erviluca #mammatillfyrakillar

Han beklagar sej lite över att flickvännen tycker att han ägnar sej för mycket åt sin hobby, men när han väl är där – och ”håller på” – så försvinner tiden och han hamnar i Nirvana, typ. Eller nåt. Han tycker ju att det är så kul! Jag säger att det brukar låta så, från flickvänner/sambos/fruar när ett intresse tar för mycket tid.

————-

Jag vet inte om det är samma sak med tjejer som blir uppslukade av sina intressen…. man hör det inte lika ofta, men det BORDE ju vara så.

————-

Jag säger att ”du borde vara ihop med mej, för då kunde jag sitta och skriva när du meckar och grejar….och så skulle jag förvånat titta upp när du kom in efter fixandet och säga: ”Är du färdig REDAN?!?”.

Han säger ingenting först – ser ut att fundera – men sen utbrister han: ”….men du var ju så svårflirtad!!”.

Svårflirtad?!? Jag?? Flirtade han ens?? Det märkte inte jag. Då och där. Va??

Jag tycker att jag är lättflörtad när jag VILL. När jag INTE är intresserad är jag omöjlig.

Men i det här fallet var jag faktiskt intresserad. Men ”svårflirtad”?

”Du hade ju bara behövt säga KOM, så hade jag kommit”, säger jag.

Då skrattar han.

I vilket fall som helst hittade han en tjej som tydligen var mer lättflörtad. Och hon gillar inte att hans hobby tar så mycket tid.

Slut.

När jag kommer till jobbet får jag ett sms från Minsting. Han vill ha ett PS4 (för oinsatta så betyder det Playstation4). Jag bah tänker ”Eeeeeeh, what?! Nu?!?” Liksom. Jag svarar att han då får spara sina pengar. Han sms:ar tillbaka att jag ju får pengar av hans pappa för honom, och dom är ju egentligen hans…. Liksom.

Jag ”går igång” och skriver ett långt förklarande sms om pengar, vart dom går, vad saker kostar och ”… bla bla bla”. Jag får nåt kort svar av Minsting och fortsätter då mina långa sms-förklaringar och skriver också att vi får prata vidare när vi kommer hem och att jag ska förklara för honom min ekonomi och vad pengarna går till (eftersom han tycker att jag får ”skitmycket” pengar av hans pappa…) osv.

Som svar får jag ”???” och jag förstår ingenting.

Vaddå ”????” liksom?

”Du kunde väl bara svarat NEJ”, skriver han då.

Eeeeeeh…..

Vem/vilka valde trumpna Trump?!

En hel värld står chockade och tittar på när trumpna Trump förstör och söndrar det som byggts upp under många år. Det är en kamp att bygga upp, men väldigt lätt att trasa sönder.

Lilla stora trumpna Trump är som en liten bortskämd tjurig barnunge, som vuxit upp skyddad från hur människor verkligen har det, och som fått som han velat när han skrikit tillräckligt högt, eftersom han är rik. Pengar är (tyvärr) makt. Han, som lever i ”The melting pot” – där hela USA är uppbyggt av människor från hela världen – vill ha bort ”dom dumma”.

Trumpna Trump har bestämt vilka som är onda och vilka som är goda. Dom dumma ska bort.

Och så ser han till att det inte kommer in fler dumma i hans perfekta Amerika.

Det är så låg nivå på hans tänk så att man blir alldeles….förskräckt!

Hur FAAN kunde han bli vald till USA:s mäktigaste position?? Vilka är dom som gömmer sej  i buskarna och tyst applåderar trumpna Trumps beslut??

Hur bara KAN man komma så långt fast man rent socialt och psykologiskt tappats bakom en vagn??

Visstja – pengar var det ju!

Kan det komma något gott ur det här? Ja, det kan det – om vi förenar oss och jobbar tillsammans. Tillsammans är starka och trots att ”vi” inte har makt eller pengar kan vi TILLSAMMANS göra något. Det känns gott att veta att männsiskor över hela världen protesterar mot trumpna Trumps ”knas-beslut”. Det är bara att hoppas att det hjälper.

Världen är ut led.

”Är jag tjock?” frågar jag Minsting.

Han ler lite snett och förblir tyst.

”Men ÄR jag tjock?” frågar jag igen.

”Meh! Man vet väl själv om man är tjock?!” svarar han.

