tanken vara: ”Hur kan vi bli AV med den här sökanden?” och man kan inte ge trasiga, nedbrutna människor tusen uppgifter dom ska uppfylla för att ens få komma innanför tröskeln för….

…..MÅNGA har redan gått sönder och VÄNDER SEJ TILL SOC I SISTA HAND! 

politiker 5

Det är som om socialsekreterare nuförtiden har fått lära sej att:

  1. ALLA försöker luras.
  2. Dom HAR pengar/bostad/hjälp/inga behov redan
  3. Försök få klienterna att gå iväg igen utan hjälp
  4. Gör ALLT för att slippa öppna utredning/ge pengar/ge hjälp
  5. Ju mer du sparar för kommunen desto högre blir din lön
  6. Var så sur och iskall du kan så kan du få dom att gå
  7. Ställ tvåtusen svåra frågor – gärna via väldigt svårbegripliga brev som måste besvaras inom en onormalt kort tid så att vi blir av med dom.
  8. Hota gärna, men utan att det märks att det är hot: ”Vi kan ge BARNET tak över huvudet, men inte föräldern”, ”Kan du inte försörja dina BARN??? Jahaaaa….då måste vi nog placera dina barn”…..

Läs ovanstående så är du sedan en fullfjädrad socialsekreterare har jag förstått utifrån dom möten och telefonsamtal jag har haft med dessa dom senaste 3 åren.

soc 7

Noll empati premieras.

GÖR NÅGOT ÅT SOCIALTJÄNSTEN!

När man söker hjälp, oavsett VAR det är och NÄR det är, SKA man känna sej respektfullt bemött och man SKA känna att personerna som ska hjälpa en gör sitt bästa och vill en väl. Det SKA finnas empati och omtanke. PUNKT. Allt annat beteende hos personalen är FEL.

 

 

Att sätta ihop möbler/erviluca

Postat den

sätta ihop möbler 2

Nu har alla möbler kommit!

Det var ett himla sjå att få till det med alltihop och det blev en massa mail skrivna och telefonsamtal ringda. Grejen var att jag inte fick något svar någonstans. Man blir ju TOKIG när man betalt en massa pengar för grejer, och så kommer dom inte!

tryck på 1

När jag ringde var det en telefonsvarare som sa: ”Tryck 1 för att komma till XX, tryck 2 för att komma till ZZ, tryck 3 för att komma till QQ….” etc och så när man tryckt på 1 och 3 och 5 och vad det nu var, så började telefonsvararen om…. ”Tryck 1 för att komma till XX….”.

Så jag skrev här i bloggen, mailade (fick automatiskt svar: ”Vi kommer att svara senare”…bla bla bla) flera gånger och ringde flera gånger. Jag skrev också på deras FB-sida. Jag var ARG.

ängel utanpå jävul inuti

You don’t mess with me, liksom….I may be looking like an angel, but there is a devil inside. Typ. 

I fredags hamnade jag i telefonkö! Wohooo, liksom. Och till slut fick jag prata med Vincent. Jag berättade vad som hänt. Han kollade och så sa han att bordet hamnat i Segeltorp. Han skulle fixa det. Och en bruksanvisning.

SAMMA DAG på eftermiddagen kom mitt bord MED bruksanvisningen till stolarna i samma kartong! Give me five! Så det vara bara att sätta igång.

…..S U C K A R …..

sätta ihop möbler 5

Jag är liksom inte någon ingenjör…eller speciellt logisk och har aldrig varit bra på att bygga legogrejer efter bruksanvisning. EN anledning är att jag har varit allergisk mot bruksanvisningar. 

Ja, det är jättekonstigt! Jag har i hela mitt liv fått kliande utslag och svår ångest av bruksanvisningar. I dessa ingår recept.

Det har blivit bättre med åren, men fyfaan vad jag har haft svårt för bruksanvisningar/recept. Vet inte varför.

bruksanvisning.jpg

MEN nu kom alltså fyra stolar och ett bord som ett jävla plockepinn och så skulle jag – MOI! – sätta ihop detta. Jag trodde i min enfald att möblerna skulle komma ihopsatta/färdiga/redo att användas. Hade jag vetat att dom skulle komma i 374 delar hade jag inte beställt dom. Så är det. Jag HATAR att sätta ihop möbler, skruva och greja.

cirkeldiagram.png

Jag har gjort min beskärda del av sånt genom åren. Har man en beskärd del? frågar du då. Ja, det har man. Och min del är gjord. Jag har varit en ”KAN-SJÄLV-MÄNNISKA” så länge (samt singelmamma i måååånga år) så att jag slagit knut på mej och vänt mej själv ut och in. Nu VILL JAG  INTE längre.

