Jag vill prata med den socialsekreterare som den unga mamman är aktuell hos – hon som skrivit utredningen som jag precis läst. Jag vill veta till vilket Socialkontor den unga mamman och hennes baby hör, eftersom hon flyttat.
Jag vet ju att Socialtjänstlagen säger att om man har ett ärende öppet inom socialtjänsten ska man fortsätta handlägga ärendet tills ärendet flyttas över till ett annat Socialkontor, som då bör TA EMOT ärendet.
Mamman har flyttat ut från det nya boendet/rummet eftersom hennes baby skriker på natten, och familjen som bor i lägenheten orkar inte med det….
…så nu är hon bostadslös, och med nästan inget fungerande nätverk behöver hon prata med soc. Tycker jag.
Hon är rädd. Hon säger att ”dom kanske tar mitt barn”….men jag säger att Soc tar inga barn från föräldrar som fungerar. Och fungerar gör hon. Hon är en jättefin mamma som uppfattar babyns alla signaler och hon har en fin relation till sin baby, som hon helammar.
Så jag ringer Socialkontoret. Socialsekreteraren är på semester så jag ber att få prata med ”någon annan”. Någon annan blir chefen på Barn- och familjeenheten. Jag berättar om mamman och att hon inte vet var hon ska bo ”inatt” och framöver….Socialchefen säger att mamman ”borde ha planerat….” bla bla bla….
Varför säger dom alltid en massa ”BORDEN”? Självklart BORDE hon, men ibland gör LIVET kullerbyttor….och det är väl därför Socialtjänsten ska finnas där och hoppa in när det blir tokigt och ingen hjälp finns att få?
”Ja, hon borde och hon försökte”, förklarar jag. ”Men hon blev utkastad ur rummet eftersom babyn skriker på natten”….. berättar jag vidare.
”Ja, men då är hon inte en bra mamma….” försöker chefen. Jag säger att hon är en jättefin och bra mamma och att hon har en väldigt fin relation till sin lilla baby som sitter och jollrar i hennes knä och ser ut att må fin-fint. Det har vi sett varje gång vi träffat henne och babyn.
”Barn har rätt att få ha tak över huvudet, men inte alltid föräldrar….”, säger chefen i telefonen. ”Eeeeeh, du menar inte att du säger att ni skulle kunna PLACERA BARNET/BABYN BARA och låta mamman bo på gatan? Är det FÖR BARNETS BÄSTA?” Nu blir jag hård i tonen.
Jag HÖR hur chefen snörper på munnen; Hon vill INTE ha kostnaden för denna mamma med baby! Hon vill INTE ha ansvaret! Hon, precis som alla andra chefer inom Socialtjänsten, vill KOMMA UNDAN SÅ BILLIGT SOM MÖJLIGT! Att HJÄLPA en UNG mamma med en baby ingår inte i detta.
Jag säger att mamman har INGENSTANS att bo I NATT med sin baby och fortsätter säga hur VIKTIGT det är för babyn att få vara med sin mamma.
Babyn HEL-AMMAS för i helvete!
Till slut säger chefen att deras ”jouravdelning” ska ringa mamman. Hon avslutar surt samtalet och jag HÖR vad hon tänker: ”Jävla kärring att lägga sej i!”. Inte en sekund under hela samtalet har hon tyckt att det är BRA att Någon bryr sej om en ung ensam mamma med en baby som inte har någonstans att bo.
Så ringer jouren och mamman och babyn får tillbringa några nätter på ett hotell. Därefter släpper dom iväg mamman helt utan planering, uppföljning, samtal etc ut på gatan igen och hon ringer mej och vi är på ruta 1 igen: ”Dom sa att jag skulle gå till ett annat socialkontor”, säger hon. Jag förklarar för den unga mamman att hon TILLHÖR det Socialkontor där hon är ett Pågående Ärende, och det VET Socialtjänsten, men ändå skickar dom henne till ett ANNAT Socialkontor…..
….och på det socialkontoret säger det; ”Men vi kan inte hjälpa dej – du tillhör ju XX kommun!”
Och det här är en UNG ENSAM MAMMA med en liten baby! Tänk dej själv när du var nybliven mamma…..allt man ville var att ha lugn och ro och få vara ifred med sin lille ängel…..
Nej, hon har inget fungerande nätverk och ingen som kan hjälpa.
Kan du? Har du ett boende till henne? Hon kan betala hyra eftersom hon har rätt till bidrag.
…………………………………………………………………………………………………………………….
Sånt här trassel försöker vi hjälpa människor med heeeela tiden inom vår verksamhet, som ombud för dom människor som far illa AV SOCIALTJÄNSTEN!
NÄR ska politikerna ta tag i hur Socialtjänsten fungerar??? Är det inte MENINGEN att Socialtjänsten ska hjälpa dom som har det SVÅRAST??
OM man ska hjälpa dom som har det svårast SKA inte första tanken vara: ”Hur kan vi bli AV med den här sökanden?” och man kan inte ge trasiga, nedbrutna människor tusen uppgifter dom ska uppfylla för att ens få komma innanför tröskeln för….
…..MÅNGA har redan gått sönder och VÄNDER SEJ TILL SOC I SISTA HAND!
Det är som om socialsekreterare nuförtiden har fått lära sej att:
- ALLA försöker luras.
- Dom HAR pengar/bostad/hjälp/inga behov redan
- Försök få klienterna att gå iväg igen utan hjälp
- Gör ALLT för att slippa öppna utredning/ge pengar/ge hjälp
- Ju mer du sparar för kommunen desto högre blir din lön
- Var så sur och iskall du kan så kan du få dom att gå
- Ställ tvåtusen svåra frågor – gärna via väldigt svårbegripliga brev som måste besvaras inom en onormalt kort tid så att vi blir av med dom.
- Hota gärna, men utan att det märks att det är hot: ”Vi kan ge BARNET tak över huvudet, men inte föräldern”, ”Kan du inte försörja dina BARN??? Jahaaaa….då måste vi nog placera dina barn”…..
Läs ovanstående så är du sedan en fullfjädrad socialsekreterare har jag förstått utifrån dom möten och telefonsamtal jag har haft med dessa dom senaste 3 åren.
Noll empati premieras.
GÖR NÅGOT ÅT SOCIALTJÄNSTEN!
När man söker hjälp, oavsett VAR det är och NÄR det är, SKA man känna sej respektfullt bemött och man SKA känna att personerna som ska hjälpa en gör sitt bästa och vill en väl. Det SKA finnas empati och omtanke. PUNKT. Allt annat beteende hos personalen är FEL.
erviluca #mammatillfyrakillar 