
Ryggradslös som en amöba
ändrar hon form
blir en bitterfitta
med vassa kanter

Mjukas upp
rinner ut
följer med
rännstenens smutsvatten
forsar förbi
ner i brunnen

faller flera meter
mot svart hål
plaskar mot illaluktande
mossbeklädd betong
rinner med fimpar
skithuspapper
grus
olja
piss
mot havet

Sjunker i bottenlöst hav
mot det svarta
kalla
syrefattiga

Tappar andan
förlorar syret
försvinner i Tomheten
Finns inte mer
Skönt