”Näe, det är inte alls säkert, och i så fall skulle jag inte fråga…”

”Kolla med sån där uträkning….” svarar Minsting diplomatiskt.

”Men vad tycker liksom DU?!”

Jag vet att jag pressar honom, men jag vill veta. Jättebarnsligt – okey – men ”även solen har fläckar”… 😜

”Det beror på vad man jämför med….”

Jäkla son att vara diplomatisk! Fast jag VET ju innerst inne (eller rätt så ytligt) att han skulle säga ”ja” om han inte var orolig för att såra mej…

”Menar du om man jämför med unga eller människor i min ålder?” frågar jag.

”Ja, för om man tänker på folk i DIN ålder så är du normal, typ, men om man jämför med unga så är du tjock.”

Jag måste banta. Eller….det det är ju faktiskt tabu numera och ingen ”bantar” nuförtiden…

Man säger istället att man ska börja ”äta bättre” eller ”röra på sej mer”. Om man är riktigt inne ska man ”avstå från socker/kolhydrater/vitt mjöl, äta lactosfritt och glutenfritt” och gärna vara vegetarian. Typ. Och så ska man räkna kalorier k….  Något på bokstaven k….eeeeh…. Äh!

Och man får/ska INTE snabb-banta/byta-livstil.

Pust!

Sååååå….från och med i morgon ska jag äta ”bantningssoppa” och gå ner i vikt snabbt OCH börja röra mej mer. Det passar mej bäst. Fort och fel.  För det går ju inte att vara TJOCK.

Jag är nämligen TJOCK, och det känns INTE bra.

Jag har tappat fotfästet

Vet inte var det är

Letar under skorna

Men det är inte där

Har inte någon riktning

Och inte något mål

Och vägen den är krokig

Men viljan är av stål

Fotfästet är borta

Vet någon var det är

Eller hur det ser ut

Om det är här eller där?

Hur vet jag när jag hittat det?

Och hur hittar man såna?

Hur hittar man nya?

Kan man kanske få låna?

Om jag slutar leta

Och bara sitter ner

Kanske fotfästet kommer tillbaka

Jag undrar när det sker….

En fågel kvittrade som om det vore vår

Jag tror inte riktigt att den förstår

att det är vinter

En gammal man dansade som om han vore ung

Han dansade lätt fast han var tung

och ganska sliten

Ett barn skrattade högt i en stund av lycka

Krig och elände till trots kan man tycka

bara för att

Jag sitter och tittar på Kalla Fakta och hur två olika mammor blir behandlade av Socialtjänsten. Båda kvinnorna har hamnat i svåra situationer efter det att dom blivit misshandlade av sina ex män – SVÅRT misshandlade (om det nu spelar någon roll). Socialtjänsten gör INGENTING🙄. Jo, dom hotar med att omhänderta barnet om mamman inte ordnar ett boende (!). Men snälla nån! Kan dom inte Barns Bästa?? Separera ett barn från sin mamma?!? Meh!!

Det är för jävligt! Redan 1988, när jag gick ut Socialhögskolan visste jag att vi måste hjälpa kvinnorna som blir misshandlade på annat sätt, än vad som gjordes då, och jag tyckte att ALLA som jobbar inom Socialtjänsten borde undervisas om misshandlade kvinnors situation, bemötande osv. Så gick åren, och min frustration över bemötandet och den OKUNSKAP som fanns, växte. Inget tycktes hända. Jag hamnade ibland i situationer som var absurda och blev ibland så ARG när chefer eller kollegor agerade i mina ögon galet, vad gäller misshandlade kvinnor och deras barn.

Kvinnorna som Kalla Fakta berättar om är bara TVÅ av dom tusentals som har det på liknande sätt. Sen tillkommer tusentals barn som får sina barndomar förstörda. Allt för att hon råkade bli kär i en idiot till man.

Vad skulle hända om det  var PAPPOR som tillsammans med sina barn blev misshandlade, flydde och inte hittade ett boende??? Skulle Socialtjänsten behandla dom lika nonchalant?

Jag VET att Socialtjänsten inte har lägenheter, men OM det är så att kvinnor, som misshandlats behandlas så här, MÅSTE Socialtjänsten ändra på det!  Dom bryter mot sin egen lag, nämligen.

Fan, vad arg jag blir/är!!

