Det finns ibland människor som retar mej till Vansinne. Det är inte så ofta – för det mesta kan jag ”borsta av mej skiten”, och gå vidare – men när det är så är det. I kubik.
Och nu är det.
Det är en person som retar mej så inihelvete så att jag känner HÄMND. Hämnden skulle kännas ljuv – tror jag. Ibland funderar jag ut ELAKA scenarior som jag skulle vilja drabbades denna person, men TYVÄRR skulle det drabba Andra, helt oskyldiga, också, vilket gör att jag egentligen inte vill hämnas.
Det är sååååå KLUVET!
Men om jag INTE var så ”genomtänkt”, som jag kan vara, och om jag INTE var så himla ”generös” och ”klok” eller ”dum-snäll”, så skulle jag gapa och skrika och hoppa och kasta saker och säga:
”JÄVLAHELVETESSKITPISSSNÅLFAANIDIOTEGOISTISTKASKITJÄVUL-KORKSKALLESDUMFITTKUKRUMPSKITPRUTTHELVETESAPA!!!”
Typ.
Och jag skulle vilja krypa in i hjärnan på IDIOTEN och VRIDA OM så att det gör RIKTIGT ONT. För hen är så inihelvetes svår att komma åt! Och hen är så otroooooligt NOT-inkännande och NOT-generös, dvs fullkomligt korkad och snål (med allt) så att jag blir tooooooooooooooooooookig! Att skrika och hoppa hjäper inte heller för det är som att hälla vatten på en gås.
Men jag vill hoppa jämfota av ilska, för min egen hälsas skull! Jag behöver ju få ur mej skiten!
Så jag prövar att kräkas här:
UÄCK!
Näe, det hjälpte inte.
Skit också!
erviluca #mammatillfyrakillar 
Snålhet och att sätta sig själv främst är väl två riktigt ocharmiga drag som verkligen kan få det att klia i hela blodomloppet av irritation. Intressant också hur det väldigt ofta är personer som mycket väl skulle ha råd att vara lite generösa som räknar kronor och får det att låta som om varenda småutgift sänker dom ekonomiskt. Råkade ut för en del sådant under skilsmässan (och vet att det väntar mer eftersom vi ju faktiskt har barn ihop som inte är helt självgående än) och insåg att det faktiskt funnits en snålhet jämt och dessutom en väldig benägenhet att påpeka vem som minsann betalat mest. I ett bra äktenskap delar man på inkomster o utgifter TILLSAMMANS men i mitt var det väldigt mycket mina pengar o dina pengar och påpekades gärna att jag ju inte drog in lika mycket som han, men sett till inkomsten så la jag garanterat procentuellt sett mycket mer på det gemensamma än vad han gjorde. Och att höra en person som i princip alltid haft heltidsjobb och tjänat bra och nu har en pension som är riktigt bra hålla på och gnälla och vara bitter och hela tiden vilja få fram att han minsann inte har det så fett gör mig bara vansinnigt irriterad. Ibland blir jag rosenrasande och tänker att jag ska djävlar i mig inte be honom ge en krona till barnen utan jag ska trolla med min skitlön och klara både mig och dom med glatt humör och så kan han sitta där och tycka synd om sig.
GillaGilla
Är du jag? 😛
GillaGilla
Tänk om jag är det? Man kan aldrig veta… Fick ett dystert sms från ena dottern förut. Hon hade haft seminarium på sin utbildning hela dagen och den dumme läraren hade avslutat det hela med att börja svamla om filosofiska teorier om att det inte finns några individer och att allting bara existerar tillsammans och annat (enligt mig) ansträngt. Hon har brottats med existentiella frågor och ångest ett tag och är hyperkänslig för just de där tankarna om att det inte finns något jag o s v och naturligtvis så tycks det vara ovanligt många som pratar om just detta just nu – ungefär som när man var ung och det ALLTID tycktes bli pinsamma sexscener på TV just när mamma och pappa kom in i rummet. Så jaa du Erviluca – det kan vara så att jag är du. Och då borde ju även du vara jag och då ska du få äta färska räkor i kväll – något ni östkustbor väl inte är så bortskämda med? Bra va?!
GillaGilla