Så…..

sätta ihop möbler 12

I lördags dök Finaste Fina upp och han satte ihop bordet. Tack för det! Det var inte så enkelt faktiskt, eftersom det är lite ”finessigt” och ska gå att fällas ihop, men han fixade det förstås. För han är ju bara Bäst.

sätta ihop möbler 8

I söndags hade jag tänkt att mina söner skulle få sätta ihop varsin stol…. Dom är ju inte världens mest händiga söner, men dom är ju i alla fall….män. Typ. Det blev knappt två (inte ens) halva stolar. Sen gav dom/vi upp.

sätta ihop möbler 6

Nu ska det bli spännande att se när stolarna blir ihopsatta. Jag har sagt åt Minsting att skruva ihop stolarna när jag är på jobbet, men igår gav han upp när han inte förstod vilka skruvar som skulle vara var och vilka brädor och grejer som skulle sitta hur, så jag vet inte om jag tror på detta alls….men ”plötsligt händer det”….eller inte.

Det blir kanske en sommar utan utestolar….

fel ihopsatt stol.jpg

Eller så får jag en släng av ”JÄVLARANAMMA!-KANSJÄLV!” igen och sätter ihop dom själv. Grejen är att blir jag riktigt irriterad på något som jag inte får ihop kan jag faktiskt ta fram spik och hammare och tvinga ihop grejer som inte passar ihop….

….men jag TROR jag vuxit ifrån det.

Det blir spännande att se hur ”vuxen” jag blivit….

…eller om jag är barnslig och lat…..

tummen upp

….eller möjligen klok, vuxen, tålmodig och händig!

 

Kära #Trademax /erviluca

Postat den

trademax-logo

När jag fyllde år fick jag pengar till att köpa trädgårdsmöbler. Jag kollade genom flera olika onlinesidor med trädgårdsmöbler och hittade det jag hade tänkt mej på en sida som heter #trademax.

solstolar trademax

Ett underligt namn kanske, som jag inte hade hört talas om förut, men….jag beställde trots det bord, stolar, två solstolar (”köp en – få två”), ett parasoll och en parasollfot. Sen gick det någon vecka eller två och så fick jag en anvisning på SMS att jag skulle välja VART mitt paket som var på väg skulle sändas. Jag valde hem till mej, eftersom jag tänkte att paketet var STORT.

Det var inte stort, ej heller tungt. Jag blev så förvånad! Paketet innehöll två små platta solstolar. Jag tänkte ”Erviluca….lär du dej aldrig? Billigt betyder skit….”.

parasollfot-rund-svart

Sen gick det någon vecka till och så kom det en ny avisering via SMS. ”Den här gången är det nog RESTEN”, tänkte jag.

Det var inte resten. Det var…..parasollfoten. Endast. Så gick det någon vecka igen och så kom en ny avisering via SMS och jag tänkte att ”NUUUU kommer bordet och stolarna! WOHOOO!”

parasoll

Nope. Det var parasollet. Bara.

Så gick det ytterligare någon vecka och så kom en ny avisering på ett paket som vägde 20 kg. Jag tänkte att bord och stolar kanske kunde väga 20 kg så jag bad att få hem hela fadderullan och så kom ett platt paket, som inte alls såg ut att innehålla både bord och fyra stolar….  😦

Så öppnade jag paketet……

……och det innehöll……

trumvirvel gif.gif

……… trrrrrrrrumvirrrrrrvel……trrrrrrrr……….

 

plockepinn.jpg

…..PLOCKEPINN!!

Typ.

Ursäkta språket, men FAN-i-HELVETES-JÄVLAR!! Jag orkar inte!!! Plockepinn med små påsar med skruvar till. Ingen bruksanvisning.

HUR TÄNKTE NI där, TRADEMAX??

bord.jpg

Jag är ingen finsnickare, ej heller speciellt händig. Jag klarar med nöd och näppe sätta ihop en enkel IKEA-möbel, men sist vi köpte en byrå fick Minsting (sonen) sätta ihop den. Jag fick kramp i fingrarna och ont knäna. MEN det fanns i alla fall en bruksanvisning! Det fanns det inte den här gången.

Jag beställde BORD och STOLAR.

plockepinn 2.jpg

Jag fick PLOCKEPINN!

Och det ser inte ut som om det finns ett enda bord att snickra ihop bland dessa pinnar och grejer!

Så: VAR ÄR BORDET?

Och VEM ska sätta ihop mina stolar?

Skickar ni nån från Trademax?

returntosender

Eller ska jag skicka tillbaka hela jävla pinnhögen???

Grrrrrrrr.

IRRITERANDE är bara förnamnet.

Aldrig mer Trademax.