RSS Flöde

Vad gör dom egentligen inom psykvården??/erviluca

Postat den

 

Det är väl en helt befogad fråga.

Känner du någon som varit inlagd på en psyk.avdelning?

Jag har träffat flera.

Och jag undrar ”VARFÖR lägger man in en person på en psykiatrisk avdelning?” . Det tycks ju som om man lika gärna skulle kunna anställa en VAKT som vaktar personen i fråga, för allt tycks gå ut på att VAKTA personen så att den inte gör sig illa eller skadar sig.

Eller?

Eller är det så att man bara stoppar i patienten lite olika mediciner för att den ska få sova ett tag. I ”lugn och ro”, bland en massa andra patienter/människor, som mår på ett ungefär lika dåligt.

Vad man tycks göra HELT är att prata om SYMTOMEN: ”Jahaaaa! Du vill suicidera. Då ska vi se här…..”Anarax” (påhittat namn…tror jag…Vet inte om det finns något sådant preparat) passar bra för patienter som vill suicidera. Här! Ta en tablett! Hejdå! Lycka till hemma!”

Eller: ”Jaha. Du hade tänkt att hoppa från en bro. Hm. Då är det bäst att vi låser in dig 3 dygn så att du inte kommer åt någon bro….Såja. Nu har det gått 3 dagar och du har inte hoppat från någon bro. Då kan vi skriva ut dig. Hejdå! Lycka till!”

”Samtal?!? Näe, varför då? Om vaddå?”

Typ.

”Jahaaaa, du blev utsatt för sexuella övergrepp under din barndom….men det har ju gått flera år sedan dess och….varför skulle vi prata om det nu?!?”

”Jahaaaa, din mamma var psykotisk långa perioder under din uppväxt. Men det var ju DÅ och nu är NU! Att prata om det NU hjälper väl inte….”

”Jahaaaa, du gillar att skära dig. Då ska vi se….Hm. Lägg undan alla knivar och rakblad så ska du se att du inte skär dig sen…Såja, då var det löst”.

”Jasså, du har svår ångest hemma på natten….Ta en varm dusch då. SEN ska du se att du sover bra. God natt!”.

Eller??

Näe, jag vet inte.

Men jag blir så FRUSTRERAD varje gång jag träffar en liten klient som varit inlagd på, eller  haft kontakt med, psykiatrin! Såååååååå irriterad och arg! Vilka jobbar där egentligen? Hur orkar man jobba med att endast skriva ut mediciner, och sedan se hur dom släpar sig hemåt, lika ledsna och förtvivlade som när de kom….? Och hur orkar man ge råd om SYMTOMEN hela tiden? Och hur kan man över huvud taget TRO på den ”Metoden”??

O b e g r i p l i g t !

Jag tänker att VAR och EN som varit utsatt för något SVÅRT i sitt liv, VET att de behöver PRATA OM DET, och att de behöver FÅ UR SIG SMÄRTAN/RÄDSLAN/SORGEN. Och OM den fastnar inuti, börjar det göra ont…INUTI. Och blir till fysiska besvär, eller andra symtom, för att det är kroppens sätt att hantera smärtan och förtvivlan där inne, som ligger kvar och mullrar och gror.

Eller så kan man ”självmedicinera” genom att dricka stora mängder alkohol eller ta droger. Ett annat alternativ är att ge sig ut och slåss, utsätta sig för sexuella övergrepp ”frivilligt” (prostituera sig) eller bete sig på något annat galet sätt.

Så länge man bara skär av/bedövar symtomen,  genom medicinering, alkohol eller på andra sätt, så ligger ORSAKEN kvar där inne och fortsätter skava, jäsa och fräsa.

Det vet väl varenda unge!

Liksom.

Lösningen är alltså att man anställer en MASSA terapeuter av olika sorter som ska PRATA med patienterna/klienterna, gräva fram ”Det Onda” och hjälpa patienten/klienten att ”Släppa ut skiten”, så att hen därefter kan leva ett någorlunda vettigt liv, utan ångest och olika andra psykiska beteenden.

