RSS Flöde

Etikettarkiv: blocket

Förbud mot att göra affärer /erviluca

Postat den

”Du borde inte få göra affärer!” suckar Mellan när jag berättar hur min senaste ”affär” gick till:

Jag tittade efter soffor på blocket, eftersom den soffa jag har håller på att falla sönder….

Oj, vad jag tittade, och kollade, och bläddrade vidare, och sparade, och höll på bland alla annonser på blocket.

Sen såg jag SOFFAN.

Delar av den här.

The Soff, liksom.

Den soffan provsatt jag på Mio för 6-7 år sen. Näe, inte just exakt DEN, förstås, men en SÅN.

Jag minns hur jag kröp upp i hörnan på soffan och bara njööööööt: Mmmmmmm.

Sen tittade jag på prislappen och onjöt. 😦

In your dreams, liksom.

Nu fanns den alltså på blocket för ett Billigt Pris. ”Nästan oanvänd. Fräsch”. Stod det.

Jag fick kontakt med säljaren, och vi mailade lite fram och tillbaka, men så kom inte pengarna jag väntade på….

Jag skrev det till säljaren, som menade att soffan troligen skulle vara kvar på blocket ett tag till, och hon skulle INTE sänka priset för den var verkligen VÄRD det pris hon satt. Skrev hon.

Så gick några dagar och så kom mina pengar, och jag mailade till säljaren, som meddelade att soffan var kvar.

Kvinnan sa att hon kunde ”ordna med transport”.

Men Guuuuud så bra! tänkte jag.

”Om du sätter in XXXXX kr på mitt konto, så kör jag hem soffan till dig sen”, sa hon.

”OKEY!”

”Vill du inte komma och titta på den först?” frågade kvinnan.

”Näe….jag vet hur den ser ut”….sa jag.

Typ.

Tyyyypiskt mig.

I förrgår kom Tanten själv med soffan i en hyrd bil!

Tanten var ca 70 år och i bilen satt också en liten skrutta på ca 14 år!

Jag trodde att det skulle komma några kraftfulla män med egen bil med släp eller något – inte att tanten själv skulle hyra en bil och slita och släpa med soffan……

Nåja.

När jag berättade allt det här för Mellan, sa han alltså:

”Du borde inte få göra affärer!”

Förbjud mej, liksom!

 

 

Han liksom draaaas ut på längden…/erviluca

Postat den

12 juli 2013 Hectors Hus 083

EN dag lyckades jag locka honom till poolen vi lånar…Så här står han och växer.

 

Det känns numera nästan löjligt att kalla Minsting för Minsting här: Han blir längre och längre. Om man står och tittar på honom oavbrutet i ett dygn är jag säker på att man seeeer hur han växer!

I början av sommaren var han lite småknubbig och ungefär 180 cm lång, eller något sånt. Nu har han draaaagits ut på längden, blir smalare och smalare och är snart ikapp Mellan, som är den längsta av mina söner numera. Det kommer liksom att bli tvärtom:

Äldste Sonen kortast (fast lång, dvs ca 183 cm)

Storing nästkortast (fast lång, dvs ca 184 cm)

Mellan näst längst (lång, dvs ca 186 cm)

Minsting längst (vetejhurlånghanblirän….).

Minsting ska börja i åttan till hösten. Alltså kommer han troligen att vara längst i klassen.

När man växer så mycket blir man trött. OJ, vad trött man blir!

Man orkar liksom knappt gå från sängen till skrivbordet. Ej heller öppna munnen när man pratar.

Vid förslag från den ömme modren: ”Hänger du med och badar/handlar/cyklar/går ut med hundarna?” etc blir svaret ALLTID:

”Imorgon…”.

Och det finns ALLTID ett ”imorgon”.

Han behöver större säng. Idag ska vi åka och hämta en säng som vi får ”nästangratis” (via blocket) långt utåt Tjottahejti. Minsting har LOVAT att följa med och hjälpa till att bära ”imorgon” (igår sa han det).

Jag ska hota med inställt fredagsmys om han inte följer med, och det är nog det värsta hotet jag kan komma med nuförtiden….