…1983 blev jag förälder första gången.
Jag blev mamma.
Jag hade längtat efter barn sedan jag själv var barn. Jag älskade barn, som barn, satt barnvakt från det att jag var 11-12 år och fortsatte älska barn heeeela tiden och gör det fortfarande.
Visserligen var inte Äldste Sonen planerad, men oj vad han var längtad efter!
Jag kom in till Danderyds sjukhus ungefär 6 på morgonen….och han föddes vid 8. Jag hade gjort hela ”förarbetet” hemma, sittande vid köksbordet och skrev ner varje värk. Det skulle vara 5 minuter mellan varje värk, men jag ville INTE åka in ”i onödan” så jag lät det bli 2-3 minuter mellan varje värk läääänge…..
….och så väckte jag pappan till barnet och ringde efter taxi.
Taxichauffören blev orolig, för jag kråmade och åmade mej i baksätet, andades och stönade….
På morgonen den 30 augusti kom så Äldste Sonen till Världen. Helt magiskt! Jag var chockad och förundrad och inom mej väcktes en Styrka som aldrig släckts efter denna dag – jag blev en LEJONINNA!
Jag undrade vem han var, denna lille pojke, och vem han skulle bli….
Nu vet jag.
Idag blir han 35 år!
erviluca #mammatillfyrakillar 