En Facebook-användare

Jag äter rätt

på alla sätt

Jag tränar ofta

och stickar snygg kofta

Jag äter gott på stora fat

Ecoprodukt

och en massa frukt

Är nästan aldrig lat

Jag reser långt med nån jag gillar

Kanske jag bara chillar

Tar en selfie

Med en delfie

Visar upp en snygg fasad

Är alltid pigg och glad

Jag är älskad av min sambo

Jag har fin kontakt med min mambo

Jag har härliga små knoddar

som går på dagis när jag jobbar

Jag går på yoga varenda dag

Men hinner ändå natta knodden

Läser klok och pedagogisk saga

Och lyssnar sedan på podden

Jag är god mamma och lycklig fru

Och jag lever här och nu

Jag carpar diem allt vad jag kan

Jag hinner allt och är så sann

Jag jobbar hårt och hinner allt

Men vet att andas djupt och fånga dagen

Men när det blåser lite kallt

ligger jag och flämtar på magen

Den hemstickade koftan åker då på

Och jag funderar på

om det ska vara så

här?

Dikt till ett ”litet skrutt”

Hon har hårdnat

Frusit till is

Barndomen har

satt sitt pris

Rädd för alla

Beredd på att bli sviken

Befolkar sin värld

med andra riken

I väntan på nästa svek

Avvaktande frusen

Misstänksam mot skratt och lek

Realist till tusen

Jag hoppas att hon någon dag

smälter isen i sitt hjärta

även om det tar ett tag

att våga släppa om sin smärta

Sänka garden

Våga tro att livet kan vara bra

även för ett litet skrutt

som kämpar varje dag

—————————-

Fotnot: Efter ett fint och långt samtal med en tjej (”ett litet skrutt”), kom den här dikten till mig.

Jag växte upp på 70-talet och minns hur det kämpades för Jämlikhet och Frihet överallt omkring mig. Det stod om det i tidningarna och man pratade om det på TV, och överallt. Kläderna skulle vara UNISEX, och att sätta rosa kläder på en (baby-) flicka eller ljusblått på en (baby-)pojke var som att svära i kyrkan. Det skulle vara brunt och orange och och och….UNISEX (= samma likadant för killar och tjejer).

Kvinnor slängde bh:n och bröst fick se ut hur som helst och dingla fritt. Sedan slängdes bikiniöverdelar på stränderna också, och bröst fick hänga fritt i solskenet.

Vi var ”samma – likadana”. Vi skulle ha samma rättigheter. Vi skulle vara JÄMLIKA.

Vad hände sedan?

Vad hände sedan?

Sedan fick jag barn och gick in i en bubbla.

När jag kom ut igen var det tuperat hår som gällde och allt skulle vara OÄKTA. Killar skulle vara MÄN och tjejer QUINNOR. Det slog sedan över i Galenskap och har inte upphört än!

Är det barnen som växte upp i brunt och orange, och som hade mammor som var bh-lösa en period, som sedan ville revoltera mot Det Naturliga och som därför puttar upp och trycker in silikon i tuttarna och läpparna och där det rosa exploderar för tjejer och det blåa för killar??

Aldrig har vi väl puttats in i så OLIKA fållor som vi gjort dom senaste årtiondena! Tjejer opererar sej för att ”må bra” (”för min eeegen skull…” ), går i höga klackar (och förstör ryggar och fötter) och snäva korta kjolar och trycker upp tuttarna till halsmandlarna i djuuuuupt urringade kläder (och blir upprörda om en man tittar…hej och hå!).

Naglar är inte bara naglar längre (för tjejer), utan det ska vara konstverk och ”ooooh jaaaaa! Det går jättebra att göra ALLT, FAST man har långa naglar!” försäkrar dom. Vette faan hur, men….

ALDRIG har väl modet varit så ONATURLIGT som det är nu, för tjejer, och ALDRIG har väl kraven varit så höga på hur en tjej ska se ut: SMAL, stora bröst (som sitter högt upp), vältränad, långa naglar, tjusigt hår (med alla dessa förlängningar och frisyrer och hela fadderullan), högklackat….

Jag säger bara det: YTAN är viktigare än aldrig förr! Den OJÄMLIKA ytan.

Hängtuttar släng er i väggen! Här ska det vara silikon som bara den!

Jag kan bara säga en sak:

Jag är BESVIKEN.