Inte mogen än /erviluca

 https://erviluca.wordpress.com/wp-admin/post.php?post=1732847&action=edit

Jag sitter och läser gamla blogginlägg och skrattar högt när gamla minnen dyker upp. Och jag skriver ju så roligt! Ha ha ha!

Minsting kommer in i rummet och jag ber honom sätta sej ner, och så läser jag högt om när han var ute och cyklade för fyra år sedan. Inuti fnittrar jag genom hela inlägget. Minsting ser allvarlig ut. Ler inte ens. När jag läst färdigt säger han:

-”Sådär var det ju inte! Du bara hittar på! Och säkert överdriver du jättemycket också!”

Han ser lite sur ut. Sur!!?! Det var ju jättekul!

Då inser jag att man liksom måste växa upp ifrån barndomslandet och in i Det Äldres Land, för att kunna Se och Förstå Det Roliga i olika sådana här berättelser – speciellt när dom handlar om en själv.

Förresten kanske inte jag skulle skratta om mamma berättade  någon knasig historia om mej, när jag var liten….

Nåja.

Han tyckte inte det var kul.

Men jag tycker det är skitkul!