Vi bor i ett område med många invandrare. I mitt hus bor det 5 härliga ungar från Något Annat Land.
Någonstans har dom fått veta att idag kan man gå runt och få godis, men vad var det nu man skulle säga och göra?
Först kommer fyra tjejer:
-”Bus eller godis?” tjuter dom glatt när jag öppnar dörren. Utklädningen är väl lite sisådär…Någon har schalett på huvudet, någon har luvan från tröjan neddragen över huvudet och ett par stycken ser bara väldigt glada ut. Dom sträcker fram en påse.
-”Näääää, ni menar väl Glad Påsk?” säger jag och skrattar.
-”Javisstja!” säger dom glatt.
Dom får lite godisar, kramar Fiona och så går dom.
Det ringer på dörren igen.
En kille med målade fräknar står där:
-”Glad påsk eller pengar!?” säger han och håller fram en påse.
Jag hämtar påskgodis och låter honom ta en handfull. Han pussar också lite på Fiona innan han går.
Jag stänger dörren och väntar med spänning på vad nästa gäng ska säga, och hur dom ska se ut….
Åh, herre Jesus. Här har det inte ringt på dörren än. Och jag är ju en sån där språkpolis……
GillaGilla
Ha ha ha! Men jag tycker det är så underbart med människor (barn i detta fall) som Försöker och Vill, trots att dom inte är 100% säkra på hur det ska gå till! Dom liksom bara ”kastar sej ut”. Jag tycker det är underbart!
GillaGilla