Jag förstår att man inte kan hjälpa ALLA. Och jag inser att ALLA psykiska sjudomar inte beror på svårigheter under uppväxten/kriser osv, MEN man skulle kunna hjälpa åtskilliga fler än man gör nu! OTROLIGT MÅNGA FLER! FLERA TUSEN per år. Faktiskt.

DESSUTOM bör det vara terapeuter med olika inriktningar, så att man kan anpassa inriktningen efter patienten och inte tvärtom: ”Vad funkar på just den HÄR patienten tro??”.

Själv är jag BÅDE utbildad familjeterapeut OCH kognitivt utbildad – men det är jag INTE ensam om! Vi är många som gillar att Kunna Mycket, för att kunna förstå och hjälpa den människan som står framför oss på det sätt just den/de behöver. MEN vi skulle behöva finnas på fler ställen, vi terapeuter!

Och vi skulle behövas i mängder! På ALLA psykiatriska mottagningar och vårdinrättningar.

NÄR ska Di Lärde förstå det?

VI, på ”golvet”, förstår det redan.

Inte bara jag – terapeuten – alltså, utan Människor i Allmänhet, förstår det redan. För man KÄNNER när man behöver få ”prata av sig skiten” och man blir förtvivlad när man möts av en burk med tabletter istället.

…………………………………………………………………………………………………

Fotnot:

Häromveckan gav min lilla vän, Islin, upp sina försök att klara av livet. Hon blev sviken av psykiatrin om och om igen. Och sedan igen. Till slut gav hon upp. 
Det var frustrerande att ”stå på sidan” och se och höra hur hon blev bemött och avvisad i sin frustration och förtvivlan. Hon var rädd, hade ångest, hade varit med om mycket svåra saker under sin uppväxt….
….men hon fick råden att ”ta en dusch/ta en tablett och en tablett till….” och hon åt en massa tabletter som gav en massa olika biverkningar.
Tabletterna hjälpte bara delvis, lite grann, ibland.
Men, bara ca 20 år gammal, gav hon upp. Hon insåg väl att ingen kunde hjälpa henne, att hjälpen hon behövde inte fanns.
Det är ett misslyckade av samhället när en 20-årig ung kvinna, ger upp och väljer att ta sitt liv. Hon hade hela livet framför sig och var en härlig, klok och varm tjej. Men hon klarade inte av sin ångest, som Uppväxten skapat.

…………………………………………………………………………………………

Annonser

Om erviluca

Positiv optimist som älskar att skriva! Mamma till fyra killar, matte till två hundar och familjeterapeut. Allt i en och samma kropp.

»

  1. Jag har träffat många med psykisk ohälsa. Några har ibland behövt bli inlagda,medans andra klarat sig med viss medicinering,som är svår att ställa in osv.
    Sen har jag träffat en hel del ungdomar som mått dåligt.
    Jag tror att i princip alla dessa har haft det taskigt i barndomen,på ett eller annat sätt.

    Islin hade ju ingen psykisk sjukdom,som många jag träffat har.
    Med henne var allt mer komplext och om alla hade sammarbetat så hade
    saker kanske sett annorlunda ut.
    Psykvården i den här dj***a stan är ett skämt!!!
    Hela det här länets Landsting förresten är ett skämt!!!

    Jag VET att Islin hade behövt en specialist.
    Men DET har inte landstinget nån.
    Ibland är det ju så att man måste skräddarsy en behandling åt nån,men
    det kostar ju PENGAR gu bevars.

    Jag blir så förbannad när det gäller Islin och det är bra att jag börjar bli
    arg mitt i all sorg och ledsamhet.

    Psykvård måste få kosta pengar!!!
    Sen måste personal både där och på soc UTBILDAS,för dom
    kan fortfarande ingenting,anser jag,som ändå vet en hel del i ämnet.
    Öppenvården måste oxå få hemläxa.

    Piller fixar inte allt här i världen,det måste till samtal,med rätt person
    och mycket,mycket mer personal.
    Usch,jag blir så ledsen och arg 😦

    Kram/Pluppis

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: