Jag har sagt, och skrivit, det förut, och jag skriver det igen. Ibland är jag lite tjatig.
Sönerna åkte hem till sin pappa igår, efter fem veckor hos mej (!), och det har gått superbra – dom hade kunnat få stanna i FEM veckor till! Men det enda är att jag tycker att det är så trååååååååååååkigt och seeeeeeegt att laga mat och hitta på olika maträtter varje dag. Blä!
”Jamen KILLARNA kan väl HJÄLPA TILL!?!” säger Fru Snusförnuftig då.
”Aaaaa….”
Såja. Då har vi avhandlat det.
Vad jag kan göra när jag är ensam, men inte när killarna är där (!), är att gå omkring naken. Så det gjorde jag. Kände mej rätt fin/vacker….
…när det plötsligt dök upp en KÖTTBULLE med ben i en spegel!
”VEM är det???”
Jag tittade mej omkring.
…kan vi iallafall låtsas….
”JAG!?!?!”
Jag var Köttbullen med ben.
*suckar*
Jag som bestämt mej för att sluta fundera på ”bantning”, eftersom det är så destruktivt. Och funderat på bantning, och bantat av och till, har jag gjort i hela mitt liv, och NÅGON GÅNG borde man ju får sluta med det.
Men det är väl så att det är Kvinnors Lott är i Livet – att känna att vi inte ”duger” om vi har X antal kilon i övervikt. Grejen är ju att jag kände så här även när jag vägde 20 kg mindre och hade en kropp ”to die for” – när jag tränade dans fem gånger i veckan, 4 timmar om dagen! Då stod jag också framför spegeln och nöp i skinnet.
Det var svårare att få grepp då.
Nu ÄR det övervikt. No doubt about it. Och jag dansar inte 4 timmar om dagen.
Men jag går åtminstone en PW (tjohoooo! nytt tjusigt ord, som jag aldrig använt) om dagen, dvs jag går en snabb 1 timmes promenad varje dag, i princip (inte igår), så jag rör på mej!
Men i ”den här åldern” går ”hela systemet” och ”lägger sej”, så enligt ”bruksanvisningar” ska man äta två salladsblad om dagen i, för annars blir man fet. Jag har dessutom struma – den sorten som gör att hela systemet går långsamt – så jag har alltså ett ”dubbellångsamt” system inbyggt.
Åh, guuuud, vad det är synd om mej!
Kanske jag måste stå ut med ett köttbulleutseende, och vem bryr sej egentligen?!? VEM BRYR SEJ OM hur min mage ser ut???
Inte kommer kollegorna fram och säger: ”Eeeeeh, jag vill bara tala om att du suger för att du är så fet och jag vill inte prata med dej förrän din tjocka köttbullemage är borta!”
Typ.
Och ingen stoppar mej på gatan och säger: ”GÅ HEM!! Tjockisar som du är bannlysta här!”
Typ.
Men ibland känns det som om det inte skulle förvåna mej.
Vissa Dåliga Dagar.
Vissa BRA dagar känner jag mej som en älva! Alternativt efter ett lite glas med whiskey. Kanske jag skulle ta ”ett litet glas whiskey” varje dag, för att bli mer älv-lik – innifrån iallafall.
Näe, nu ska jag goolgla fram ”Bantningssoppan” som jag körde med förut. Den var god! Jag gick nog inte ner i vikt av den, av vad jag minns, men det kändes bra att äta den…ett tag, som ett Tappert Försök.
Sen SKA jag börja springa….
…eller gå fortare…
…eller nåt.
Typ.
erviluca #mammatillfyrakillar 