”Vi” svenskar är rädda för:
- smuts, stök
- bakterier och virus och allt som har med sjukdomar att göra
- allergier av allehanda sorter
- småkryp och då speciellt fästingar
- främlingar, och då speciellt främlingar från andra länder, och då speciellt VISSA länder
- hundägare är rädda för andra hundar
- förändringar
- göra bort oss
- gråt, och då speciellt gråtande barn (i alla fall våra egna)
- kärlek
- ta kontakt med folk man inte känner
- djur över huvud taget
Smuts och stök
Vi har dom mest välstädade och rena hemmen i hela världen. Vi har också rent och städat för det mesta på våra gator och torg. Det är rent och ordning och reda nästan överallt. Att ha det stökigt är ”fel” och ”icke godkänt” och gör många (speciellt kvinnor, tror jag) stressade och aggressiva.
Bakterier och virus osv
Det pratas om förkylningar som om de vore världens undergång och vi får ständigt höra att vi ska tvätta händerna, nysa i armvecket, inte hosta rätt ut, vara hemma en extra dag och människor flyr när någon är förkyld eller verkar smittad av något.
Allergier, laktosintolerans, glutenintolerans, veganer, vegetarianer och alla andra som inte tål en massa saker och ”får ont i magen av paprika, lök, gurka och salt”.
Vi är så otroligt känsliga. Vi tål nästan ingenting och man kan inte längre bjuda någon på en måltid utan att behöva fråga om alla dessa intoleranser och allergier. Dessutom är människor i denna rädsla också rädda för djur med hår på, vilket gör att de beter sig som galningar om man råkar gå nära någon med en hund tex.
Fästingar och allehanda andra småkryp
Människor tycker att man är tokig om man vågar gå på en äng eller i skogen eller över huvud taget i naturen. ”Du kan ju få en fästing!”. Om man ser ett rådjur i trädgården blir folk ”tokiga”; ”Dom kan ju ha fästingar!” Folk är rädda för huggormar och för spindlar, för getingar och för bin och humlor. Folk är sååå rädda!
Främlingar
Alla som inte är goda vänner är främlingar i Sverige och många har ingen lust att lära känna en främling. Konstigt nog inser inte många att deras vänner var främlingar innan de blev vänner (men antagligen var det så länge sedan så dom glömt det, eller så blev främlingen introducerad av en vän och då var främlingen inte lika hotfull). Jag är förvånad när jag hör hur ointresserade människor är av att lära känna nya människor på en fest (eller på ett uteställe) tex. Mycket egendomligt, tycker jag.
När människor flyttar in i ett hyreshus är dom inte speciellt intresserade av att lära känna sina grannar. Det tycker jag också är egendomligt. Vill man inte känna sina grannar? Det är ju en trygghet att känna dom, tycker jag. Jag brukade alltid bjuda in mina grannar till mej när jag var nyinflyttad förr, för jag tänkte att jag ville känna mina grannar och att dom troligen var nyfikna på mej, men senare insåg jag att ”nej, så gör inte människor”.
För att inte tala om främlingar från andra länder! Oj oj oj! Men då är vissa främlingar mer populära än andra, tex främlingar från USA, Norge och Danmark. Dom godkänns oftast. Men om dom som kommer från Iran, Irak eller Afghanistan eller Liberia…oj oj oj! Dom är skrämmande och superfrämliga i mångas ögon.
Hundar /hundägare
Jättemånga hundägare är rädda för andra hundar! Också obegripligt tycker jag. ”Han får bara hälsa på dom hundar vi känner redan och leka med dom som vi KÄNNER. Det räcker att han har 3 kompisar tycker jag”. Eeeeh, va?! Så dom drar och rycker i kopplet när jag kommer gående med min hund (tidigare fler hundar) och en del lyfter t o m upp sin hund. I länder där hundar går lösa överallt funkar hundmöten ju rätt bra så varför funkar dom inte här?
Förändringar
”Så här har vi alltid haft det och så här ska det fortsätta vara”. Man bor där man bor, jobbar där man jobbar och har dom vänner man har. Punkt. Allt annat är otänkbart och skrämmande.
Göra bort sig
Vi är livrädda för att göra bort oss så vi pratar med låg röst och tar inte så mycket plats, förutom då vi är med våra VÄNNER och släktingar. För övrigt är vi försiktiga. Lågmälda och tar inte kontakt med FRÄMLINGAR, skrattar inte så högt och grälar inte eller höjer rösterna. Och vi gör inte saker vi inte vet att vi KAN ordentligt.
Gråt
Vi vuxna ”får” gråta, men då helst bara hemma när ingen ser. För vi har lärt oss att det är viktigt att gråta, men våra barn ”får inte” gråta. Föräldrar slår knut på sig för att barnet inte ska vara ledsen/gråta. Dom är vakna på nätterna och gör konstiga saker som dom mår dåligt av för att om dom inte gör så gråter barnet. Föräldrar vågar inte riktigt skapa rutiner och visa hur livet ska se ut för om dom gör det gråter barnet. Och då blir barnet otryggt, tror dom.
Kärlek
”Nej, jag klarar mej bra själv. Jag gillar att vara singel. Nej, jag söker ingen att leva med, det går bra att leva ensam. Jag älskar mej själv. Varför jag har Tinder? Jo, för att se vad som finns där ute, men nej, jag söker ingen. Jag bara hänger där lite.”
”Ja, vi har träffats ett tag men han bor i XX och jag bor i YY så vi får se. Vi trivs, men jag vet inte…. Kär? Vet inte. Nej, jag vill satsa på mitt arbete nu.”
”Om han säger att han älskar mej först så kan jag också säga det, men jag skulle aldrig säga det först….”.
Ta kontakt med människor man inte känner
”Vi går ut och dansar ett gäng. Vi dansar med varandra. Om någon annan bjuder upp skulle jag säga nej. Jag vill vara med dom jag är ute med. Jag vill inte att någon ska störa”.
”Träffa NYA människor? Nej, varför då? Jag är nöjd med dom kompisar jag har.”
Djur över huvud taget
Hundar kan ju ha fästingar och blir smutsiga när dom går ut. Usch! Och katter kan också ha fästingar, och hårar och rivs. Hundar stökar till. Och så kan man vara ALLERGISK. Hästar kan sparkas och så kan man vara ALLERGISK. Katter luktar. Kossor är läskiga. Fåglar? Usch, dom bajsar och så flaxar dom med vingarna. Dom är läskiga. Grodor är äckliga, ormar skrämmande, usch för ödlor… etc.
Inget av ovanstående stämmer på mej och därför undrar jag om jag kanske borde emigrera till Holland….
Jag är nog ingen riktig svensk.
erviluca #mammatillfyrakillar 