RSS Flöde

Etikettarkiv: skriver

Man kan inte ha allt i huvet…./erviluca

Postat den

….men var ska man ha det då?!

På en massa lappar? Men var ska man ha lapparna då? Tänk om man inte hittar lapparna, eller att man måste ha i huvet var man har lapparna, och det gäller också att komma ihåg ATT man skrivit saker på lappar som man lagt ”någonstans på ett Bra Ställe”…..

I almanackan? Ja, där skriver jag: ”Ring Anna! Skriv brev till Putte! Ny jacka till Minsting! Maila Eva! Kolla elen! Ringa rörmokare! Skriv ett intyg!” osv….men så bläddrar jag en sida, när veckan gått, och så fortsätter jag skriva ”Ring Knutte! Köp pennor! Ring Mamma!” osv….och då försvinner den första omgången….eller inte….och så bläddrar jag tillbaka och tänker: ”Ringde jag Anna? Köpte jag pennor?”…..

Så då behöver jag antingen stryka över det jag gjort, eller skriva en ny lista: En ”Har-gjort-lista”.

Och sen när man skrivit den där Viktiga Grejen som man ska Skicka till Viktig Människa, så lägger man brevet i sin jätteöverfulla och tunga jobb-handväska, och så blandar sej brevet med Allehanda Andra Grejer, som är Viktiga, och så försvinner det i in i Evigheten.

Ett år senare hittar man ett ihopskrynklat brev i sin väska, när man ska byta väska….

….och då blir man alldeles kallsvettig och tänker: ”Jahaaaaaa! Var det DÄRFÖR som…..”

Eller nåt.

8 februari 2013 (en vanlig bilresa) 014

Eller när man sitter i bilen och kommer på En JätteViktig Sak, och så kan man inte skriva ner den, utan den måste liksom stanna i huvet tills man kan skriva upp den, eller nåt…..

*suckar*

….fast det är ju redan så fullt där inne! Ibland så fullt att det känns som om det ska ”rinna över”.

Trots att jag läst alla Henrik Fexeus böcker.

Och så dyker det ju upp finurliga IDEER då och då. Uppfinningar liksom. Om jag hade 42 miljoner och skulle kunna realisera mina idéer, skulle jag ha…..84 miljoner!

HerreGud vad min hjärna jobbar!

Den skulle behöva få semester faktiskt.

Fast jag vet inte hur man gör – för att stoppa sin Tänkande Hjärna.

Jo, när jag SKRIVER och SKAPAR….då!

Dags att skriva en bok alltså!

Typ NU.

 

Annonser

Idéerna krockar i huvudet! /erviluca

Postat den

 

Jag har så många bok-idéer så att det blir fullkomliga krockar i huvudet! Och så blir det ingenting, för jag vet inte i vilken ände jag ska börja. Och med vilken bok-idé.

Jag har börjat på flera, och så skriver jag ett tag och så kommer jag på att jag faktiskt istället känner för att köra igång med en annan bok….och så gör jag det….och så tänker jag att jag borde bli klar med den som jag höll på med först….och så skriver jag lite på den….och så blir jag så frustrerad över dom böcker som faktiskt är färdiga – att dom ”bara ligger där”…..

…och så tar jag tag i mej själv och skickar iväg några….

      

…till några förlag….

…men eftersom jag inte har någon Superkoll direkt på till vilka förlag jag redan skickat manuskripten, så är sannolikheten att jag skickar till samma förlag igen, ganska stor….eller lite mittemellan, för jag trooor att jag har liiite koll.

Jag har ju iallafall sparat refuseringsbreven – iallafall några.

Jag har sex småbarnsböcker på rim, en ungdomsbok för tjejer och två vuxenromanmanuskript liggande, dammsamlande.

Sen har jag ju ca 2000 blogginlägg härifrån också.

Och en halvskriven roman till.

Samtidigt bara bubblar det i huvudet av alla andra bra idéer.

Jag skulle vilja sätta mej vid en dator, helt ifred, och bara skriva-skriva-skriva-skriva-skriva, UTAN att bli avbruten!

Kanske ta en promenad då och då, och kanske fylla på med lite mat och dricka, men däremellan bara skriva-skriva-skriva-skriva-skriva-skriva. Det är nog min Högsta Önskan just nu.

För när man VET att man kommer att bli avbruten ”alldeles strax” av ”Någon-som-Vill-Något” så känns det liksom lite meningslöst att kliva in i ”skrivandets-värld” – i en härlig bubbla där bara jag och Orden finns. I något slags Nirvana.

Och då ska det inte hänga en massa Måsten över en i form av ”borde-städa-tvätta-laga-mat-pyssla-med-julförberedelser-plocka-undan-grejer-gå-ut-med-hundar-uppfostra-hundvalp….”etc

…för det är inte mysigt att skriva med ”andan i halsen”.

Det bästa är när jag ”kliver in i handlingen och bara ÄR” och när orden bara formas av sej själva, och det är bara för mej att ”hänga med”. DET är en såååå härlig upplevelse!

DIT vill jag igen.

Längtar.