Dagsarkiv: 18 oktober, 2012

Jag gick i skogen när jag kom till en mosse. Där anade jag några ugglor. Jag hittade dom och tog upp dom och satte dom i ett träd: ”HÄR ska ni sitta och hoa!” sa jag vänligt till dom.

En utav dom snurrade runt sitt huvud ett helt varv och då såg jag att den hade en räv bakom örat. ”Försvinn!” skrek jag varvid räven hoppade till och sprang iväg.

Jag fortsatte gå då jag såg en en fin liten grav där mitt i skogen. ”Åh, här ligger en hund begraven!” sa jag bara sådär rakt ut. Så kom jag att tänka på tanten som la sin döda hund i garderoben, för hon hade inte mage att begrava den, och på att hon nu hade skelett i garderoben.

När jag kom hem upptäckte jag att jag bara såg med ena ögat, och då kom jag på att jag hade kastat ett öga  genom fönstret hos grannen på första våningen. ”Fy skäms på dej!” sa jag till mej själv och gick till grannen och ringde på. Jag berättade att ögat som var kastat genom fönstret var mitt. Grannen gav vänligt tillbaka mitt öga, och frågade mej sedan om jag hade en skruv lös, för han hade hittat en på golvet. Jag sa att den inte var min, tackade för mej och gick hem igen.

Slut.

Nuförtiden har jag publik när jag duschar.

Det är Fiona som puttar dusch-draperiet åt sidan med nosen, slänger upp sina två stora labbar på badkarskanten och kikar in, lyckligt viftande på svansen:

”Hej matte!”

Om hon kunde le med hela munnen så skulle hon göra det.

Duschen stänker över hela hennes ansikte men hon bara fortsätter stå där och stirra och ”leeee”. Då och då böjer jag mej ner och ger henne en blöt puss. Jag får en tillbaka. Direkt.

Så fort jag stänger av duschen talar hon om för mej att hon tycker att jag ska kliva ur badkaret – DIREKT! Helst skulle jag vilja torka mej först (stående i badkaret), men Fiona säger: ”BOFF!” vilket betyder: ”Kliv ur badkaret! NU!”.  Så det är bara att lyda.

När jag klivit ur badkaret, slickar hon av lite vatten på benen. Sen är hon nöjd och skuttar iväg.