Min tro
Jag tror på kärleken, omtanken, ömheten, värmen….Jag tror på en Gud som är kärlek. Den Guden bryr sej inte om religioner, han har inga krav på att man ska bete sej si eller så….Han älskar alla människor. Han satte oss på jorden med alla våra känslor, och med både godhet och ondska inbyggt.
Han satte oss också på jorden med Egen vilja.
Sen lutade han sej tillbaka lite grann och såg vad som hände….Troligen hoppades han på att Den Goda Sidan skulle vinna i människor, för att då skulle det bli så mycket enklare för oss människor.
Men i mångt och mycket har människan valt ondskan framför godheten.
Människor slåss om gränser, om mitt och ditt, om hudfärg, om könstillhörighet, om sexualitet, om vems hinken är i sandlådan, om vilken Gud alla ska och måste tro på, om hur man ska bete sej när man tror på just den Guden och om hur man ska klä sej, stå och gå….
Ja, människor slåss om i princip allt! Slår ihjäl varandra! Dödar varandra.
Om man tänker positivt kan man tänka att kanske slår vi ihjäl varandra lite mindre än för 100 år sedan….? Eller gör vi inte det? Slår vi ihjäl varandra mer? Bråkar vi mer? Går vår utveckling åt rätt håll – mot kärlek och förståelse – eller mot fel håll? Jag vet inte.
Men Gud älskar oss alla. Kanske han skakar lite på huvudet (om han har något…) och ler lite bekymrat över att vi människor hela tiden måste kämpa och slåss och ”vinna”. Han undrar nog varför vi väljer den svåra vägen, när det vore så mycket enklare att älska och acceptera varandra.
Jag är rätt övertygad om att han inte bryr sej ett smack om vad vi har för kläder, hur vi sminkar oss, var vi sitter i kyrkan, om vi går i kyrkan över huvud taget….
Men han tycker nog det är konstigt att vi aldrig lär oss att Godhet föder Godhet, och ondska föder ondska….Att leenden smittar och att man kommer långt med att ”vända andra kinden till”….
När det pratas om ”synd” tror jag helt enkelt det handlar om att vi människor är fyllda av både gott och ont, och att ingen någonsin kan bli helt igenom GOD, och helt igenom vara Perfekt – alla har lite ”synd” i sej.
Vi kan bara göra så gott vi kan, och vara så goda vi kan….Men alla gör vi fel och gör tokiga saker. Gud tycker att det är okey! Han vet att vi ”bara är människor” och att ”ingen är perfekt”.
Kanske vi får våra liv ”snabb-spolade” igenom oss, på något sätt när vi dör, där vi i korta drag får känna de känslor vi åsamkat alla, och därmed får vi ”sona våra brott” – för en del brott är värre än andra faktiskt…. MEN jag tror ändå alla får en ny chans, och att alla är älskade av den Gud jag tror på.
Så tror jag, och så kommer jag fortsätta tro, oavsett vad ”alla andra” tror…eller ”vet”.
Jag har aldrig haft någon ”frälsningsupplevelse” utan det här är något jag ”bara känner” och ”tror” (men nästan ”vet”)….och jag tänker inte argumentera för eller emot, eller om Universum eller ”alla krig då?” eller ”religionen har bara gjort ont”….eller något annat.
Jag är lugn och trygg i min tro, och jag behöver varken övertyga andra eller övertygas av någon annan.
……………………………………………………………..
PS. Givetvis vet inte jag, med min lilla mänskliga hjärna, om Gud är en man eller kvinna, djur eller något annat väsen, rök eller luft eller bara en känsla….Det spelar ingen roll. Han/hon/det kallas iallafall för Gud. DS
…………………………………………………………….
PS igen. Nej, jag är inte Bibel-troende, för Bibeln skrevs för sååååååå länge sedan, och det är människor av IGÅR, som genom ååååår av berättelser satt ihop den, och jag tror inte på att en God Gud har satt ihop en massa regler för hur vi människor ska vara, vad vi ska göra, hur vi ska bete oss osv. Jag tror han gav oss våra känslor och våra tankar och vårt inre. Punkt. Vad vi gör med detta är upp till oss. DS igen.
…………………………………………………………………..
-”Käre Gud. Finns du verkligen? En del tror inte det. Så om du finns är det bäst att du gör nåt åt det fort.” (Harriet, 8 år)
erviluca #mammatillfyrakillar 