Jag har fixat alla julklappar redan! Det är första gången sedan 1878 (arton-hundra-sjuttioåtta) som jag är färdig med julklapparna så här tidigt. Hallelujah! Jag är förlåten för alla synder och för att jag inte hann sätta upp adventsgrejerna (och städa) till första advent (eller andra….). Det tar ut varandra. Liksom. Det står i Boken-som-Bestämmer-Hur- Erviluca Mammor-ska-Bete-Sig. Har du inte läst den är det mest synd om dej. Och dina barn. Typ.
Även på mitt jobb har vi fullt upp med att slå in julklappar. Unga Station/Stadsmissionen översvämmas av julklappar nu – det väller in. Förra året fylldes ett helt stort rum med julklappar och vi vadade omkring där inne och öppnade varje julklapp, för att sedan slå in den igen. ”Varför?” undrar ni givetvis. Gissa!
……………………………
………………………….. NI GISSAR………
…………………………..
Jo, för att en del slår in BEGAGNADE saker, såsom gamla kläder, gamla mjukisdjur, smutsigt och kladdigt gammalt lego osv, och vi anser att inte ens fattiga barn blir glada av trasiga, smutsiga och begagnade saker till julafton. Vi anser att alla barn ska få nya fina presenter på julafton. DESSUTOM måste vi kolla så att paketen stämmer med ålder och kön på det barn som ska få julklappen, samt att ingen slagit in något olämpligt (såsom en sexig klänning – jo, det har hänt! – stringtrosor – jo, det har hänt! – eller en ihopknögglad cocacolaburk – jo, det har hänt!….).
Så vi öppnar och slår in paket så det stänker om det här på Unga Station. ALLA barn som önskar ska få något. Vi står där mitt bland paketen och frågar varandra: ”Pojke 6 år; skulle han gilla det här??” och vi nickar eller skakar på huvudena så det står härliga till.
Lacken Svetten lackar.
Samtidigt sitter X antal Unga Station medarbetare just nu och tar emot samtal från alla som önskar julgåva. Det är samtal från alla möjliga familjer här i Stockholmsområdet. Tusentals! En del pratar svenska, andra inte. Ibland blir det långa gissningslekar där vi försöker lista ut om barnen är pojkar eller flickor och vilka åldrar dom har, eller vad dom heter…. och sedan att försöka få inringaren att förstå vilken dag hen kan komma hit och hämta gåvorna.
Ibland har jag hört någon kollega viska: ”Det är fantastiskt att så många vill hjälpa dom som har det svårt till jul, MEN att folk inte förstår att familjerna är lika fattiga året om och att dom skulle behöva den här hjälpen jämt….? Men men det är inte varje dag det är julafton och man ska punga ut med extra pengar för julklappar och mat….Å andra sidan är det ett helt gäng familjer som inte firar jul, men som gör det ändå, för att vi gör det så att säga.
Själv ska jag jobba på julafton och se till så att få ett gäng familjer att få en riktigt härlig julafton. Det gjorde jag förra året också, och det gav mersmak.
That´s all for now, folks!
erviluca #mammatillfyrakillar 