Igår, när vi gick vår vanliga kvällspromenad, stod vi plötsligt öga mot öga med två elefanter. Både jag och hundarna tvärnitade. Och så stod vi där. Och stirrade. Jag tänkte att det slagit slint i huvudet alldeles. Och att jag såg i syne. Men eftersom hundarna också såg förvånade ut, och nosade med sina nosar i luften (precis som jag… not!) så förstod jag att vi var iallafall TRE som såg detta ovanliga inslag i vår vardag.
Det satt en tant på en bänk och rökte och jag tittade på henne och sa: ”Det står två elefanter där va? För annars ser jag i syne!”
”Du kan gissa vad JAG tänkte i morse då, när jag gick ut och satte mej på balkongen för att dricka mitt morgonkaffe, och det stod två elefanter utanför…..jag trodde att jag fortfarande sov, och drömde!”
Vi gick närmare. Jag gillar elefanter, men jag tänkte samtidigt att jag ju vet att dom KAN vara farliga, och eftersom mina hundar aldrig sett några såna djur, var det viktigt att vi var försiktiga. Jag ville inte att dom skulle börja skälla.
Elefanterna stod innanför något slags snöre, och när vi kommit närmare såg jag att det stod en hel cirkus bakom dom. ”Jahaaaa!” liksom.
Vi stod där en stund, jag och hundarna, och som vanligt hade jag glömt mobilen hemma och kan därför inte lägga upp ett BEVIS här. Ni får tro mej på mitt ord.
Hundarna nosade och nosade med sina nosar och jag såg hur deras hjärnor arbetade med att försöka förstå och bearbeta vad dom såg. Den ena elefanten la sej ner när vi stod där – sjönk lååååååååååååångsaaaaaaaaaaamt ner på sina knän varefter den laaaaa sej låååååååååååångsaaaaaaaaaaaaaamt på sidan. I slow motion, liksom. Den andra elefanten plockade upp stenar/grus med sin snabel och SLÄNGDE dessa över sej själv.
Jag funderade på hur deras liv såg ut. Om dom hade det bra. Troligen inte sådär jättebra, om man jämför med vilda elefanter…
Men söta var dom.
Och nu kan vi lägga till djuret ”ELEFANT” i hundarnas hjärnor. Jag sa det flera gånger (precis som jag brukar säga ”HÄST” när det rider hästar förbi oss, vilket det gör rätt ofta när vi är ute och går). Och så sa jag att ”elefanterna är fiiiina och snälla” för så brukar jag säga när jag vill att dom ska bete sej som folk. Hundarna alltså.
Fast när jag säger ”katten är fiiiiiin och GULLIG!”, tror dom mej aldrig…..
erviluca #mammatillfyrakillar 