RSS Flöde

Aktiv mamma oavbrutet i över 30 år /erviluca

Postat den

 

Jag har en känsla av att jag skrivit om det här förut, men du som krääääks av att jag återupprepar mej, kan väl bara strunta i att läsa det här då?

I augusti 1983 blev jag mamma för första gången. Att vara mamma innebär att alltid finnas till hands, älska någon så ändainihelvete – alternativt ”to the moon and back”, fixa mat X antal gånger om dagen och så alla andra saker som man måste göra (uppfostra, lägga bla bla bla bla bla bla och etc osv mm).

Att dessutom vara ensamstående mamma, som jag var till Äldste Sonen i 10 år, och då verkligen ENSAMstående – eftersom pappan bara dök upp som gubben i lådan då och då, de första 7-8 åren –  innebar då att jag gjorde allt. ALLT ansvar vilade på mina små axlar.

När jag träffade dom tre övriga sönernas pappa, lättade trycket på axlarna så mycket att jag blev chockad över hur tungt det känts innan (!). Att vara två är inte dubbelt så lätt – det är hundra gånger så lätt!

Att få barn med stooora hopp emellan, innebär att man är Aktiv Förälder lääääääääääääääänge! Det är väl därför jag känner att jag ser fram emot att även Minsting ska bli 18 år, så jag slipper det där tjatet om att ”VAKNA!” och ”GÅ TILL SKOLAN!” och ”DUSCHA!” och ”KLÄ PÅ DEJ!” och sånt.

Då säger vissa föräldrar att ”Dom är inte vuxna för att dom är 18 år och dessutom tjatar jag mer än någonsin nu”. Då säger jag: ”Det är du det. Mitt tjat upphör vid 18 års ålder.” Därifrån är min inställning att sönerna får ta eget ansvar och får styra sina liv själva. Så var det för mej, och så har det varit för mina barn.

 

no-food

Jag har liksom ”tjatat färdigt” då, och dessutom har jag lagat mat varje dag, färdigt.

Många föräldrar fasar inför att deras barn ska flytta hemifrån, men då har dom kanske haft barn ”den normala tiden”, dvs ca 20  år, eller nåt. Men jag kommer att ha varit Aktiv Mamma i cirka 35 år när Minsting är flygfärdig!

New York Islanders, Boston University Prospect Gets The Boot!

Jag kommer att sparka ut ungen! Med huvet före! Stackarn!

kiss-lips

 

 

 

Men jag kommer att pussa honom på rumpan innan den flyger ut, och sen kommer jag att ropa: ”Kom snart tillbaka!” (och kanske lägga till ”Men bosätt dej inte här då!”).

Om jag orkade skulle jag träna sönerna (dom två kvarvarande) att laga all mat, fixa i köket, städa osv utan knot. Jag vet bara inte hur man gör!

File:Walther P99 9x19mm.png

Under pistolhot, skulle jag kunna tänka mej, men dom skulle aldrig tro på att pistolen är riktig. Och OM dom skulle förstå att pistolen är riktig, skulle dom inte tro att den var laddad. Och OM dom skulle förstå att pistolen var laddad, skulle dom inte tro att jag skulle skjuta.

För det skulle jag inte.

Förstås.

LOVE HD

Jag älskar dom juh!

Till Månen och tillbaka! Nej, runt hela jorden faktiskt, fast det kanske är kortare….? Tar tillbaka.

Nej, till sooooolen! Fast då bränner man sej juh!

Puh!

Jag älskar mina söner. No matter what!

Liksom.

 

 

Fast ibland är jag rätt slut…..
Det var bara det jag ville säga.
Annonser

Om erviluca

Positiv optimist som älskar att skriva! Mamma till fyra killar, matte till två hundar och familjeterapeut. Allt i en och samma kropp.

»

  1. Fick min för 32 år den. Men hon slängde ut sig själv! För 17 år sen. Typ…

    Gilla

    Svara
    • Om jag bara haft min äldsta tror jag att jag hade tyckt att det liksom inte ”räckte” – att jag ville ha mer, att jag inte var färdig som mamma… Fast man bestämmer ju inte alltid hur det ska bli med antal barn, livet över huvud taget osv. Om jag bara haft min äldsta kanske jag hållit fast honom i hemmet läääääääääääääänge! Risken är stor…Men nu flyttade jag ifrån honom när han var 17 år….

      Gilla

      Svara
      • Maria Ebbeskog

        Flyttade du ifrån ditt barn? Fick han bo i din gamla lägenhet? Jag flyttade heifrån när jag var 23. Att jag bodde hemma så länge berodde på att jag studerade. Jag slutade skolan när jag var 20 år. Sen hade jag praktik och efter det började jag på AMI-S hörsel i Uppsala. Efter det började jag på Sjöviks folkhögskola.

        Gilla

        Svara
        • Ja, han fick bo kvar när jag och min dåvarande man och våra tre söner flyttade till hus. Äldste sonen fick då bo med två av sina kompisar i vår gamla lägenhet.

          Gilla

          Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: