Dagsarkiv: 5 juli, 2014

Jag har kört fast mitt i boken, liksom. Livsboken. Och jag behövde hjälp att ta mej vidare – vända blad.

Men vemsomhelst kan inte hjälpa mej att vända blad. Det måste vara Rätt Person.

Hur vet man att det är Rätt Person?

Jag, KÄNNER att hen Träffar Rätt. Jag KÄNNER tillit.

Den Personen träffade jag igår. Den Personen som jag Litar på. Till 100 %. Min mentor. Min Guru.

Jaaaa, jag veeeet att även Gurusar och Mentorer kan ha fel, att dom också går på toa och skiter och att dom är Helt Vanliga Människor, men ändå.

Ibland i livet träffar man en människa som man känner att det ”klickar” med och att man kan ”landa” en stund i hens närhet. Ju äldre man blir desto mer förstår man hur Viktiga dom här personerna är och hur Unika dessa möten är.

När man är ung, och träffar någon sådär, tror man liksom att det kommer att hända igen och igen. Men det gör inte det. Det där ”Mister du en står dej tusen åter” gäller inte.

”Träffar du en – håll fast i hen så in i helvete!” skulle jag vilja säga. Förhoppningsvis är känslan ömsesidig…

Jag träffade alltså Min Guru igår. Han sa Sanningar. Såna som jag egentligen redan vet, men som jag bara måste ta tag i. Jag vet bara inte om jag klarar det.

Han sa också att jag behöver en man. Som älskar mej. Fyller mej med kärlek och godhet. Jag frågade om han hade någon i bakfickan, och då sa han att han mer än gärna skulle ställa upp själv, om han inte varit upptagen. Hoppsan, hoppsan! Han sa att jag var en ”9:a”.

Just det där med ”9:a” skrattade jag gott åt efteråt.

Ha ha ha!

Tok-Guru!

Jag ska träffa honom nästa vecka igen.

Han kanske har någon i bakfickan då….

😛

Hundarna får INTE hålla på och skälla. Det VET dom. Ändå gör dom det. Skithundar! Jag säger: ”NEJ! FY! TYST!” och ofta måste jag gå till dom och se till att dom slutar genom att se BESTÄMD ut med hela kroppen och hytta med fingret (ooooh! ”läskigt!” Huvva!). Dom slutar alltid när jag tar till hyttandet. Och står nära. Det är svårare på avstånd, dvs att rooopa: ”NEEEJ! SLUTA!”. Det har inte alltid önskad effekt. Väldigt sällan faktiskt.

Balkongdörren är alltid ÖPPEN när det är någorlunda vettigt väder. Då kommer inte bara Luft och Sommar in, utan också en massa Spännande Ljud: ”Wohoooo!” (tänker hundarna).

Fiona och Milton är satta här på jorden för att SKYDDA mej/lägenheten/alla ifrån Farliga Saker.

Farliga saker = Allt som låter/hörs.

Fast dom har slutat skälla på småfåglarna faktiskt….när jag tänker efter. För jag gillar småfåglar. Och matar dom gärna. Så jag har tränat hundarna att låta småfåglarna få landa på vårt balkongräcke och äta av den mat jag lägger där åt dom. Hundarna tittar då intensivt och tappert på småfåglarna och ”håller i sej” allt vad dom orkar, från att skälla och jaga bort dom små  ätbara  ljuvligt söta gråsparvarna. När jag ser hundarna ligga på balkongen och låta småfåglarna ta mina brödsmulor, sväller jag av stolthet. Ibland kommer gråsparvarna in i köket också, men då kan inte hundarna hålla sej: ”VOV VOV VOV VOV VOV!”.

Nåja.

Det skulle bli ett kort inlägg. Trodde jag, ja! Lurad!

Iallafall så var Fiona och Milton så himla skälliga på morgonen. Fifaan! Dom skällde när jag satt på toa (!) – skithundar! Och när jag satt och slappade i soffan och tittade på ”Plain Jane” (love it!) – bad dogs! Till slut dundrade jag argt ut på balkongen (man KAN dundra fast man är barfota), där Fiona satt på träsoffan och hörde och såg ”farliga saker”. Jag ville inte bli tvungen att stänga balkongdörren. Så jag stod där och STIRRADE på Fiona. ARGT. STIRRADE. Och visste inte vad jag skulle säga egentligen. Jag bara STIRRADE.

Då kröp hon ihop och blev pytteliten, rann ner på balkonggolvet och krööööp UNDER den lilla soffan och la sej där, ihopkrupen. Jag blev så FULL I SKRATT. Jag böjde mej ner och tittade under soffan. Där låg hon och skämdes. SKÄMDES! Hon såg ut som dom där hundarna jag sett på You Tube, som skäms!

Och det var så GULLIGT och såg så ROLIGT ut att jag började gapskratta.

Jag borde ha filmat det, men som vanligt hade jag inte mobilen i närheten….

Jag har fortfarande bubbel av skratt i hela mej efter att ha sett henne beté sej så….mänskligt!

Ha ha ha!

…………………………………………………………………………………

Fotnot:

Vet ni om att gråsparvar minskat otroligt mycket dom senaste åren och att dom nästan är utrotningshotade?