- Första arbetet var som paketinslagare inför julafton på en butik i Sala. Jag var väl 14-15 år och var skräckslagen. Jag kunde inte slå in paket fint (kan fortfarande inte) och var livrädd att någon skulle fråga mej om något i butiken, vilket faktiskt hände och då pekade jag bara på någon som arbetade där och sa att jag inte visste, men jag tyckte det var skitläskigt!

2. Mitt andra arbete var som någon slags hjälpreda på ett kontor i Sala då jag fick stoppa blanketter, eller var det var, i kuvert och klistra igen och ställa i lådor. Jag fick också stämpla på olika papper. Sen ville dom att jag skulle sätta på kaffe. HerreGud! Jag hade ingen aning om hur man satte på kaffe (och vågade inte fråga!) så jag minns inte hur jag löste det. Jag gissar att jag gick ut i pentryt och stod och tittade på kaffebryggaren tills någon kom och hjälpte mej. Jag minns också att jag inte vågade fråga om någonting, för jag ville VERKA ”vuxen”, och som om jag ”kunde allt” redan, på något vis…

3. Mitt tredje arbete var som cafebiträde på cafeet på Domus i Sala (numera Konsum). Där jobbade jag i ett par år på helgerna när jag gick i gymnasiet. Orange liten tunika med brunt förkläde har jag för mej att vi hade. Jag fick fylla på kakor och bullar, fixa kaffe, stå i kassan, torka av borden och bära ut brickor. Efter gymnasiet tänkte jag jobba där i ”ett par år” på heltid, men stod ut i 2 månader innan jag höll på att implodera av tristess. Jag ville vidare!

4. Mitt fjärde arbete var som Matsalsbiträde (eller vad det kan ha hetat) på SVT i Stockholm där jag bl a träffade Lennart Hyland! Han stod i kön en dag och frågade efter något (typ kanelbulle) och jag fyllde på med detta. Wohoo! Dock var det ju helt bakvänt för mej att arbeta (vidare) med mat och sånt när det är något som verkligen inte intresserar mej – ej heller att vara serviceminded. Men allt jag gjort har jag gjort till 100%. Jag slutade där för att jag skulle åka till USA och plugga.

5. Mitt femte arbete var som sjukvårdsbiträde på långvården på Åkeshovs sjukhus (i Stockholm/Bromma). Först fick jag gå en kurs i hur man bäddar, hur man tvättar människor som ligger i sängen, hur man byter blöja på vuxna och lite till. Sen var det bara att börja. På långvården låg människor som verkligen bara låg och väntade på att dö. För en del tog det åååår. Så kändes det. Många biträden bara gjorde det dom skulle men jag ville stanna till och prata med dom som det gick att prata med. Det blev mycket torka bajs och mata och allt annat man gör med människor som knappt kan sitta upp. Där slutade jag för att jag skulle börja plugga och bli dansare ELLER läkarsekreterare ELLER både ock.

6. Mitt sjätte arbete var som läkarsekreterare på KI (eftersom jag då gått en 1-årig läkarsekreterarutbildning) där jag skrev forskarrapporter för medicin-professorer. Tror jag. Jag fattade nog inte riktigt vad jag skrev, men WTF – jag skrev fort och gjorde det jag skulle. Sen var jag på flera andra avdelningar, men minns inte riktigt hur det gick till…och varför jag hamnade på dom andra avdelningarna – jag kanske hade en slags ambulerande läkarsekreterartjänst, för jag var också på Onkologen och på Barnhabiliteringen och skrev. Och en kortis på Psykiatrin. Det lustiga/konstiga med mej var att jag aldrig brydde mej om, eller noterade, vilken slags tjänst jag hade – om det var vikariat eller ambulerande eller fast. Jag fick jobbet – tackar! Liksom.

7. Mitt sjunde arbete var som (svart) dagmamma eftersom jag inte ville och kunde lämna min äldsta, men då väldigt lilla, son på förskola. Så jag tog hand om 4 andra småttingar och sonen hemma i min lägenhet.

8. Mitt åttonde arbete var som läkarsekreterare på Sala lasarett, där jag var på röntgen ett tag och sedan på Vårdcentralen ett tag och skrev journaler med lurar i öronen. Jag kände starkt att det inte var min grej alls och att jag inte ville skriva journaler resten av mitt liv, så jag sa upp mej, åkte till Östersund och gick färdigt Socialhögskolan.
Sen började alla arbeten efter Socionom-examen och det får ni läsa om i nästa inlägg.
Troligen.
Ping: Fler minnen från arbetsplatser /erviluca | erviluca #mammatillfyrakillar