RSS Flöde

Dagsarkiv: 13 november, 2013

Allvarligt talat…. /erviluca

Postat den

Tyckte du verkligen OM att gå i skolan när du gick i grundskolan? Tyckte du verkligen DÅ att det var VIKTIGT att lära sej saker? Tyckte du att det var INTRESSANT att plugga? Tyckte du att ämnena var roliga?

Seriöst, alltså?

Jag är nästan säker på att Tobbe i vår klass tyckte det var viktigt att plugga, och kanske t o m tyckte det var kul. Det var iallafall viktigt för honom att få alla rätt jämt, på alla prov, och det var nästan bara han som räckte upp handen (vad jag minns) och kunde alla svaren jämt. Kanske var det någon mer i klassen som verkade tycka det var viktigt och intressant…Carola?

Men resten….?

Jag tror dom flesta var lite som jag, och kände lite som jag….? Eller var jag helt ensam om att tycka att det var tråkigt med ämnena, och att lära sej mest var ett nödvändigt ont. Jag pluggade för att jag måste-de, och tryckte i mej kunskapen inför prov, öste ur mej, och glömde allt sen…Typ. Näe, jag minns lite grann. Faktiskt. Det insåg jag häromdagen – att en del kunskap faktiskt fastnade – men oj vad mycket som runnit rätt igenom…

Jag tror att jag inte var MOGEN nog att förstå att ”Kunskap är makt” och att det är KUL att VETA saker. Jag satt mest och funderade på killar jag var kär i och vem jag skulle vara med på rasten och sånt. Rasterna var kul! Jag tror  jag minns dom bäst: Hoppa twist, kasta boll, hoppa långrep, hopprep, spela hockeybockey, leka Herre på Täppan, skriva lappar om ”får jag chans på dej?” och sånt….

Om man vuxit upp i Ett Fattigt Land och inte FÅTT gå i skolan, tror jag man nog FÖRSTÅR vikten av att plugga, och UPPSKATTAR att man FÅR gå i skolan. Men inte var jag speciellt tacksam över att jag fick gå i skolan när jag var barn, inte.

Dom här tankarna kom igång när vi satt i möte på skolan och en liten skrutta meddelade sina lärare att ”ALLA ämnen är jättetråkiga” och att ”RASTERNA är BÄST”. Lärarna höll på att sätta i halsen, och efteråt förfärade dom sej, medan jag mest tänkte att ”ja, men så kändes det ju att vara 11-12 år!” och tyckte inte det var ett dugg konstigt.

Däremot var jag imponerad av den lilla skruttans MOD – att våga säga precis som hon kände inför sina lärare. Hon vågade säga Sanningen. Sin sanning.