Alla dom där känslorna, som man inte fick känna ”förr-o-tiden” för man skulle ”hålla masken” och vara ”en fin flicka” eller en ”behärskad pojke”….
Man skulle LE och vara snäll, eller vara behärskad och lyda och inte trassla med en massa obehagliga känslor.
Och många tycker att det var dumt och larvigt och fånigt att man inte FICK känna det man kände. Då.
Men NU då?
Vad FÅR man känna NU?
Typ: Ingenting.
För man ska vara så himla Tacksam och Glad, och Fånga Dagen och ha förståelse för varför man utsätts för just DEN prövningen och så ska man tacka för att man blev utsatt för just det, och LÄRA SEJ något utav det. För att sedan GÅ VIDARE i livet. Med en ny kunskap.
Om man blir ARG är det bara dumt, för man ska FÖRSTÅ varför istället. Man ska FÖRSTÅ den andre/dom andra. Eller sej själv.
Om man blir LEDSEN eller känner sej ÖVERGIVEN och GRÅTER, så är det också lite korkat, för egentligen borde man FÖRSTÅ att det är en LÄRDOM och att man ska LÄRA SEJ av svårigheten.
Och man ska GLÖMMA det som hände IGÅR, och TA NYA TAG idag. Allt är värsta KBT-lektionen.
”Du VÄLJER att vara ensam/ledsen/övergiven/utsatt…”, säger dom. ”Du kan VÄLJA att må bra istället”. Och så står man där men svansen mellan benen och skäms, för att man känner alla jobbiga och ledsna och övergivna känslor. Ensam.
Vanmakten, frustrationen, sorgen och ensamheten är självvald.
Så gå och lägg dej och skäms om du känner en massa (negativa) känslor.
För man ska vara POSITIV, GLAD, utåtriktad, vältränad, äta bra (!) och FÅNGA DAGEN.
Man ska helt enkelt vara PERFEKT.
Eller ”lite lagom perfekt”. Men svagheterna ska man ”förstå” och ha ”bearbetat” och ”gått vidare” och ”glömt” (nästan…).
Typ.
erviluca #mammatillfyrakillar 
Du fångar eländet precis!
För den nya andan ser till att du har rumpan bak hur du än gör. Du får alltid skylla dig själv. Annars gör du dig till offer, och det är det värsta du kan göra.
Men, säger jag:
Det finns faktiskt lidande. Andra människor utsätter oss för ondska. Vi kan inte alltid välja att må bra. Vi kan inte alltid strunta i andras behov. Vi kan inte alltid ta tag i de bekymmer vi får. Det finns inte alltid goda lösningar. Och så vidare.
Vart tog kärleken vägen i vår värld?
GillaGilla
Exakt! Och vad säger man till tjejen som varit utsatt för övergrepp under hela sin uppväxt och som mår dåligt av det? Ska man säga: ”Ta LÄRDOM av det här och GÅ VIDARE! LE och fundera på vad du LÄRT DIG!!” när hon gråter och skriker och skär sig och mår skit och piss och elände?? Va?!
GillaGilla
haha…så äääääär det – positiv och glad :))) det är tidens melodi.
Men många vill ju ha det så, en snyggt förpackad yta – för det är lättare så. För att kunna förstå en annan persons smärta och lidande behöver du ju först blicka in i dig själv och förstå dig själv och ta till dig din egen smärta och kunna härbärgera den och för det krävs det mod och uthållighet. Och tillit till att någon som håller i dig om du riskerar att falla.
Att inte bry sig om andra är nog ibland ett skydd för att man inte riktigt orkar med sig själv. Hur ska man då orka med någon annan.
GillaGilla
Du skriver alltid så RÄTT saker, på några få rader. Du e klok du! Kram!
GillaGilla